Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Popovstjina - Popp. Se Pupp - Poppæa Sabina. Se Nero - Poppe, Rosa - Poppel, bot. Se Populus - Poppelglasvingen, zool. Se Stekelfjärilar - Poppellöss, zool. Se Växtlöss - Poppelnattsvärmaren, zool. Se Nattsvärmare - Poppelros, bot. Se Lavatera - Poppelsdorf - Popper, David - Poppius. 1. Gabriel P. - Poppuis. 2. Abraham P. - Poprads dal. Se Karpaterna, sp. 1147 - Popular concerts - Populares, lat. l. Popularpartiet - Popularfilosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1379
Popp-Popularfilosofien
1380
som dop o. d., hvilka förrättades af munkar
och af-skedade eller förrymda poper. Deras
centrum var klostret på Eogozjska kyrkogården i
Moskva. Sekten har under tidernas lopp betydligt
hopsmält och räknar numera endast anhängare i
guvernementet Nizj-nij-Novgorod. I motsats mot
dessa popovtser stå de s. k. bezpopovtserna, som
gjort sig alldeles oberoende af statskyrkans
poper och själfva förrätta dop m. m.
A d J.
Popp.^ Se Pupp. Poppæa Sabina. Se N er o. Po’ppe,
Rosa, tysk skådespelerska, f. 1867 i Budapest,
anställdes 1886 vid Augsburgs stadsteater och
egnade sig åt hjältinnerollfacket, dit redan
hennes yttre gåfvor hänvisade henne. 1887
-89 verkade hon vid Hamburgs stadsteater,
men kallades sistn, år till k. teatern i
Berlin och utnämndes 1900 till k. preussisk
hofskådespelerska. Bäst lyckades hon i den
klassiska repertoarens mera lidelsefyllda
kvinnogestalter, såsom Medea, Sappho, Lady
Macbeth, Eboli, Maria Stuart, Kriemhild,
Brunhilde m. fl. Hon blef 1904 gift med en läkare
J. Leva i Berlin.
Poppel, bot. Se Populus. Poppelglasvingen,
zool. Se Stekelfjärilar. PoppellÖSS, zool.
Se Y ax t löss. Poppelnattsvärmaren, zool.
Se Nattsvärmar e.
Poppelros, bot. Se L a v a t e r
a. Po’ppelsdorf, en 1904 med Bonn (se
d. o.) in-förlifvad ort.
Popper [på’p-], David, österrikisk
violoncel-list, f. 1843 i Prag, d. 1913 i
Budapest, elev af Goltermann vid konservatoriet
i Prag, gjorde från 1863 konsertturer genom
Europa (Stockholm 1883) och ansågs med afseende
på tonens .skönhet, uttrycksfullt föredrag
och nobel uppfattning äfven af klassiska
kompositioner för en bland samtidens allra
främsta virtuoser på sitt instrument. 1868
-73 var han anställd som förste cellist vid
hof operan i Wien. 1872 gifte han sig med den
berömda pianisten So-phie Menter (se d. o.), men
skildes från henne 1886. Han blef 1886 professor
vid musikakad. i Budapest. P. komponerade äfven
solostycken för violoncell och utarbetade en
högre violoncellskola. Po’ppius. 1. Gabriel P.,
ämbetsman, f. 12 dec. 1770 i Jokkas socken,
Savolaks, Finland, d. 3 jan. 1856 i Stockholm,
egnade sig efter studier vid Åbo högskola med
nit och framgång åt domarens värf, blef 1799
häradshöfding i öfre Sata-kunta härad samt erhöll
1801 lagmans namn, tur och befordringsrätt. 1805
insattes han som ledamot i Rikets ärenders
allmänna beredning och fick 1808 fullmakt som
häradshöfding i öster- och Väster-Rekarne,
Daga, Åkers och Selebo härads domsaga. Kort
efter 1809 års statshvälfning utnämndes han till
justitieråd och var därjämte verksam som ledamot
af Lagkommittén, tills han
1826 kallades till president i
Kommerskollegium. Under P :s styrelsetid vid
detta ämbetsverk framlades förslag till nya
näringsförfattningar, organiserades Eskilstuna
fristad, påbörjades offentliggörandet af
årliga statistiska berättelser och inrättades
Teknologiska institutet, Ullmagasinet i
Norrköping m. m. Efter några års verksamhet
som statsråd (1833 -36) tillträdde P. 1838
j sin sista och kanske käraste lifsuppgift,
direk-törskapet vid Landtbruksakademien,
hvilket han skötte till sin död. - Vid Karl
XIV Johans regeringsjubileum (1843) utnämndes
P. till serafimerriddare; han var den förste
ofrälse ämbetsman, som fått mottaga denna
utmärkelse. Han var också en af sin tids yppersta
ämbetsmän. P. var led. af Landtbruksakad. (1817)
och Vet. akad. (1827) samt kreerades 1818 till
juris doktor.
2. Abraham P., kusins son till Gabriel P.,
lärd finsk skald, f. 1793, d. 1866, blef 1813
student i Åbo och 1817 i Uppsala, där han
försvarade en akademisk afhandling om de finska
reflexivernas böjning. Prästvigd i Stockholm
1823, tjänstgjorde han ett par år inom den
finska församlingen där, men hemlängtan drog
honom tillbaka till Finland. Där blef han 1833
kapellan i sin hemsocken Jokkas, på hvilken plats
han kvarstannade till sin död. P:s synnerligen
stämningsfulla poem på finska äro af J. Krohn
samlade i Savolaks-karelska studentafdelningens
album "Koitar", L 1. J. H-* 2. O. G.*
Poprads dal. Se K a r p a t e r n a, sp. 1147.
Populär concerts [på’pjula kå’nsats], i London
sedan 1859 hållna, högt ansedda måndags-
och lördagskonserter, egnade särskildt åt
den klassiska kammarmusiken. De utmärktaste
konstnärer ha medverkat vid dem.
Populäres, lat., 1. Popularpartiet från
Gracchernas tid, detsamma som det demokratiska
folkpartiet i Rom, i motsats mot Optimates
1. Op-timus quisque, det aristokratiska
partiet. Jfr Romerska riket.
Populärfilosofien (af lat. populäris, folklig),
filos., en riktning inom 1700-talets tyska
filosofi, som ej egentligen deltog i det
vetenskapligt filosofiska forskningsarbetet,
utan sökte i lättfattlig och behaglig form göra
den filosofiska bildningen tillgänglig för den
stora allmänheten. Hufvudrepre-sentanterna voro
Mendelssohn, Lichten-berg, Garve, Nicolai samt
framför allt R e i-m a r u s och Lessing. Deras
historiska utgångspunkt var Wolffs filosofi, men
de sökte komma ifrån dennes torra formalism och
rönte mångsidigt inflytande af de engelsk-skotske
och franske filosoferna, med hvilka de delade
intresset för nyt-tighetsteori och religiöst
fritänkeri. Deras hufvud-förtjänst ligger i
utvecklingen af humanitetsidealet och väckandet
af det psykologiska samt historiska intresset. -
Popularfilosofi kallas äfven det filosofiska
författarskap, som lägger an på att vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
