- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1357-1358

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ponte Corvo - Pontécoulant, Philippe Gustave Doulcet de - Pontederiaceæ, bot. - Ponte de' sospiri - Pontefract l. Pomfret - Pontellidæ, zool. Se Loppkräftor, sp. 1099 - Pontén, Johan - Pontevedra - Ponthieu - Pontiac - Pontiacs krig - Pontianak - Pontianus - Ponticello, mus.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1911) i hela kommunen. Staden bildade sedan
påfven Julius II:s tid (1503–13) och till
1860 med sitt område ett furstendöme i romerska
stolens ego, omslutet af neapolitanska gebitet. 5
juni 1806 gaf Napoleon detta furstendöme åt
marskalk Bernadotte, som därefter bar titeln
furste af P., men 1810 tillföll det Murat,
Neapels konung, som 1812 tilldelade det sin
son Lucien Murat såsom apanage. Titeln har
alltsedan förts af hufvudmannen för släkten
Murat. – Som furste af P. förde Karl Johan som
vapen en delad sköld, hvars öfre del upptogs
af Frankrikes kejserliga örn, fattande med
fötterna en blixtknippa, och i hvars undre
del sågs en bro med tre bågöppningar och två
torn. Detta vapen intar nu vänstra fältet af
den i Sverige regerande dynastiens hjärtvapen. –
2. Dynasti, regerande i Sverige från 5 febr. 1818
samt i Norge 1818–1905. Ättens stamfader var
Jean Baptiste Jules Bernadotte (se Karl,
svenska konungar 8). Jfr äfven Bernadotte.
(J. F. N.)

Pontécoulant [påtekolä’], Philippe G u
s-tave Doulcet de, grefve, fransk astronom och
matematiker, f. 1795, d. 1874, artilleriöfverste,
pär af Frankrike, utförde ett flertal
arbeten inom den matematiska astronomien,
hvaribland undersökningar öfver planeternas
och kometernas störin-gar, öfver teorien
för månens rörelse m. m. Af olika beräkningar
öfver den Halleyska kometens (se Halleys komet)’
återkomst 1835 kommo hans sanningen närmast. Hans
mest berömda arbete är Théorie analytique du
systéme du monde (4 dlr, 1829-46), hvars sista
del innehåller hans teori för månrörelsen.
B-d.

Pontederiäceæ, bot., växtfamilj af serien
Fari-nosæ bland monokotyledonerna, omfattande
omkr. 24 vattenörter med ofta tvåradigt ställda
blad och axlik ställning af hvita eller blåa
blommor, som äro tvåkönade, zygomorfa, med
sambladigt kronlikt hylle, l-6 ståndare och
öfversittande fruktämne. Af hithörande växter,
som nästan alla äro tropiska, är Eichhornia
crassipes (se E i c h h o r n i a) mest bekant.
G. L-m.

Ponte de’ sospiri, it., "suckarnas bro" i Venezia
(se d. o.).

Pontefract [på’ntifräkt] l. Pomfret [på’mfrit],
stad i engelska grefskapet York, West-Riding,
vid Calders och Aires förening och vid tre
järnvägslinjer, 21 km. s. ö. om Leeds och 22,5
km. n. v. om Doncaster. 15,263 inv. (1911). Det
viktigaste af stadens fornminnen är ruinerna
af ett mycket gammalt slott (numera bestående
af endast 8 runda torn), där Rikard II hölls
inspärrad och dog. Under inbördeskriget på
1600-talet innehades det af konung Karl I och
undergick fyra belägringar samt förstördes
1649. Staden har järngjuterier och åtskilliga
andra industriella verk, och i trakten odlas
mycket lakritsrot för beredning af de i England
mycket bekanta "Pomfret cakes".
(J. F. N.)

Ponte’llidæ, zool. Se L o p p k r ä f t o r,
sp. 1099.

