Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plebiscit - Plebiscitär - Plebs. Se Plebejer - Plechanov, Georgij Valentinovitj - Plecoptera, zool. Se Sjösländor - Plecotus, zool. Se Flädermöss, sp. 685 - Plectascineæ, bot. Se Ascomycetes - Plectognathi, zool. Se Fastkäkar - Plectogyne, bot. Se Aspidistra - Plectoptera, zool. - Plectranthus, bot. - Plectrophanes, zool. Se Fältsparfsläktet - Plectrophenax, zool. Se Fältsparfsläktet - Plectropteridæ, zool. Se Andfåglar, sp. 958 och 967 - Plectrum. Se Plektron - Plehve, Vjatjeslav Konstantinovitj von - Pleijel, Henning Bernhard Mattias - Plein-air-måleri - Plein pouvoir - Pleiobar, meteor. Se Meiobar - Pleiocyklisk l. Polycyklisk, bot. - Pleiokasium, bot. - Pleistoanax l. Pleistonax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tribusförsamlingar på hemställan af tribunerna, leges
i egentlig mening på centurieförsamlingar i
regel efter konsulernas initiativ. Jfr Borgeaud,
"Le plébiscite dans l’antiquité. Grèce et Rome"
(1887). R. Tdh.*
Plebiscitär, stödd på eller antagen genom
plebiscit (se d. o.).
Plebs. Se Plebejer.
Plechanov, Georgij Valentinovitj, rysk
revolutionär och publicist, f. 1857 i Petersburg,
studerade vid bergsinstitutet i Petersburg
och började tidigt göra propaganda bland
arbetarna. Efter ett häftigt tal mot regeringen
vid gatuoroligheterna 6 mars 1876 i Petersburg
måste han hålla sig dold i förklädnad och blef
redaktionsmedlem af "Zemlja i volja" (Jord och
frihet), hvari han i artikeln "Den ekonomiska
utvecklingens lagar och socialismens uppgifter i
Ryssland" utvecklade arbetarpartiets program. Han
ogillade dock alla terroristiska medel, och
efter splittringen inom partiet uppsatte han det
mer moderata arbetarbladet "Tjernyj peredjel",
hvars första nummer konfiskerades af polisen
i jan. 1880. Han måste då fly till utlandet,
där han blef afgjord anhängare af marxismen och
kom till den uppfattningen, att "revolutionen i
Ryssland icke är möjlig förr än proletariatet
har mognat". 1883 stiftade han med Vera
Sassulitj, Akselrod m. fl. den socialdemokratiska
föreningen Osvobozjdenie truda, som i Genève
utgaf flera skrifter, hvaribland Nasji
raznoglasia (Våra meningsskiljaktigheter,
1884; ny uppl. 1906) och samlingsverket
Social-demokrat (1888). 1895 utgaf han under
märket Velton ett arbete, "Till frågan om
utvecklingen af den monistiska synpunkten på
historien", och, i förening med P. Struve, 1896
"Krititjeskija Zamjetki", en samling kritiska
studier, som grundligt utvecklade den ekonomiska
materialismens lärosatser. Han utvisades 1889
från Genève, 1895 från Frankrike, men återkom
till Paris under falskt namn 1900 och deltog
i en internationell socialistkongress. Ånyo
utvisad, slog han sig åter ned i Genève,
där han deltog i redigeringen af "Iskra" och
"Zarja" till 1905. I en periodisk skrift Dnevnik
socialdemokrata (1905) sökte han påvisa, att den
ryska socialdemokratiens fel bestod däri, att den
icke var ett äkta arbetarparti, utan rekryterades
af den s. k. intelligensen. Han yrkade starkt
på kroppsarbetarnas deltagande i dumavalen, men
motsatte sig de ryske socialdemokraternas beslut
om bojkott. I Genève utgafs 1905 första delen
af hans samlade skrifter och 1906 i Petersburg,
under märket Velton, Za dvadtsat ljet (Under 20
år, en samling litterära, ekonomiska, filosofiska
och historiska studier). Dessutom skref han på
tyska många artiklar i "Neue zeit".
A-d J.
Pleco’ptera, zool. Se Sjösländor.
Plecõtus, zool. Se Flädermöss, sp. 685.
