Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pirkheimer (Pirkhaimer), Wilibald - Pirkkala. Se Birkkala - Pirmasens - Pirmez. 1. Eudore P. - Pirmez. 2. Octave P. - Pirna - Pirog - Pirog, kokk. - Pirogov, Nikolai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
931
Pirkkala- Pirogov
932
och Pavia), invaldes 1496 i Nürnbergs råd och
visade sig outtröttligt verksam för stadens
väl, äfven såsom fältherre, då han 1499 fick
ledningen af stadens trupper i kriget mot
schweizarna. Krigets lycka svek honom väl, men
han behöll sitt stora rykte som statsman, satt
i kejsarna Maximilians och Karl V:s råd samt
njöt deras fulla förtroende. 1023 drog han sig
tillbaka från det offentliga lifvet. P. var en
af tidens mest framstående personer. Han stod i
nära förbindelse med de store humanisterna,
konstnärerna och reformatorerna. Åt
reformationens idéer egnade han i början mycken
sympati, men skyggade senare tillbaka för deras
våldsamma verkningar i Tyskland. Han var en varm
vän af folkupplysningen och riktade litteraturen
med en mängd humanistiska och politiska skrifter
(utg. af Goldast 1610), förutom satiriska
dikter, såsom Lam podagræ och Eckius dedolatus
("den hyflade Eck", riktad mot den bekante
doktor Eck) och dikter af elegiskt innehåll,
t. ex. den målaren A. Durers minne egnade Elegia
in obitum A. Dureri. Det största värdet har hans
skildring af sitt eget schweiziska fälttåg,
Historia belli suitensis (senast utg. af Rück
jämte P:s autobiografi 1895). Litt.: R. Hagen,
"W. P. in seinem verhältniss zum humanismus und
zur reformation" (i "Mitteilungen des vereins
fur die geschichte der stadt Nürnberg", 1882),
0. Mark-wart, "W. P. als geschichtsschreiber"
(1886). F. Roth, "W. P." (1887), och P. Drews,
"W. P:s stellung zur reformation" (s. å.). -
Hans syster Charitas P., f. 1466, d. 1532,
sedan 1478 nunna och sedan 1503 abbedissa i
S:t Klaraklostret i Nürnberg, -\ar vida berömd
för sin humanistiska lärdom och rättroget
katolska fromhet. Hennes "Denckwürdigkeiten"
utgåfvos 1853 af Höfler. Jfr F. Binder,
’’Charitas P." (2:a uppl. 1878).
K j.*
Pirkkala, fi. Se Birkkala.
Pirmasens, kretsstad
i bajerska reg.-omr. Pfalz, 18 km. s. ö. om
Zweibrücken, med hvilken stad P. är förenadt
genom järnväg. 38,463 inv. (1910). Progymnasium
och realskola. Stor läder- och skofabrikation
med stark utförsel, tillverkning af maskiner
m. m. Vid P. utkämpades 14 sept. 1793 en strid
mellan franska Moselle-armén under general
Moreau och preussiska armén under hertig Karl
Vilhelm Ferdinand af Braunschweig, hvarvid
fransmännens anfall blef tillbakaslaget.
(J. F. N.)
Pirmez [pirmëj. 1. Eudore P., belgisk
politiker, f. 1830, d. 1890, blef 1851 advokat
i Charleroi och var från 1857 till sin död
led. af deputeradekammaren, där han intog en
moderatliberal, ofta förmedlande hållning,
men alltid energiskt bekämpade klerikalernas
skolpolitik. Han var 1868-70 inrikesminister
i Frëre-Orbans ministär, fick 1884 titeln
statsminister och vann, särskildt genom sin
flygskrift La crise (1884), rykte
som grundlig nationalekonom. Se biogr, af
Nyssens (1893). - 2. Octave P., den förres
kusin, belgisk författare, f. 1832, d. 1882,
tillbragte sitt lif i ensam meditation, skref
ett litet antal romantiska och känsliga arbeten:
Les jeuillées (1862), Victor Hugo (1863), Jours
de solitude (1869), Heures de phüosopkie (1873;
2:a uppl. 1881), Remo (1880) m. fl. Hans samlade
arbeten utgåfvos 1900 i 5 bd. Se biogr, af Siret
(1888).
Pirna, stad i konungariket Sachsen,
reg.-omr. Dresden, vid vänstra stranden
af Elbe, 17 km. ö. om Dresden. 19,525
inv. (1910). P. är en regelbundet byggd stad
med promenader i st. f. de gamla vallarna, men
innehåller inga anmärkningsvärda byggnader
utom den vackra gotiska Hauptkirche
(1200-talet) och rådhuset. Realskola med
progymnasium, lärarseminarium, handelsskola och
museum. Tillverkning af glas, cigarrer, lergods,
läder, kemikalier och emaljerade bleckkärl,
men stadens välmåga beror väsentligen på de
stora lager af utmärkt sandsten, som finnas
på ömse sidor om floden ofvanför staden, där
omkr. 7,000 pers. arbeta. P. var en tid en af
Sachsens mest blomstrande städer, men pest och
krig, i synnerhet Trettioåriga och Sjuåriga
krigen beröfvade det dess välstånd. Det vid
P. liggande och fordom väl befästa slottet
Sonnenstein stormades 23 april 1639 af svenskarna
under J. Banér. 10 sept. 1756 inneslöts den i
ett förskansadt läger vid P. liggande sachsiska
hären, 13,000 man, med 49 kanoner, af preussarna
under Fredrik den store och tvingades 15 okt. att
kapitulera.
(J. F. N.) L. W:son M.
Pirog [piråg], ett karibiskt ord; namn på vilda
folkslags kanoter. Den vanligaste pirogen utgöres
af en urholkad trädstam, men kan äfven ha några
bord, sammansydda till hvarandra, är försedd
med utriggare (balansstång) för att motstå
krängning och kan framdrifvas under stark fart
såväl med segel
 |
| Pirog med utriggare. (Ögruppen Karolinerna.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
