- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1221-1222

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polén, Fredrik - Polenta - Polenz, Wilhelm von - Polera - Polerduk - Polerfil, mek. tekn. Se Fil, sp. 190 - Polerkedja - Polermaskin - Polermatta. Se Polerkedja - Polerrödt. Se Crocus metallorum - Polerskiffer, miner. - Polertrumma - Polertvål - Polesien (Podlesien)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1221

Polenta-Polesien

1222

vardt P. lektor i religion vid
S:t Michcls nybildade lyceum.
O. G.*

Pole’nta (it., af lat. polenta, korngryn,
kornmjöl), gröt, som beredes af majsmjöl
eller majsgryn. Kallnad, blir denna gröt styf;
den skares då i skifvor och gräddas (tills,
med rifven ost) i smör. Polenta är en italiensk
nationalrätt. Den lagas äfven af rifven potatis
och af kastanjer.

Polenz [pålents], Wilhelm von, tysk författare,
f. 1861 i Ober-Lausitz, d. 1903 i Bautzen,
egnade sig åt förvaltningen af familjegodsen
och ett alsterrikt författarskap. Till en
början stod han under stark påverkan af Zola,
och ett starkt didaktiskt drag går igenom hans
arbeten, som äro uttryck för en patriotiskt
förhoppningsfull, realistisk och allvarligt
kritisk uppfattning. Af hans romaner kunna nämnas
Sühne (1891), Der pfarrer von Breitendorf (1893),
Der Büttnerbauer (1895), Der grabenhäger (1898),
Thekla Lüdekind (1900), Liebe ist ewig (1901),
Wurzellocker (1902) och Glückliche menschen
(1900). Amerika skildras i Das land der zukunft
(1903; "Framtidens land", 1905). P. skref äfven
dramer och dikter. R-" B.

Polera (lat. poüre), glätta, feja, putsa, bona,
glansslipa, åstadkomma en jämn och glänsande
yta å ett hårdt föremål (af metall, trä, sten,
glas, horn); hyfsa, göra städad eller höfvisk. -
Polering af metaller innebär ett framkallande af
metallens egen glans. Metallbleck poleras delvis
endast genom hamring på städ; kopparbleck fuktas
förut med ättika och salt. Andra metallarbeten
poleras antingen genom bortskaffande af de
fina ojämnheterna på ytan eller genom desammas
nedtryckande. Det förra sker genom slipning eller
gnid-ning med polerpulver, som man försätter
med bomolja eller sprit och kringgnider medelst
trästycken, läder eller filt. Vanligen sker
detta medelst en på horisontell axel roterande
vertikal polerskifva, hvars kant är klädd
med något elastiskt ämne. Dock förekomma
äfven på vertikal axel roterande horisontella
polerskifvor, mot hvilkas plana yta föremålen
bearbetas. De brukligaste polerpulvren äro
osläckt kalk (med olja till mässing, med sprit
till stål), polerrödt (ren järnoxid; nyttjas
till nästan alla metaller), smärgel, kar-borund,
tennaska och glödgad lera (till järn och stål),
trippel (till mässing, koppar, silfver och guld),
benaska (till guld och anlupet silfver; till det
sistnämnda nyttjas helst ammoniak med krita),
grafit (till knifstål), kimrök (till slutpolering
af guld), träkol (till stål), crocus martis
(till stål och glas), magnesia (till silfver),
krita och tegelmjöl (för afputsning). Före
polering af järn och stål sker en glättning
med smärgel eller pimsten för hand eller en
afputsning mot en smärgelskifva eller en med
borstrand försedd putsskifva. Ojämnheternas
nedtryckning däremot företages medelst ett för
ändamålet formadt hårdt och finpoleradt föremål:
ett polerstål, en polersten (blodsten, jaspis
m. m.), polerfil, kratsborste af metalltråd eller
fina glastrådar. Med stålet polerar man äfven
förgyllning på glas och porslin. - På träarbeten
åstadkommes en spegelglänsande polityr genom en
fer-nissartad beläggning, antingen polervax (med
eller utan terpentintillsats och ofta färgadt
med ockra; till golf och ekmöbler, se B o n a)
eller också "polityr", en lösning af schellack
i sprit. Träpolering

är i grunden fernissning, enär träets egen
massa ej kan antaga glans (jfr Fernissa). -
Marmor poleras med bl. a. tennaska, granit med
slammad smärgel och polerrödt. - Glas poleras
med skifvor af tenn, kork eller trä, glaspärlor
genom omskak-ning bland hvetekli, i påsar.
(G- H-r.)

Polërduk, duk af lärft eller annan väfnad med
därå medelst bindemedel (lin, gummi) fasthållet
polerämne, såsom pulveriserad smärgel, karborund,
pimsten, glas, flinta. Jfr Sandpapper och
Smärgelpapper.

Polerfil, mek. tekn. Se Fil, sp. 190.

Polerkedja, kedja af stål, som användes för att
polera till hästutredningen hörande stålsaker,
såsom bett, stigbyglar o. d. Det finnes olika
slag (se fig.),

Fig. 1. Polerkedja.

Fig. 2. Polermatta.

af hvilka hvar och en har sina fördelar,
nämligen fyrkantiga (polermatta) för släta
och raka stänger, tränsar m. m. samt aflånga
för polering af ringar, svängda stångskänklar
m. m. Polerkedjan bör användas blott på fullt
rostfria saker; den gnides emellan händerna med
litet tvållödder, tills den glänser som silfver.
B. C-m.

Polërmaskin, maskin med en eller flera roterande
puts- och polerskifvor.

Polermatta. Se Polerkedja.

Polerrödt. Se Crocus metallorum.

Polërskiffer, miner., en af mikroskopiska
kisel-pansar efter diatomacéer bestående,
gulhvit eller gulgrå, lös och jordartad bergart,
som nyttjas till polermedel för glas och
metaller. Polërskiffer förekommer som ofta flera
fot mäktiga aflagringar inom tertiärsystemet,
t. ex. vid Bilin i Böhmen. E. E.

Polërtrumma, roterande, cylindrisk eller
mång-kantig behållare, hvari smärre föremål
inneslutas, ofta jämte polermedel, för att
af slipas genom den af rotationen framkallade
nötniagen mellan innehållets olika delar.

Polërtvål, skur- och polermedel i form af någon
för känseln fet pasta, försatt med mineraliska
polermedel i pulverform och ofta pressad till
hårda stycken. De pläga innehålla natron, sprit,
någon för-såpad olja samt vaselin eller annat
mineralfett.

Polesien (Podlesien), ry. Polje’sie
("skogsland"), område tillhörande vojvodskapet
Brest (Brzesc) i det forna polska riket
(storfurstendömet Litauen), sträckte sig på ömse
sidor om floden Pri-pet samt begränsades i v. af
Podlachien, i s. af Galizien och Volynien samt
i ö. af Ukrajna. Det motsvarar i våra dagar
sydöstra delen af guv. Grodno och södra delen
af guv. Minsk samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free