- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
919-920

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Piper. 3. Eva Sofia P. - Piper. 4. Sten Abraham P. - Piper. 5. Peter Bernhard P. - Piper. 6. Fredrik Magnus P. - Piper. 7. Karl Edvard Vilhelm P. - Piperaceæ, Pepparfamiljen, Piperacéer, bot. - Piperales, bot. Se Piperaceæ - Piperazin, kem. - Piperidin, kem. - Piperin, kem.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

919

Piperaceæ-Piperin

920

ning, där hon stannade till nov. månad. En
under tiden (på hennes egen begäran) anställd
undersökning af hennes papper samt ett med
henne inför en "melerad krigsrätt" företaget
förhör gåfvo intet stöd åt de misstankar, som
framkastats. Under de dagar, då hon var som
mest utsatt för farorna och förtalet, mottog
den 53-åriga grefvinnan två giftermålsanbud,
det ena af G. von Döbeln, hvilket föranledde
en liflig brefväxling mellan honom och henne
hösten 1810. Sedan hon lämnat Vaxholm, var hon
bosatt på Löfstad i Östergötland. Skjöl-debrand
kallar henne "klok, djupsinnig och skön". För
sin skarpa tunga och sin maktlystnad var hon i
allmänhet mycket fruktad, men hennes trofasta
vänskap för hertiginnan, tydligt dokumenterad
ur dennas numera på Stafsund förvarade bref
till henne, vittnar om en vida bättre karaktär,
än samtiden tilltrodde grefvinnan. Om dessa bref
se L. Wahlström, "Gustavianska studier" (1914).

4. Sten Abraham P., sonson till viceguvernören
Henrik P. (se släktöfversikten) och son
till landshöfdingen i Österbottens län Gustaf
Abraham P. (f. 1692, d. 1761), hofman, f.
19 sept. 1739 på Gräntsö (vid Västervik), d. 12
juni 1813 i Stockholm, blef student i Uppsala
1752 och tjänstgjorde 1754-74 i Kansliet,
där han 1763 befordrades till protonotarie.
P. har låtit tala om sig hufvudsakligen
på grund af den i ögonen fallande välvilja,
hvarmed han behandlades af änkedrottning Lovisa
Ulrika och som samtiden ansåg vara kärlek. P.
blef 1773 kammarherre och handsekreterare
samt 1774 tjänstgörande hofmarskalk hos
nyssnämnda drottning. Han inkallades 1773
i hennes Vitterhetsakademi och blef 1786
hedersledamot af Vitt. hist. o. ant. akad.,
i hvars handlingar finnas intagna några af P.
öfversatta stycken ur Tacitus. Det ännu
bevarade originalkonceptet till Lovisa Ulrikas
bekanta journal är egenhändigt in-skrifvet af
P. tydligen efter änkedrottningens diktamen.

5. Peter Bernhard P., den föregåendes
syssling, sonson till Henrik P :s broder Berndt
P. (se släktöfversikten), militär, f.
14 jan. 1723 i uppland, d. 27 maj 1799
i Stockholm, tjänade 1745-59 vid regementet
Koyal Suédois, där han befordrades till
kapten, och deltog sedan som artilleriofficer i
pommerska kriget. 1780-84 var P. kommendant
på Sveaborg och 1784-92 generalintendent vid
finska krigskommissariatet samt hade i denna
egenskap under finska kriget 1788-90 en svår
uppgift. 1792 utnämndes han till guvernör
för krigsakademien på Karlberg och generalmajor
samt 1793 till president i Krigskollegium.
1776 blefvo P. och hans broder Gabriel Magnus (f.
1721, d. 1777, hofintendent) adopterade
på Henrik P:s adliga ätt.

6. Fredrik Magnus P., den föregåendes
brorson, arkitekt, f. 3 april 1746,
d. 22 febr. 1824, blef konduktör 1772,
hofintendent 1780, v. preses i k. målar-
och bildhuggarakademien 1795, direktör för
undervisningen i byggnadskonst 1799 och var
1803 någon tid t. f. öfverintendent. - P. hade
genom resor och studier, förnämligast i England,
utbildat sig till arkitekt och var den förste,
som i Sverige införde trädgårdsanläggningar i
engelsk stil. Så gaf han ritningar till parken
vid Haga och till en del af Drottningholms
park. Planer jämte

detaljritningar till dem finnas i
Konstakademien.

Planerna till Haga 1781 o. fl. omfattade
såväl par-

ken som ett kasino

i italiensk villastil

i engelsk anda,

dessutom tempel,

kiosker, grotta m. m.

Byggnaderna kom-

mo ej längre än på

papperet, men par-

kens anordning blef

i stort sedt den af

P. projekterade.

Han gjorde äfven

ritningar till nyan-

ordning af Kungs-

trädgården i Stockholm, till Liston hill på Djur-

gården, Säby i Östergötland, Wrangelsro
i Hal-

land (ritningar till dessa och annat i
Konstakade-

mien).

7. KarlEdvardVilhelmP., grefve, sonson
till P. 3, diplomat, f. 28 jan. 1820, d. 25
sept. 1891, blef 1853 andre sekreterare i
Utrikesdepartementet, 1855 legationssekreterare
i Köpenhamn och 1856 i Paris samt 1857 chargé
d’affaires i Turin. P. var 1861 - 64 svensk-norsk
ministerresident och generalkonsul i Washington,
1866 - 72 envoyé och t f. generalkonsul i Rom,
1872 - 77 envoyé i Wien och München samt från
1877 till sitt afskedstagande 1890 envoyé i
London. P. åtnjöt välförtjänt anseende som
dugande diplomat. 1. C. H. H. 2 o. 4. L. S. 3
(L. W-m.) 5. C. O. N. 6. - rn. (G- g N.)

Piperaceæ, Pepparfamiljen, Piper a-céer, bot.,
växtfamilj, som jämte de små fam. Saururaceæ,
Chloranthaceæ och Lacistemaceæ bilda den
näst lägst bland dikotyledonerna stående
serien Piperales. Piperacéerna äro mestadels
tropiska örter eller buskar, sällan träd
med vanligen strödda blad, med eller utan
stipler, innehållande oljeceller och med
skarp smak. Blommorna sakna hylle, äro
två-eller enkönade och sitta i ax. Ståndarna
äro l - 10, pistillen enrummig. Frukten är
oftast bärlik, med stor fröhvita, bestående
hufvudsakligen af perisperm. Af de 9 släktena
äro Piper och Peperomia de största (se dessa).
G. L- m.

Piperäles, bot. Se Piperaceæ.

Piperazin, kem., en heterocyklisk (se d. o. 2)
bas-af sammansättningen

Dess diketo-förening, diketopiperazin, kallas
äfven* glycinanhydrid, emedan den uppstår
ur glycin = glykokoll. Genom spjälkning af
diketopiperazin erhöll E. Fischer glycylglycin,
den enklaste polypeptiden (se P e p t i d e r).

Piperidin, kem., hexahydropyridin,
C5H11N,. förekommer i piperin (se d. o.),
bundet till en alifatisk syra, C12H1004, kallad
piperinsyra. Pi-peridin kan framställas genom
reduktion af py-ridin (se d. o.) och genom
destillation af saltsurt kadaverin (se d. o.).
H- E-

Piperin (af lat. piper, peppar), kem., en i
peppar förekommande alkaloid, som 1820 upptäcktes
af H. K. örsted. Den bildar färglösa prismor
af skarp smak med smältp. 128°. Piperin utgör
en ester af basen piperidin och piperinsyra,
ett derivat af pro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free