Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plomgren. 1. Anders P. - Plomgren. 2. Thomas P. - Plommenfelt, Karl Anders. Se Plomgren 1 - Plommon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Plomgren-Plommon
1084
Plomgren. 1. Anders P., affärsman, f. 11
febr. 1700 i Stockholm, där hans fader, Anders
P., var linkrämare, d. 2 juni 1766. Efter att
ha haft anställning på köpmanskontor i Göteborg
ingick han kompaniskap med sin yngre broder
Thomas för idkande af grosshandel och inrättade
med honom den första direkta handelsförbindelsen
emellan Stockholm, Marseille och Céuta. 1739
utarbetade han tillsammans med några andra
planen för sjöassekuranskom-paniet i Stockholm, i
hvilket han till 1750 var en af direktörerna. Han
var äfven ledamot i kommittén för utarbetande
af den assekurans- och haveristadga, som
vann kunglig stadfästelse. 1745 invaldes
P. till ledamot i Levantiska och året därpå
i Ostindiska kompaniet, blef 1747 fullmäktig
i Ge-neraltullarrendesocieteten, föreslog 1748
den sedermera antagna växelstadgan och fick 1753
kommerseråds titel. 1760 uppsade han sitt burskap
på grosshandel. - P:s son, K a r l A n d e r s
P., f. 1750, d. i Amerika, adlades 1770, på grund
af faderns förtjänster, under namnet Plommenfelt,
innästlade sig som mystiker hos hertig Karl, blef
1777 vice och 1778 tjänstgörande ceremonimästare,
men måste 1780 lämna denna befattning, emedan
han var invecklad i firman Plomgrens oredliga
konkurs. För lasteliga utlåtelser om konungen
dömdes han 1782 till döden, men hade, innan
domen föll, genom konungens tillskyndelse hunnit
lämna landet.
2. Thomas P., broder till P. l, affärsman,
partiman, f. 16 aug. 1702 i Stockholm, d. där
21 juni 1754, måste vid 14 års ålder afbryta
studierna för att biträda modern, hvilken efter
hans faders död fortsatte dennes rörelse,
kom 1719 på köpmanskontor i Königsberg
och öppnade 1725 egen grosshandelsaffär
i Stockholm. Driftig och utrustad med stor
affärsförmåga, kastade P. sig med ifver in i det
då som bäst pågående fosterländska sträfvan-det
att höja svenska näringslifvet. Han var en
af dem, som först i enlighet med hvad som
åsyftades med produktplakatet (se d. o.) började
på svenska skepp hemföra utländska varor (från
Medelhafshamnarna), hvarför han också 1738 blef
en af direktörerna i det då upprättade Levantiska
kompaniet. Men P. nöjde sig ej med att vara
affärsman, utan egnade sig också åt politiken. Af
Stockholms borgerskap, hvars förtroende han i hög
grad åtnjöt, vald till ledamot af alla riksdagar
fr. o. m. 1738 t. o. m. 1751, var han en ifrig
anhängare af hattpartiet, hvars äfventyrliga
finans- och nä-
ringspolitik öppnade ett vidsträckt fält för
spekulationer; men icke nog med att han begagnade
sig häraf: vid 1738 års riksdag åtog han sig
jämte Kierman att mot en viss penningsumma
skaffa det franska partiet (hattarna) öfvervikt
inom borgarståndet och holl ord. Äfven vid
följande riksdagar var han en af de verksammaste
mellanhänderna för det franska mutväsendet. 1739
blef han bankofullmäktig. Under riksdagen 1740-41
arbetade han i sekreta utskottet kraftigt för
krigspolitiken och lät sig af detta utskott
belöna med åtskilliga förmånliga affärsuppdrag,
t. ex. att indraga de franska subsidierna. Under
riksdagen 1742-43, då hattarnas välde vacklade,
miste han detta förtroende.» holl på att
råka illa ut för ett försök att utsprida en
understucken instruktion för Englands sändebud i
Sverige och kom i häftig strid med grosshandlaren
Kristofer Springer, som ville förmå Stockholms
borgerskap att beröfva honom riksdagsmannaskapet
(se Princi palatsstriden). Med hattarna befäste
P. sin ställning under riksdagen 1746-47,. och
han blef nu en af deltagarna i det bolag,
som 1747 under namn af växelkontor, på för
statsverket betungande villkor, åtog sig att
genom konstlad» medel höja bankosedlarnas
värde. S. å. blef han äfven fullmäktig i
det nyinrättade Järnkontoret, kommerseråd
och handelsborgmästare i Stockholm. Vid
riksdagen 1751-52 valdes han till talman i
borgarståndet. Vid Adolf Fredriks kröning
(1751) adlades hans barn under namnet von
Plomgren. P. efterlämnade vid sin död en stor
förmögenhet. P. var en lidelsefull partiman
och kan ej frikännas från egennytta, men han
var otvifvel-aktigt besjälad af en uppriktig
sträfvan att höja sitt lands ekonomiska lif,
offrade mycken tid åt allmänna och kommunala
angelägenheter och tog en liflig andel i tidens
omfattande näringslagstiftningsarbeten. P. blef
1739 ledamot af Vetenskapsakademien och
skref en uppsats om handeln, som intogs
i dennas handlingar. - P:s sonson, Peter
v. P. (f. 10 juli 1770 på Araslöf i Skåne,
d. 8 juni 1848 på Mosstena i Södermanland),
tjänade vid Mörnerska husarregementet, som
han, då major, förde vid Bornhöved (1813),
sedan B. Cederström blifvit sårad. Han blef
1816 öfverste i nämnda regemente, erhöll 1818
friherrlig värdighet med bibehållande af sitt
namn och tog 1822 afsked med generalmajors
n. h. o. v. 1. -B. S. (L. S.) 2. S. B: (L. S.)
Plommenfelt, Karl Anders. Se Plomgren 1.
Plommon, ett fruktslag. De flesta odlade
plommonsorter härstamma från Prunus domestica
(egentliga plommon) och Prunus insititia
(krikon). Vissa plommonsorter, af hvilka dock
ej många odlas i Sverige, äro besläktade med
Prunus cerasifera, Pr. americana, Pr. hortulana,
Pr. nigra och Pr. triflora. De hos oss vanliga
sorterna indelas (enligt Liegels system) sålunda:
1. S visko n (fig. l-3): frukt långsträckt;
sten flat, i båda ändar spetsig, a) Ä k t a s v
i s k o n: årsskott glatta, fruktkött fast. b)
D a-maskenerliknande sviskon: årsskott finludna,
fruktkött löst och saftigt. 2. D a m a s k
e-nerplommon: frukt rundad (fig. 4); sten kort
och tjock, vanligen trubbig i båda ändar, a)
S v iskonliknande damaskener: årsskott glatta,
b) Äkta damaskenerplommon: årsskott finludna;
blad vanligen stora, mörkgröna, fasta. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