Pontén, Johan, präst, naturforskare, f. 1776
i Yederslöfs kapellångård, Kronobergs län,
d. 1857, hopbragte redan som gymnasist stora
natura-liesamlingar, hvilka han allt framgent
utvidgade. Han blef student i Uppsala 1795 och
vann filos. magistergraden i Greifswald 1800,
där honom erbjöds en botanisk docentur. Men han
lät prästviga

sig, vardt 1825 sin faders efterträdare som
kyrkoherde i Kultsjö, fick prosts titel 1831 och
öfvertog 1836 Korsberga pastorat i Jönköpings
län. I allo en äkta linnean, var P. äfven
hemmastadd i medicin och gjorde många lyckade
kurer, särskildt då det gällde sinnessjukas
behandling. Han författade bl. a. Svensk fauna,
en handbok för insektsamlare (1831; ofullb.),
Läkebok (1841; 2:a uppl. 1851) med bihanget
Flora eller örtbok för allmänheten (1847),
Om predikosjukan i Småland (1843) m. m.

Pontevedra [pånteve’dra]. 1. Provins i spanska
landskapet (konungariket) Galicien, vid kusten
och Portugals norra gräns. 4,391 kvkm. 495,542
inv. (1910). – 2. Hufvudstad i nämnda provins,
vid innersta ändan af Ria de Pontevedra, vid
mynningen af ån Lerez, öfver hvilken leder en
gammal romersk bro (pons vetus, hvaraf stadens
namn). 24,222 inv. (1910). Sardinfiske;
hatt- och klädesfabriker.
1 o. 2. (J. F. N.)

Ponthieu [påtiö], fordom franskt grefskap i
Picardie, med hufvudstaden Abbeville, hvilket
1686 hemföll till kronan. Karl X af Frankrike
kallade sig efter sin tronafsägelse 1830 grefve
af P.

J. F. N.

Pontiac [på’ntiäk], stad i nordamerikanska
staten Michigan, 32 km. n. v. om
Detroit. 14,532 inv. (1910). Lärarseminarium,
dårhus. Tillverkning af landtbruksredskap. Staden
är uppkallad efter en indianhöfding (d. 1769),
som stred mot de hvite (se Pontiacs krig).

Pontiacs krig [på’ntiäks-] kallas det krig,
mellan indianer och engelsmän, som pågick
i prov. Ontario i Canada och angränsande
trakter åren 1763–66. De upproriskes ledare
var indianhöfdingen Pontiac, f. mellan 1712
och 1720, mördad 1769, hvilken sedan 1755 var
höfding för Ottawa-stammen och i kriget mellan
England och Frankrike 1755–63 först hörde till
fransmännens allierade, men från 1760 enligt
aftal lät engelska trupper obehindradt passera
genom Ottawa-området. Han organiserade ett
gemensamt anfall af ett antal indianstammar
mot de brittiska forten i trakten till våren
1763 och belägrade maj–okt. s. å. förgäfves
Detroit. Ett anfall mot Fort Pitt misslyckades
äfven. En rad smärre fort eröfrades emellertid
af indianerna under sommaren, omkr. 200 dödades,
och rikt byte togs, särskildt i västra delen af
Pennsylvania. Striderna fortsatte ganska lifligt
1764, tills öfverste Bouquet förmådde flertalet
indianer att nedlägga vapen och frigifva de
fångar de tagit. Pontiac själf underkastade sig
formligen engelsmännen först i juli 1766. Jfr
Fr. Parkman, "The conspiracy of Pontiac"
(2 bd, 1851; 10:e reviderade uppl. 1896).
V. S-g.

Pontianak, hufvudstad i nederländska
residentskapet Väst-Borneo, i en sumpig trakt
vid floden Landak, 25 km. från hafvet, består
af den på pålar byggda infödingsstaden med
sultanens af en dubbel mur omgifna palats och
den nederländska staden med ett fort. 20,984
inv. 1905, hvaraf 223 européer och 7,085
kineser. Liflig handel och sjöfart.

Pontianus, biskop i Rom 230–235. Jfr
Hippolytos, sp. 738.

Ponticello [påntitjä’llå], it., mus., stall
på stränginstrument. – Sul p. (s. pont.),
föredragstecken för stråkinstrument, antydande,
att stråken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:30 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free