- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
835-836

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pierre Dufour. Se Lacroix, J. P. - Pierrefonds - Pierre Lehautcourt - Pierre Loti - Pierre Pertuis, La - Pierre-sur-Haute. Se Forez - Pierretta, astron. - Pierrette. Se Pierrot - Pierron, Édouard - Pierrot - Pierson, urspr. Pearson, Henry Hugh - Pierson. 1. Allard P. - Pierson. 2. Nicolaas Gerard P. - Piestre. Se Cormon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

835

Pierre Dufour-Piestre

836

Pierre Dufour [piä’r dyfor]. Se Lacroix, J. P.

Pierrefonds [piärfå’], köping i franska
dep. Oise, vid södra kanten af Compiëgne-skogen,
1,729 inv. (1901) i hela kommunen, har en kall
svafvel-källa, men är företrädesvis bekant för
det präktiga slott, som 1392 anlades af Karl
VI:s broder Ludvig af Orleans och som var en
af denna tids starkaste feodalborgar. Under
den stora revolutionen såldes det, men
återköptes af Napoleon I 1812 för statens
räkning och restaurerades stilenligt 1858-95
af Viollet-le-Duc och E. Boeswillwald (se af
bildning af slottet å pl. II till art. Bostad).

Pierre Lehautcourt [piä’r loåkõr], pseudonym. Se
Pålat, B. E.

Pierre Loti [piä’r låtl], pseudonym. Se Via u
d, J.

Pierre Pertuis [piä’r pärtui], La, Jurapass
i schweiziska kantonen Bern, 803 m. ö. h.,
urspr. en liten dal, som med konst utvidgats. Den
redan af romarna anlagda vägen har förlorat
betydelse genom den 1,337 m. långa tunneln
mellan Ta-vannes och Sonceboz, på linjen
Basel-Delémont- Biel, som på 770 m. höjd
går under passet. Pierre-sur-Haute [piä’r
syr åt]. Se F o r e z. Pierre’tta, astron.,
en af småplaneterna. Pierrette [piäre’tt],
fr. Se Pierrot. Pierron [piärå7], Ëdouard,
fransk general, f. 1835, d. 1905, utgick
1856 som nummer ett från krigsskolan i
S:t Cyr och blef underlöjtnant vid 2:a
zuavregementet. Med detta gjorde han flera
krigståg i Algeriet och italienska kriget 1859
samt skickades sedan till Mexico. Kapten 1864,
blef P. sekreterare hos kejsar Maximilian,
men återkallades till hemlandet 1867 och
kom då åter till Algeriet. 1869 blef han
ordonnansofficer hos kejsar Napoleon III
och gjorde i den egenskapen kriget 1870
till Sedan. Undkommen därifrån, deltog han i
Paris i krigets fortsättning. Major 1871 blef
P. 1879 chef för ett infanteriregemente, 1884
brigadchef, 1891 divisionschef, 1894 chef för
VII :e armékåren och 1899 medlem af Conseil
supérieur de guerre, som han 1900 lämnade vid
åldersgränsens uppnående. Mycket beläst och
med stor språkkunskap, egnade P. sig långt
före af-skedstagandet åt skriftställeri. Hans
förnämsta arbeten äro Stratégie et grande
tactique (4 bd, 1887-96), Ladéfense des
frontiéres de la France (1892) och La stratcgie
et la tactique allemande au debut du XX:e siécle
(1900). C. O. N.

Pierrot [-rå; fr., dim. af Pierre, Peter],
komisk mask i den till Frankrike öfverflytfcade
italienska folkpantomimen, uppträder alltid
i vida hvita kläder, med för långa ärmar och
ofantliga knappar, samt mjölhvit i ansiktet. Han
är en drulig, dum-Pierrot. slug
betjänt, som får pry-

gel, hvart han kommer. Pierrot (it. Pedrolino}
uppfanns på 1500-talet. En kvinnlig motbild
till P. är Pierrette. Se Hugounet, "Mimes et
pier-rots" (1889).

Pierson, urspr. P e a r s o n [pio’son], Henry
Hugh, engelsk-tysk tonsättare, f. 1815 i Oxford,

d. 1873 i Leipzig, studerade medicin och
musikr det senare facket från 1839 i Tyskland
och Prag för Einck, Tomaschek och Reissiger.
P. var 1844 -46 professor i musik vid
universitetet i Edinburgh, men lefde
därefter som tonsättare i Hamburg, Stuttgart
och Leipzig. Starkast påverkad af Mendelssohn
och Schumann, komponerade han 4 operor,
oratoriet Jerusalem, musik till 2:a delen af
Goethes "Faust", symfonien Macbeth, uvertyrer
till Shakspere-dramer, körer, solosånger m. m.
E. V-*.

Pierson [pir-]. 1. A 11 a r d P., nederländsk
författare, f. 1831 i Amsterdam, d. 1896,
vardt 18<~0

e. o. professor i teologi i Heidelberg,
men öfvergick sedan till konsthistorien,
i hvilken vetenskap han vardt professor i
Amsterdam 1877. P. var en radikal bibelkritiker
(jfr Bibelkritik, sp. 239} och skref en mängd
estetiska, kulturhistoriska, teologiska och
konsthistoriska arbeten.

2. Nicolaas Gérard P., den föregåendes broder,
nederländsk nationalekonom, f. 7 febr. 1839 i
Amsterdam d. 24 dec. 1909, egnade sig tidigt åt
köpmannabanan och etablerade sig vid tjugutvå
års ålder som affärsman i Amsterdam, vardt
1865 direktör för en nederländsk-surinamsk
bank, hade dessförinnan publicerat ett arbete
om Nederland-sche bank och inträdde 1868 i
direktionen för denna centralsedelbank. På
grund af sitt nationalekonomiska författarskap
utnämndes P. 1875 till juris hedersdoktor vid
Leidens universitet; 1877 vardt han professor
vid Amsterdams universitet, tillträdde 1885
hufvuddirektörskapet för Neder-landsche
bank, ingick 1891 som finansminister i det
liberala Tienhovens-kabinettet och fungerade
1897-1901 som premiär- och finansminister i
kabinettet Pierson-Goeman-Borgesius. Inom den
nationalekonomiska litteraturen vann P. ett
mycket bemärkt rum genom sina läroböcker
Grundbegin-selen der staathuishoudkunde
(2 bd, 1875-76, 5:e uppl. 1905) och framför
allt Leerboek der staathuishoudkunde (2 bd,
2:a uppl. 1896-1902), som öfversatts till
italienska och engelska. P:s förtjänster
som nationalekonomisk författare ligga ej så
mycket i originella synpunkter som i den klara
framställningen, mättad med frukterna af en
ovanligt vidsträckt beläsenhet och lefvandegjord
af ett i det praktiska lifvet utveckladt
realitetssinne. Hans metod var företrädesvis den
deduktiva, och till sin teoretiska ställning var
han den klassiske nationalekonomen, som helt
och hållet omfattat den psykologiska skolans
gränsnytteuppfattning i värdeläran och Bohm
von Bawerks agictcori rörande kapitalräntan. I
skatteteoretiskt hänseende utgick P. från
bärkraftsprincipen, och på hans förslag infördes
i Nederländerna en i viss mån progressiv
inkomst- och förmögenhetsskatt. Med sin
utpräglade frihandelsståndpunkt och sin afgjordt
malthusianska ställning i befolkningsfrågan
förenade han en positivt socialpolitisk
hållning. P. var ledamot af olika lärda sällskap
och hedersdoktor vid universitetet i Cambridge
2. E. H. T.

Piestre. Se C orm o n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free