Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Piloty. 2. Karl von P. - Piloty. 3. Ferdinand P. - Pilpai - Pilrot, bot. Se Maranta arundinacea - Pils, Isidore Alexandre Augustin - Pilsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
887
Pilpai-Pilsen
(1869), Tusnelda i Germanicus’ triumftåg (1873,
Nya pinakoteket), Girondisternas sista färd,
Mün-chens historia (allegori i rådhussalen,
1879), Under
Seni vid Wallensteins lik, oljemålning af
K. v. Piloty (i München).
arenan (en romersk skald vid en ung kvinnas lik,
1882) och Alexanders död (krigarna hylla den
döende härskaren, 1887, Nationalgalleriet i
Berlin, taflan ej helt och hållet fullbordad).
P :s betydelse lör Tyskland blef den,
att han införde färg i det stora måleriet,
som under ett hälft århundrade hållit sig
inom "kartongstilen". Med honom ansågos
kolorism och realism ha gjort sitt intåg
i tyskt måleri. Det var i själfva verket
hufvudsakligen Delaroches och Gallaits
historiska stoffmåleri han upptog. Eftervärlden
saknar luft och verklighetsintryck i hans
färg, liksom den saknar osökt naturlighet i
anordningen, som är visserligen effektfull,
men afgjordt teatralisk. Tusnelda-taflan är
en typisk scen ur en utstyrselopera. I det
praktfulla iscensättandet af historiska episoder
öfverträffade P. hvad som var gjordt före honom i
Tyskland. Hans efterföljare öfverträffade honom i
färgens friskhet och styrka, ett par af dem också
i koloristisk prakt. Som lärare hade P. mycket
stort inflytande. Han blef 1856 professor vid
akademien och dess direktör 1874. Bland hans
lärjungar voro Makart, Lenbach, Defregger,
Max, Grützner, Liezen-Mayer samt svenskarna
Perséus och Hell-qvist. - 3. Ferdinand?., den
föregåendes broder, f. 1828, d. 1895, målade
historietaflor al-fresko och i olja i gamla
nationalmuseet i München, i Maximilianeum, i
Landsberg, gjorde teckningar till Shakspere-
och Schiller-gallerie m. m. Kapucinpredikan
på en gata i Rom finnes i Nya pinakoteket.
1-3. G-g N.
Pilpai, förvrängning af namnet B i d p a i
(se d. o.).
Pilrot, bot. Se Maranta arundinacea.
PÜS [pil], Isidore Alexandre Augustin, fransk
målare, f. 1813 (1815?) i Paris, d. 1875,
var elev af Picot och vann 1838 akademiens
Kornpris för Petrus botande sjuka. Han utställde
senare några andra bibliska motiv samt ett
par genretaflor
med sådana ämnen som En barmhärtighetssysters
död (1851, museet i Toulouse) och Bönestund i
barnsjukhuset (1853). Men det var på helt andra
områden han vann sitt rykte. Hans 1849 utställda
Rouget de Visle sjunger marseljäsen (Louvre;
se fig.) vann mycken popularitet. 1852 följde
Franska soldater dela ut bröd åt kvinnor
och barn i en eröfrad provins (slottet i
Fontainebleau). Därefter följde Löp-graf framför
Sevastopol (1855), Truppernas utskeppning till
Krim (1857) och Slaget vid Alma (1859, alla
i Versailles), hans mest betydande verk. Hans
senare målningar - Fest för kej-sarparet i Alger
(1876), Långfredag i Italien (1874)
Rouget de l’Isle sjunger första gången
marseljäsen, oljemålning af Pils (i Louvre).
- voro svaga. Hans sista verk voro
takmålningar med olympiska motiv i
stora operans trapphus (1875). Jfr
monografi af Becq de Fouquiëres (1876).
G-gN.
Pilsen (tjech. Plzen), näst Prag Böhmens
största stad, vid Mies’ och Radbusas förening
till Beraun, s. v. om Prag, och vid flera
järnvägslinjer. 81,165 inv. (1910; inberäknadt
förstäderna); omkr. 13 proc. tyskar, resten
mest tjecher. Tyskt och tjechiskt högre
gymnasium, tysk och tjechisk högre realskola,
slöjdskola och handelsakademi, ett tjechiskt
lärar- och lärarinneseminarium, en tjechisk
landtbruksskola, två högre flickskolor,
kommunalt museum m. m. P. är en mycket
viktig fabriksstad, mest bekant för sitt öl
(Pilsener bier), som framställes i två stora
bryggerier; dessutom har det valsverk, maskin-
och vapenfabrik (Skodaverken, 3,000 arb.),
emaljeringsverk, järn- och stålverk, garfverier,
ångpanneverkstad, pappers- och glasbruk,
porslinsfabrik m. m. Det är äfven en viktig
handelsstad, i synnerhet i fråga om ull, läder,
manufakturvaror, hästar och nötkreatur, samt har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
