- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
779-780

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Philipsenska skolinrättningen för fattiga barn inom Maria Magdalena församling (Philipsenska skolan) - Philipson, Edvard. Se Ehrenstéen - Philipson (Philipsen), Lorens Münter - Philipsson, Aron - Pilister. Se Filister - Philistus. Se Filistos - Phillip, Arthur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enligt denna metod. Efter den utstakade planen
fortgick sedan skolans verksamhet med större
eller mindre förändringar, åsyftande att komma i
närmaste öfverensstämmelse med undervisningen vid
folkskolan, och omfattade alla dess läroämnen. På
1890-talet väcktes förslag om skolans ombildning
till en handtverks- och hushållsskola. Sedan
K. M:t, på gjord hemställan, tillåtit ändring i
den ursprungliga planen, upphörde undervisningen
i läsämnena, inrättades fullständigt skolkök och
anordnades bespisning af ett 50-tal folkskolebarn
med middags- och kvällsmat. Barnen få läsa sina
läxor under uppsikt och undervisas, gossarna i
träslöjd, skomakeri och skrädderi samt flickorna
i kvinnliga handaslöjder, hvarigenom man trott
sig bäst främja testators afsikter. Redan
innan skolans verksamhet tog sin början, hade
Philipsen inrättat en "Handt-verks-Schola",
afsedd att meddela nyttiga kunskaper åt gesäller
och lärlingar, men denna upphörde efter några år.

Skolans angelägenheter handhafvas af
en sig själf kompletterande styrelse,
bestående af 5 ledamöter, bland hvilka Maria
församlings kyrkoherde är själf-skrifven
ordförande. Förvaltningen granskas af
församlingens kyrkoråd. För att bereda rymliga
och tillräckliga lokaler för skolans verksamhet
samt värdigt högtidlighålla 100-årsminnet af
skolans inrättande uppfördes på den återstående
delen af tomten, som förut ej varit till fullo
använd, en nybyggnad vid Adolf Fredrikstorg
och togs i bruk 1911. Egendomens hela areal
har sålunda nu utnyttjats. Skolans lokaler
inrymmas numera i en stor, 1901 och 1911
uppförd och fullbordad byggnadskomplex, som
äfven innehåller butiker och bostadslägenheter,
genom hvilkas uthyrning medel till skolans drift
och utvidgning erhållas. Vid utgången af 1912
egde skolinrättningen ett kapital af 369,656,12
kr. Se en minnesskrift af F. R. Aulin 1911.
F. R. Aulin.

Philipson, Edvard. Se Ehrenstéen.

Philipson (Philipsen), Lorens Munter, publicist,
f. 17 mars 1765 i Ystad, d. 3 nov. 1851, blef
student i Lund 1782 samt 1791 med. doktor och
docent i medicin. S. å. flyttade han till
Stockholm, där han genom bekantskapen med
Thorild och de nya idéer, hvilka den franska
statshvälfningen satt i omlopp, snart leddes
in på författarbanan. Hans första skrift,
den Thorild själf stundom tillskrifna Bevis ät
det så kallade bevis för årfteligt adelskap är
intet bevis (1792), var en frukt af de samtal
han haft med Thorild, med anledning af Zibets
inträdestal i Svenska akademien 1790. Den är af
intresse bl. a. därför, att den visar, att den
revolutionära rörelsen nu börjar rikta sig äfven
mot aristokratien. Skriften väckte uppseende och
framkallade en hel liten litteratur af mot- och
försvarsskrifter. 1792–94 utgaf Ph. tidningen
"Patrioten", som försvarade radikala, nästan
kommunistiska åsikter och hade åtskilliga
äfventyr med de maktegande, tills den i mars
1794 upphörde. Emellertid hade Ph. 1792 blifvit
vald till vice professor i målaranatomi vid
k. målar- och bildhuggarakademien (han erhöll
1794 professors titel), men skötte denna
befattning mest genom andra och tog afsked
1798. Han utgaf på Thorilds uppdrag dennes
skrifter under landsflykten, hvaribland "Rätt
eller alla samhällens eviga lag", som visserligen
mycket stred mot hans radikala åsikter. 1795
lät han trycka ett häfte Tal och afhandlingar
(öfversättningar från franskan), hvilket
undertrycktes. Efter ett besök i Paris 1796-97
offentliggjorde han L’observateur, ou recueil
de lectures instructives et agréables
(1798),
hvilken publikation äfven upphörde med första
häftet, till följd af en skarp artikel mot
England; en kompilation om Napoleon Bonaparte
mötte en del censursvårigheter. Ph. blef
1806 – i täflan med Berzelius – sekreterare i
Collegium medicum, sedermera Sundhetskollegium,
från hvilken befattning han 1835 tog afsked. Han
framlefde sina senaste år blind.
–rn. (K. W–g.)