Plectascineæ, bot. Se Ascomycetes.
Plectognäthi, zool. Se Fastkäkar.
Plectogyne, bot. Se Aspidistra.
Plecto’ptera, zool., benämning på gruppen
dagsländor.
Plectra’nthus L’Hérit., bot., växtsläkte af
fam. Labiatæ, underfam. Ocimoideæ, med 150
buskar och örter i Gamla världens tropiska och
subtropiska länder. Blommorna äro i allmänhet
tämligen små och skaf tade. P. skiljer sig genom
fria ståndar-strängar från det närstående släktet
Coleus. Flera
Tryckt den 8/12 14
afrikanska arter ha ätbara, stärkelserika knölar,
som smaka som potatis, t. ex. P. escnlentus i
Natal, kafferpotatis, m. fl. Andra arter odlas
för den eteriska oljans skull, som användes
i medicinen som svettdrifvande medel. Mest
bekant bland dessa är P. jruticosus, malväxten,
inhemsk i Syd-Afrika, i Europa ofta odlad i
kruka och använd till fördrifvande af mal,
som ej kunna fördraga växtens starka lukt.
G. J,-m.
Plectro’phanes, zool. Se Fältsparfsläk-tet.
Plectro’phenax, zool. Se Fältsparfsläk-tet.
Pleetroptëridæ, zool. Se Andfåglar, sp. 958
och 967.
Plectrum. Se P le k t ro n.
Plehve, Vjatjeslav Konstantinovitj von, rysk
statsman. Se Pleve.
Pleijel [ple’j-], Henning Bernhard Mattias,
fysiker, f. 5 juli 1873 i Vimmerby, vardt student
1891, filos. licentiat i Uppsala 1904, filos.
doktor 1906 och docent i mekanik och matematisk
fysik där s. å. P. inträdde i telegrafverkets
tjänst som e. o. assistent 1892, befordrades
till ordinarie 1898, tjänstgjorde som lärare
vid verkets undervisningsanstalt 1896-1909
och som föreståndare för dess profningsanstalt
1900-13, utnämndes till professor hos Kungl,
telegrafstyrelsen 1913, hvilken befattning han
lämnade, då han 1914 kallades till professor
i teoretisk elektroteknik vid Tekniska
högskolan. P. har författat ett stort antal
afhandlingar och uppsatser, behandlande mekaniska
och elektriska frågor, samt har verkställt
många utredningar angående elektrotekniska
problem, hufvudsakligen berörande telegrafi och
telefoni. T. E. A.
Plein-air-måleri [plänär-], friluftsmåleri,
sträfvandet att i målningen ge ett omedelbart
och starkt naturintryck genom att studera naturen
direkt ute i det fria, utan att låta störa sig
af ateljétraditioner. Friluftsmålaren anser,
att en målning bör verka som ett stycke natur,
sedt genom ett öppet fönster. Alltså undvikes
ateljémåleriets skarpa, samlade belysning, mörka
färger och bestämda slagskuggor. Färgskalan
blir ljus och kall, solljusets och skuggans
inbördes styrka studeras med noggrannhet,
likaså ej minst det ljus, som finns i
skuggan. Atmosfärens verkan, luftens nyanser
och valörer bli målningens hufvudsak. Denna
riktning förebådades i England af Turner och
Constable samt utvecklades hufvudsakligen i
Frankrike under 1800-talets andra hälft. Den
förde konsekvent till impressionism (se
d. o.) och blef af genomgripande betydelse
i det moderna måleriets genombrott.
G-g N.
Plein pouvoir [plä’ povωār], fr., fullmakt;
full myndighet.
Pleiobär, meteor. Se M e i o b a r.
Pléioey’klisk 1. Polycyklisk, bot., detsamma
som plurienn (se Hapaxant).
Pleiokäsium, mångsidigt knippe, bot. Se
Blomställning, sp. 765.^
Pleistoa’nax 1. Pleistõnax (grek. FRei-GToåvat;
1. TIlsioTOJva%), konung i Sparta, son till
Pausanias, uppsteg på tronen redan som minderårig
(458 f. Kr.) och gick 445 i frivillig landsflykt,
emedan han sag sig ur stånd att erlägga de
21 b. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
