- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
85-86

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potter, Pieter Symondsz - Potter, Paulus P. - Potter, Louis Joseph Antoine de - Potteries - Pottholmen. Se Karlskrona, sp. 1079 - Potthvalen - Pottle - Pottska sjukan, med. Se ryggradssjukdomar - Pottstown

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

Potter-Pottstown

86

efter att ha öfverflyttat till Amsterdam började
han, påverkad af P. Lastman och Cl. Moeyaert, måla
bibliska scener och utvidgade sitt verksamhetsfält
till sist äfven med stilleben i Jan de Heems art,
landskap, kavallerifäktningar o. s. v., hvar-förutom
han ledde en gyllenlädersfabrik. Han var med andra
ord en mycket mångsidig om ock icke så särdeles
själfständig artist, hvars namn först i senare tider
f ramdragits ur glömskan, förut bort-skymdt af hans
ryktbare sons. - 2. Paulus P., den förres son, en af
alla tiders berömdaste djurmålare, döpt 20 nov. 1625 i
Enkhuyzen, d. 17 jan. 1654 i Amsterdam, vid föga mer
än 28 års ålder. Sannolikt är, att P. ursprungligen
var elev af fadern, men hvem, som undervisat honom i
hans speciella genre, har icke kunnat utrönas, ehuru
man tänkt på Moeyaert - ovisst är väl, om också detta
ungdomliga geni egentligen hade någon annan lärare än
naturen själf. Man vet emellertid, att han 1646 var
bosatt i Delft och att han 1649 flyttade till Haag,
där han var hyresgäst hos J. van Goyen och genom
sitt giftermål kom i beröring med Amalia af Solms
(ståthållaren Fredrik Henriks änka), för hvars räkning
han 1649 målade ett spiselstycke, den under namnet
La vache qui pisse berömda täflan i Petersburgs
Eremitage. Men änkeprinsessan uppskattade ej den
naivt drastiska målningen, utan återsände den, och den
sjuklige unge artisten måste nu för att kunna försörja
sig och sin familj arbeta med en järnflit, som allt
för tidigt lade honom i graf ven. Dessförinnan hade
han dock i borgmästare Tulp, hvars son han 1653 målade
till häst, funnit en välvillig beskyddare. Trots sin
korta lefnad och oaktadt sin sjuklighet efterlämnade
P. minst ett 150-tal egenhändigt utförda målningar,
hvaraf flera i stora mått. De återge med få undantag
kor, hästar, får, getter, hvilande sig, eller betande
i det frodiga holländska slättlandskapet, alltså olika
slags husdjur, ypperligt karakteriserade, intimt
uppfattade, förträffligt tecknade - han är trots
koloristiska förtjänster egentligen mer tecknare än
målare -, med dock icke osviklig anatomisk kunskap (se
fig. l på pl. till art. Djurmåleri). Upprörda scener
tilltala honom icke, och när han målar jaktstycken,
misslyckas han. Landskapet skildrar han förträffligt,
med nästan mikroskopisk noggrannhet åter-gifvande
hvarje blad, hvarje grässtrå, men likväl underordnande
detaljerna för helhetsverkan. Mest bekanta äro hans
kolossalmålningar, såsom Den unge tjuren (1647)
i Haags museum, Björnjakt (1649) i Amsterdams
Rijksmuseum och den förut omtalade Dirk Tulps
ryttarbild i Sixska samlingen i samma stad. Men de äro
icke därför de mest framstående af hans verk. De, som
förtjäna detta namn, äro till omfånget mindre taflor
i Louvre, Petersburgs Eremitage (den ofvan nämnda
täflan), i museerna i Kassel, Schwerin och Turin, i

Bridgewater house i London, i Czerninska samlingen i
Wien, o. s. v. I Sveriges samlingar har P., så vidt
kändt är, aldrig varit representerad - en af M. G. De
la Gardies agenter, en fransman, underhandlade 1652
med mästaren om inköp af en af konstnärer mycket
beundrad tafla, med hvilken han enligt agentens
uppgift varit sysselsatt i fem månader och hvilken
P. förklarade sig vilja sälja för 400 francs, "endast
för att hans namn skulle bli kändt i Sverige". Men
affären gick sannolikt upp i rök. - Till B. van der
Helsts här återgifna porträtt af P. i Haags museum
eger Nationalmuseum den ypperliga blyertsskissen,
l o. 2. O. G-g.

Potter [påttär], Louis Joseph Antoine d e, belgisk
skriftställare och politiker, f. 1786 i Bruges,
d. där 1859, idkade 1811-21 som legationssekreterare
i Rom kyrkohistoriska studier och öppnade 1827
i sitt hemland en häftig pennfejd mot katolska
prästerskapet och adeln samt angrep lidelsefullt
van Maancns ministär, hvilken därför lät döma honom
till böter och fängelsestraff, 1828. Från fängelset
verkade P. för den s. k. unionen mellan katoliker
och liberala. Efter belgiska revolutionens utbrott i
sept. 1830 vardt han medlem af provisoriska regeringen
och yrkade i den af honom öppnade nationalkongressen
(nov. s. å.) på republikens införande, men drog
sig tillbaka, då han ej vann gehör. P. författade
His-toire philosophique, politique et critique du
chris-tianisme et des églises chrétiennes (8 bd, 1836
-37), i fritänkaranda, Revolution beige 1828- 1839
(2 bd, 1838-39; 2:a uppl. 1840), L’abc de la science
sociale (1848) m. m. Se biogr, af Juste (1874).

Potteries [på^oris], "lerkärlsfabrikerna5’, område
i nordvästra delen af Stafford, i Trents öfre dal,
hufvudsätet för engelska porslinstillverkningen,
omfattar sju större städer (Tunstall, Burslem,
Han-ley, Newcastle under Lyme, Stoke upon Trent,
Fenton och Longton) jämte flera kringliggande byar
(Etruria, Dresden o. s. v.), med en sammanlagd
befolkning af omkr. 300,000 pers. Området är rikt på
järnmalm och stenkol, men leran hämtas annorstädes
ifrån. Grundläggningen och upp-blomstringen af
porslinsindustrien i denna trakt härröra från J. W
e d g w o o d.

Pcttholmen. Se Karlskrona, sp. 1079.

Potthvalen, stundom nyttjadt namn på k a s k e-loten
(se H vald j uren, sp. 1385).

Pottle [på;tl], engelskt rymdmått för torra varor =
1/2 gallon = 2 quarts.

Pottska Sjukan, med. Se Ryggradssjukdomar.

Pottstown [på^stäun], köping (borough)
i nordamerikanska staten Pennsylvania, vid
Shuylkill. 15,599 inv. (1910). Järnindustri
(tillverkningsvärde 12,5 mill. doll. 1909).
J- v. .*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:36:44 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free