- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
831-832

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pienemann. 1. Jan Willem P. - Pienemann. 2. Nicolaas P. - Piennes, hertig af. Se Aumont 4 - Pieno, mus. - Pienza - Pierantoni, Augusto - Pierce, Franklin - Pierer, Heinrich August - Pieria - Pieridæ, Hvitvingar, zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landskap (sammastädes). Han blef 1820 direktör
för akademien i Amsterdam och var en ansedd
och inflytelserik lärare. – 2. Nicolaas P.,
den föregåendes son, holländsk målare, f. 1810,
d. 1860, målade liksom fadern historiska bilder
och porträtt. P. är representerad i Rijksmuseum.

C. R. N.*

Piennes [piä’nn], hertig af. Se Aumont 4.

Pieno [pienå], it., mus., full. Organo p.,
"fullt verk" (användandet af samtliga stämmor i orgeln);
coro p., full, blandad kör (både mans- och kvinnoröster).

Pienza [-e’ntsa], stad uti italienska prov. Siena,
14 km. v. om Montepulciano. 3,945 inv. (1911) i kommunen.
I P. föddes påfven Pius II, som 1462 gaf orten
stadsrättigheter, gjorde den till biskopssäte
(nu sammanslaget med Chiusi) och byggde kyrkor
och palats, bl. a. det präktiga Palazzo Piccolomini.

Pierantoni [pierantåni], Augusto, italiensk
folkrättslärare, f. 1840 i Chieti, d. 1911
i Rom, vardt 1865 professor i Modena, 1871
i Neapel och 1876 i Rom, utnämndes 1883 till
senator, deltog 1873 i stiftandet af "Institut
de droit international" (se d. o.) och vardt
hedersled. af det samt led. af den permanenta
skiljedomstolen i Haag. P:s rika och betydande
vetenskapliga författarskap gjorde honom känd
långt utanför Italiens gränser. Här må nämnas
Dall’ abolizione della pena di morte (1865),
Il progresso del diritto pubblico e delle genti (1866),
Storia degli studî del diritto internazionale in Italia (1870, ny uppl. 1902; ty. öfv. 1872),
Storia del diritto internazionale nel secolo XIX (1876),
La Norvegia e la Svezia, stati independenti (1905) och
Il diritto civile e la procedura internazionale codificati nelle convenzioni dell’ Aja (1906). –
P:s hustru, Grazia P.-Mancini, dotter till
statsmannen P. S. Mancini (se d. o.), f. 1843 i Neapel,
gift 1868, har offentliggjort dikter och noveller m. m.
(Poesie, 1879, ny uppl. 1905;
Lidia, 1880,
Dalla finestra, 1883,
Sul Tevere, 1884,
Costanza, 1888, och
Nuove poesie, s. å.).
Hennes skådespel "Äkta man och advokat" utkom
1896 i sv. öfv. i samlingsbandet "Qvinnoära".
Se P. Heyse i "Westermanns monatshefte" (1905).

Pierce [pi’əs], Franklin, Nord-Amerikas förenta
staters fjortonde president, f. 23 nov. 1804 i
Hillsborough (New Hampshire), d. 8 okt. 1869 i
Concord, blef 1827 advokat i sin födelsestat,
1829 medlem af dess lagstiftande församling och
invaldes 1833 i kongressen, där han räknades
bland det demokratiska partiets pålitligaste
medlemmar. 1837–42 var han förbundssenator för
New Hampshire och återupptog därefter i staden
Concord sin advokatverksamhet. Vid utbrottet af
kriget mot Mexico 1846 gick P. ut som frivillig,
befordrades året därpå till brigadgeneral,
förenade efter äfventyrliga marscher sitt
regemente med hufvudstyrkan
illustration placeholder


under general Scott samt deltog med
utmärkelse i flera träffningar, bl. a. vid
Contreras (19 aug. s. å.). 1850–51 var
P. president i konventet för revision af New
Hampshires författning. Hösten 1852 valdes
han till Förenta staternas president (med
general Scott som whigpartiets motkandidat)
och tillträdde 4 mars 1853 detta ämbete, hvilket
han utöfvade under en fyraårsperiod. Han gjorde
sig därunder till ett hänsynslöst verktyg
för främjande af sydstaternas intressen,
sökte genom hotelser bringa Spanien till att
afträda Cuba, hvarigenom slafegarna skulle
få ännu friare händer, samt understödde ifrigt
Kansas-Nebraska-billen (se d. o.), som gick ut
på att småningom göra Kansas och Nebraska till
slafhållande stater. Hans åtgärder bidrogo
mycket till att inom nationen framkalla den
jäsning, som tog sitt utbrott i inbördeskriget
1861–65. P. var en skicklig advokat och tapper
soldat samt älskvärd i det personliga umgänget,
men saknade verkliga statsmannaegenskaper. Om
P:s ämbetstid som president se
J. R. Irelan, "History of the administration, life and times of F. P." (1888),
J. F. Rhodes, "History of the United states from the compromise of 1850", II–III (1893–94),
J. Schouler, "History of the United states", V (ny uppl. 1894), och
J. W. Burgess, "Middle period" (1900).

(V. S–g.)

Pierer [pirer], Heinrich August, tysk
bokförläggare, f. 1794 i Altenburg, d. 1850,
redigerade och förlade "Encyklopädisches
wörterbuch" (26 bd, 1824–36), hvaraf 2:a
uppl. utkom under titeln "Universal-lexikon",
34 bd jämte 6 supplementbd (1840–47). Af detta
arbete, en bland de mera ansedda encyklopedierna,
utgåfvos nya upplagor t. o. m. 1880-talet.

Pieria (grek. Πιερια, lat. Pieria), forntida
landskap i sydvästra Macedonien kring berget
Pieros och vid norra sluttningen af
Olympos. I P. lågo städerna Methone, Pydna
och Dion. P. gällde som sånggudinnornas
ursprungliga hemvist (se Muser), hvarför
dessa stundom betecknas som pieriska gudinnor
(Pierides) eller döttrar af Pieros. Då
invånarna i detta landskap vid början af
600-talet f. Kr. förjagades af macedonerna,
nedsatte de sig i ett vid berget Pangaios
beläget, till Tracien hörande, men sedermera
med Macedonien införlifvadt, område,
som med anledning däraf fick namnet "P. vid
Pangaios". Äfven på kusten af Syrien, n. om
Orontes’ mynning, låg ett landskap med namnet P.

A. M. A.

Pieridæ, Hvitvingar, zool., familj bland
dagfjärilarna med alla benparen väl utvecklade
till gångben samt med bakvingarnas inkant
utåtbuktad längs bakkroppen och omfattande
denna. Larverna sakna tornar och ha slät kropp
med sista leden afrundad. Puppan är kantig,
och dess hufvud har framtill ett enda, stundom
långt utskott; den är fäst dels med bakändan,
dels medelst en silkesögla kring kroppens
midt. Fjärilarna af denna familj ha hvit
eller gul grundfärg med svarta och stundom
röda teckningar. Vissa sydamerikanska arter ha
för att undgå förföljelse iklädt sig onjutbara
fjärilars dräkt (se Heliconiinæ). –
Bortåt 1,000 arter äro beskrifna, af hvilka inom
Sverige förekomma 13, fördelade på släktena
Aporia, Pieris, Euchloë, Leucophasia, Colias
och Gonepteryx. Förut omnämnda äro: Gonepteryx,
citronfjä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free