Philipsson, Aron, kommunalman, politiker, f. 12
jan. 1826, d. 15 nov. 1881, student i Uppsala
1842, juris utriusque kandidat 1847, bosatte
sig som advokat i Göteborg 1849 och upparbetade
där en högt ansedd sakföraraffär. Ph. valdes
vid stadsfullmäktiginstitutionens inrättande
till stadsfullmäktig, en ställning, som han
innehade till 1877, då han af sjukdom nödgades
frånträda. Ph. kom snart att intaga en ledarplats
inom Göteborgs kommunalrepresentation under detta
viktiga utvecklingsskede, och hans yttranden
voro ofta bestämmande för besluten; en följd
af år var han också ordförande i Göteborgs
drätselkammare. Då genom grundlagsändring
mosaiska trosbekännare kunde inväljas i
riksdagen, var han en af de två förste, som
vid valen 1872 insattes i Andra kammaren, där
han hade säte 1873–77. Hans stora anseende som
specialist i lagfrågor gjorde, att han redan vid
sin första riksdag valdes (af landtmannapartiet)
till led. af lagutskottet, där han sedan ständigt
hade säte. Han tillhörde intet af kammarens
partier – hvarken landtmannapartiet eller
intelligensen –, men öfvade dock ett icke ringa
inflytande inom sitt speciella område. Det var
sålunda på hans förslag, som 1874 års riksdag
vidtog den viktiga reformen i afseende på
gift kvinnas eganderätt, att gift kvinna fick
uteslutande egande- och förvaltningsrätt till
hvad hon under äktenskap förvärfvar; han föreslog
också med framgång Lagbyråns utvidgning till en
större kommitté för utarbetande af nytt förslag
till civillag samt antagande af förordning om
förmånsrätt i järnväg. 1876 och 1877 var han
statsrevisor, men drabbades sistnämnda år af
sinnessjukdom. K. W–g.

Philister, ty. Se Filister,

Philistus. Se Filistos.

Phillip [filip], Arthur, grundläggare af det
brittiska väldet i Australien, f. 1738 i London,
d. 1814 i Bath, var son till en från Frankfurt
invandrad språklärare, inträdde 1755 i brittiska
marinens tjänst, nådde 1781 kaptens grad och
utsågs 1787 till ledare för en expedition,
afsedd att grundlägga en koloni af deporterade
i det af Cook upptäckta landet Nya Syd-Wales
i Australien. Ph:s expedition af gick i maj
s. å. och anlände i jan. 1788 till Nya Syd-Wales,
där Ph. först landade vid Botany bay, men
sedan fann en lämpligare plats för kolonisering
vid Sydney. Endast genom Ph:s sega energi och
mästerliga förmåga att leda och sammanhålla de
svårhandterlige kolonister han medförde blef
det möjligt att vidmakthålla den nya kolonien
unaer de första, svåra åren, då faran för
hungersnöd och myteri mer än en gång hotade
det nya samhället med allmän upplösning och
anarki. Från Ph., som i dec. 1792 af hälsoskäl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free