- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1081-1082

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plog, landtbr. - Plogben, anat. - Plogjärnsrocka, zool. Se Rockor - Ploglag. Se Väghållningsskyldighet - Plogland - Plomb - Plombera - Plombières, Plombières-les-Bains

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gaffelplogen (fig. 5), som förr allmänt nyttjades
för att på svedjeland uppluckra ytjorden före
sådden, men som med svedjebruket försvunnit. Till
material för plogarna har man alltmer öfvergått
att

illustration placeholder
Fig. 13. Motorplog.


använda uteslutande järn. Vändskifvan gjordes
härvid först af mest gjutjärn, men alltmer
öfvergick man att förfärdiga de i jorden
arbetande delarna af stål, och med införandet af
de nyare amerikanska plogarna ha fordringarna
på dettas härdning stegrats, så att man numera
mycket använder stål med glashård yta och
vändskifvor af kompoundstål, d. v. s. en skifva
af mjukt järn sammansvetsad med två yttre lag
af hårdt stål. Plogtillverkningen har alltmer
utvecklats i vårt land såväl i afseende på
redskapens konstruktion och öfriga beskaffenhet
som till omfång, så att den numera kan täfla med
den utländska industrien både på den inländska
och den utländska marknaden; utförseln af
svenska plogar går till snart sagdt alla delar
af jorden, dock kanske mest till Ryssland.
H. J. Dft.

Plogben, lat. vömer, anat., ett tunt, af två
sido-skifvor sammansmält, oregelbundet fyrkantigt
ben, stående mediant-sagittalt i näshålan. Det
sträcker sig bak- och uppifrån kil- och silbenen
ned till gom-och öfverkäksbenens föreningslinje
i gomhvalfvet samt bär i sin främre kant
det vertikala näsbrosket, sålunda bildande
näshålornas skiljevägg. Se H u f-v u d s k å l,
fig. 2 och 8 (PL). G. v. D."

Plogjärnsrocka, zool. Se Rockor.

Ploglag. Se Väghållningsskyldighet.

Plogland, så stort åkerstycke, som det behöfs
ett dagsverke till att plöja.

Plomb [plå^b, plåmb; af lat. plu’mbum,
bly]. 1. Hand., blysigill; blystämpel, hvarmed
vid tullstation varuförsändelser (balar, fat,
kistor, slutna vagnar o. d.) förseglas. Resande
kunna genom tullverkets försorg få sitt resgods
plomberadt och därigenom undgå den besvärande
visiteringen. Plombe-

ringen anbringas naturligtvis så, att utan
dess rubbande intet kan uttagas. Fordom satte
tullverket blystämplar på inkomna tyger,
till tecken på att dessa voro i god ordning
förtullade och ej insmugglade. - Numera anbringas
ej sällan blysigill, t. ex. på spannmålssäckar,
såsom intyg om varans kvalitet och fullmålighet.

2. Tandläk. Skyddande fyllning af något ämne,
som inlägges i en kariös (af tandröta skadad)
tands hålighet för att skydda tanden mot vidare
sönderfall. Som bästa ämnet har hittills ansetts
guld (där nämligen tanden kunnat uppbära
detta material), som är nog smidigt för att
tillsluta lufttätt, bibehåller sin yta ren och
ej förändras med tiden. Numera kan man, utom på
de gamla sätten, äfven anbringa guldet genom
ett slags ingjutning’ (s. k. "gold-inlays") i
tandhålan. Äldre metalliska ämnen, som användes,
voro tenn och bly, hvilka helt naturligt ej
ega guldets förutnämnda egenskaper och nu
äro bortlagda som enbart användbara till
plomber; däremot användas en del metaller
(platina, tenn, bly) i s. k. amalgam, d. v. s. i
pulverform tillsammans med en minimal kvantitet
kvicksilfver, med hvilket pulvret sammanknådas
till en degig massa, hvarefter öfverskott af
kvicksilfver utpressas genom skinn. Hålan
utfylles nu med denna massa, som på kort
tid, 1/2 å l timme, hårdnar. Detta senare
är äfven förhållandet med de i dagligt tal
s. k. plastiska plomberna (cement, guttaperka
m. fl.), hvilka mera äro att betrakta som
tillfälliga fyllningar. Sedan ett par årtionden
har man börjat använda fyllningar (resp. plomber)
af porslin, emalj och glas, hvilka ämnen genom
bränning göras hårda och mot-ståndsmässiga,
innan de inläggas i tandhålorna. De ha framför
de flesta metallplomber den fördelen, att man åt
dem kan ge den naturliga tandens färg, denna må
stöta mer eller mindre i hvitt, gult eller grått;
de mörkna ej heller, och de kunna af dessa skäl
med stor fördel appliceras i f ramtänderna, utan
att de där observeras. Före hvarje plombering
måste främmande ämnen af hvarje art, liksom
allt af sjukdom (röta) angripet tandben, på det
omsorgsfullaste aflägsnas ur tandhålan och,
om denna senare går på djupet, till tandens
inre, äfven den s. k. tandnerven förbehandlas.
2. Ugn.

Plombera (jfr Plomb l och 2), sätta blystämpel
(plomb) på varor; sätta in en plomb (fyllning)
i en ihålig tand.

Plombiéres [plåbiår], Plombiëres-les-B a i n s,
badort i franska dep. Yosges, i en trång, af ån
Augrogne genomfluten bergdal, 430 m. ö. h. 1,882
inv. (1906). De redan af romarna kända
hälsokällorna äro utom två kalla järnkällor (10°)
indifferenta källor af 27-73° C., som visserligen
innehålla få mineraliska beståndsdelar, men
likväl äro ganska verksamma. Vattnet är klart
och för känseln tvålaktigt mjukt, har ingen
särskild smak och, först sedan det kallnat, en
ringa svafvelväte-lukt. Det begagnas dels till
badning, dels till drickning, företrädesvis
mot kroniska hudsjukdomar, gikt, reumatism,
kroniska nervsjukdomar, un-derlifslidanden
o. s. v. Kurtiden räcker i allmänhet 3
veckor. 20-21 juli 1858 möttes här Cavour och
Napoleon III, hvarvid Frankrikes anslutning
till Sardinien i kriget mot tHprriko aftalades.
(J. F. N.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free