- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
833-834

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pieridæ, Hvitvingar, zool. - Pierider och Pierisk. Se Pieria - Pieris. Se Kålfjärilsläktet och Pieridæ - Pierné, Henri Constant Gabriel - Piero della Francesca. Se Francesca, P. della - Piero di Cosimo (Pietro di Lorenzo) - Pierola, Nicolas de - Piéron, Henri - Pieros. Se Piera - Pierpont, John - Pierre, Jean

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

833

Pierider-Pierre

834

rilen (se fig. l och Citronfågeln), Aporia,
h a g t o r n s f j ä r i l e n (se d. o.) samt
Pieris, kålf j är i Isl akt et (se d. o.). - Af
Euchloë (Anthocharis) cardamines, Aurorafjärilen
(fig. 2) är hannen särskildt påfallande
genom frani-vingarnas i yttre hälften vackert
orangeröda färg

Fig. 1. Citronfjärilen, Gone-ptcryx rhamni.

Fig. 2. Aurorafjärilen, Euchlüë cardamines.

Fig. 3. Leucophasia
Fig. 4. Svafvelgula höfjärilen, sinapis.
Colias palæno.

med svarta spetsar; hos honan saknas den
röda färgen. Leucophasia (Leptidia) sinapis
(fig. 3) kännes igen på de smala vingarna och
den spensliga bakkroppen, som når utanför
bakvingarna. Yingarna äro hvita, de främre
vid spetsen med en hos honan otydlig svartgrå
fläck. Af släktet Colias, h ö f j ä-r i
l a r, är blott en art tämligen vanlig i
myrtrakter, nämligen svafvelgula höfjärilen,
C. palæno (fig. 4), som har breda gula
(hannen) eller hvita (honan) vingar med
bred svart utkant och röda kantfransar.
G- A-z.

Pierider och Piërisk. Se Pieria.

Pieris. Se Ka If j ä r i Isl ä k t e t och P i
e-r i d æ.

Pierné [piärnë], Henri Gonstant Gabriel, fransk
tonsättare, f. 1863 i Metz, elev af Marmontel,
C. Franck och Massenet vid Pariskon-servatoriet,
fick stora Rom-priset 1882 och blef efter Franck
organist vid kyrkan S :te Clotilde i Paris samt
1903 dirigent för Colonne-konserterna och medlem
af konservatoriets styrelse. Som kompositör
framstår han genom fantasirikhet i afseende på
harmoniska nybildningar. Han har skrifvit många
större verk, bl. a. körsymfonien L’an mille
(1898), pantomimer (bl. a. Salomé, 1895), musik
till skådespelen Izeyl (1894), La samaritaine
(1897) m. fl., operorna La coupe enchantéc
(1895), Vendée (1897), La fille de Tabarin och
Ön ne badine pas avec Vamour (1908), körverket
La croisade des en-fants (1905), oratoriet Lës
enfants de Bethlehem {1907), en pianokonsert,
en violinsonat, en mycket spelad serenad för
violin m. m. E. F-t.

Piero della Francesca [piërå de’lla
frantje’ska]. Se Francesca, P. della.

Piero di Cosimo [piërå di kåsimå], efter sin
fader kallad Pietro di Lorenzo, florentinsk
målare, f. 1462 i Florens, d. där 1521, var
lärjunge af Cosimo Roselli, efter hvilken han
erhöll sitt förut anförda namn, och kom senare,
efter 1501, under inflytande af Lionardo da
Vincis konst. Betydelsefulla intryck mottog han
äfven från det

Tryckt den 28/io 14

nederländska måleriet, i synnerhet i fråga om
teknik, kolorit och intresse för landskapet och
den verklighetskära karakteristiken, som hos
honom förenas med en viss dragning till det
fantastiska och sagolika. I målerisk pietet
är han de flesta af sina florentinska samtida
öfverlägsen. Hans främsta altarbilder äro Madonna
med helgon i Innocenti-barnhuset i Florens
och en stor Madonna med helgon i Uffizierna i
samma stad. Museet i Berlin eger en kraftfull
Herdarnas tillbedjan, vårt Nationalmuseum
sedan 1912 en rundbild med Maria tillbedjande
barnet. I konungens samling på Stockholms
slott finnes en vacker läsande Magdalena
(ett annat exemplar finns i Baraccomuseet i
Kom). P. utförde äfven målade fyllningar till
möbler, kistor o. d. med fantasifullt behandlade
mytologiska motiv. Sådana stycken äro tre
bilder ur Andromedas historia i Uffizierna, en
långsmal tafla i liggande format med Venus, Mars
och Amor i Berlin och en liknande med Prokris’
död i Natio-nalgalleriet i London. Enligt Vasari
skall P. ha utfört landskapet på Cosimo Rosellis
fresk "Bergspredikan" i Sixtinska kapellet i
Rom. A. L. R.

Piërola [-rå-], Nicolas de, president i
republiken Peru, f. 5 jan. 1839 i Camana,
d. 24 juni 1913 i Lima, utbildade sig först
till advokat, redigerade ett par klerikala
tidningar och kallades 1869 till finansminister
af presidenten Balta, men måste redan före
mordet på denne (1872) lämna landet, anklagad
för personligt komprometterande finansiell
svindelpolitik. Ett par upprorsförsök
mot den nya regeringen misslyckades, men
efter utbrottet af Perus olyckliga krig mot
Chile (1879) och presidenten Prados flykt
(i dec. s. å.) satte sig P. i besittning af
styrelsen i Peru. Han fortsatte hänsynslöst
kriget, men förlorade slutligen, 17 jan. 1881,
själfva hufvudstaden, Lima, och måste draga sig
till det inre landet, hvarefter han på hösten
s. å. miste makten genom en militärrevolt. Efter
resor till Europa och Nord-Amerikas förenta
stater återvände han till Peru, holl sig
länge i bakgrunden, men lyckades genom en
ny militärrevolt nå presidentvärdigheten,
som han innehade 1895-99. Han sökte under
denna sin ämbetstid med framgång förbättra
statsfinansernas läge, införde guldmyntfot
och inkallade franska instruktionsofficerare
för arméns reorganisation. Jfr Peru, sp. 609.
(V.S-g.)

Piéron [pierå7], Henri, fransk psykolog,
f. 1881 i Paris, är "maltre de conférences"
vid laboratoriet för experimentell psykologi
i Villejuif, har författat uppsatser i
"Revue philosophique", "Année psychologique"
m. fl. facktidskrifter, tills, med N. Vaschide
genom ett par arbeten deltagit i den moderna
diskussionen om drömpsykologien, jämte Toulouse
och Vaschide utgett Technique de psychologie
expérimentale (1904) och, ensam, L’evolution de
la mémoire (1910).

Pi’eros. Se Pieria.

Pierpont [piVpånt], John, nordamerikansk
författare, f. 1785, d. 1866, var präst i Boston,
skref hymner och fosterländska oden; af hans
dikter märkas särskildt de abolitionistiska The
jugitive slave’s apostrophe to the north står
och Warren’s address to the american soldiers.

Pierre [piä’r], Jean, pseudonym. Se K o f o e
d-Hansen, H. P.

21 b. 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:15 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free