- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
131-132

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prebende - Prebendehemman - Prebendepastorat. Se Prebende - Prebensen, Nicolai Christian Grove - Procedens - Proceptor - Procession - Precht, Burchard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131

Prebendehemman-Precht

132

som kompetensvillkor för teol. lektorer. 1898 års
kyrkomöte förändrade detta villkor därhän, att sökande
skulle inför teol. fakultet ha aflagt teol. examen
eller disputationsprof. 1905 års läroverksstadga har
upptagit detta kompetensvillkor. E.M.R.

Prebendehemman, kam., indraget domkapitelshemman,
som på 1600-talet anvisats till aflöning åt
en del professorer och lektorer. Vanligen
finnas donationsbref med föreskrifter om
deras förvaltning. Fr. o. m. 1914 åtnjuter
kyrkofonden inkomsterna af desamma.
Kbg.

Prebe’ndepastorat. Se Prebende.

Pre^ensen, Nicolai Christian Grove, norsk diplomat,
f. 12 april 1850 i Risör, studerade efter juridisk
examen 1873 någon tid i ’Frankrike och England och
tjänstgjorde 1876-87 i centralförvaltningen, först i
ecklesiastik-, sedan i justitiedepartementet. 1889
utnämndes han till amtman i Finmarken, hvarifrån
han 1896 förflyttades till Nedenes. Han var
1891-93 led. af Finmarkens fiskerikommission,
representerade 1892-94 Finmarksstäderna och
1904-06 Arendal och Grimstad i stortinget. Där
tillhörde han konservativa partiet samt var
sista perioden president i odelstinget och
1905 ordf. i den s. k. "specialkommittén" till
förberedande af eget norskt konsulatväsen. Sedan
l april 1906 har P. varit Norges minister i
Petersburg. 1912-14 var han ordf. i en k. kommitté
för omorganisation af Norges utrikesrepresenta-tion.
K. V. H.

Precede^S (af lat. prcecedere, gå före), försteg,
företräde (i rang). - Precedensfall, föregående
rättsfall 1. domslut, till hvilka hänsyn kan
tas i. liknande, tvistiga mål, prejudikat. - P r
e-cedenstvist, rangstrid.

Prece’ptor (lat. prceceptor), läromästare, lärare;
informator.

Precessiön (af lat. prcecédere, skrida förut),
astron., kallas det fenomen, att vårdagjämningspunkten
långsamt rör sig i eklip.tikan i retrograd led,
d. v. s. i motsatt riktning mot solens rörelse. Detta
fenomen upptäcktes af den alexandrinske astronomen
Hipparchos 134 f. Kr., då han jämförde sina egna
observationer af åtskilliga stjärnors löngituder med
dem, som 155 år förut blifvit bestämda af astronomerna
Timokaris och Aristyl-los. Han fann nämligen, att alla
dessa stjärnors löngituder under mellantiden växt
med samma belopp. I stället för att nu antaga, att
alla dessa stjärnor hade en sådan rörelse gemensam,
förlade han denna rörelse hos vårdagjämningspunkten,
från hvilken samtliga löngituder räknades. Beloppet
af dess årliga rörelse var enligt Hipparchos’
beräkning 48/;. Moderna observationer ha lämnat
ett exaktare värde af denna kvantitet. Enligt
New-combs nu allmänt antagna bestämning uppgår
den f. n. till 50",260. Detta värde ökas med
omkr. O",022 på 100 år. - Enligt ofvanstående
skrider vårdagjämningspunkten långsamt tillbaka
genom zodiakens tecken, genomlöpande ett helt
hvarf på ungefär 26,000 år (det s. k. platoniska
året). Ekvatorn deltar i denna rörelse och med den
världspolen, som på grund däraf att ekliptikans
lutning förblir nära oförändradt lika med 23,5°
beskrif-ver en cirkel af 23,5° radie kring ekliptikans
pol. Då sålunda världspolen ändrar läge, skall äfven

polstjärnan, som nu ligger mycket nära polen, en gång
upphöra att vara polstjärna och successivt lämna
rum för andra polstjärnor. Så skall t. ex. Vega
om 14,000 år befinna sig i världspolens närhet. -
Vårdagjämningspunktens rörelse har inflytande
äfven på årets längd, i det att det tropiska året,
som bestämmes af solens omlopp i förhållande
till vårdagjämningspunkten, blir 20 min. 23
sek. kortare än det sideriska, som är tiden för
solens omlopp i förhållande till fixstjärnorna. -
Vårdagjämningspunktens och världspolens rörelser äro
emellertid mera komplicerade, än Hipparchos antog,
i det åtskilliga periodiska rörelser komma till det
enkla förlopp, som blifvit beskrifvet och med hvilket
man brukar förena begreppet af en fingerad pol, den
s. k. medelpolen. Motsvarande ekvator och ekvinoktium
(vårdagjämningspunkt) kallas medelekvator och
medelekvinoktium, och de koordina-ter, som uttrycka
en stjärnas läge i förhållande till medelekvinoktiet,
kallas medelkoordinater. För att reducera dessa från
en tidpunkt till en annan har man att anbringa mot
mellantiden proportionella korrektioner af det slag,
som Hipparchos redan fann. En sådan korrektion
kallas äfven precession, så att man talar om
t. ex. precession i longitud, i rektascension och i
deklination. Den rörelse, som den verkliga polen eger
i förhållande till den ofvan definierade medelpolen,
kallas nutation och består hufvudsakligen däruti, att
den verkliga polen på en tid af ungefär 18,? år kring
medelpolen beskrif-ver en liten ellips med 18lfv"
storaxel. Vore jorden fullkomligt sfärisk, skulle
ingen precession eller nutation finnas. Dessa fenomen
bero nämligen på solens och månens attraktioner på
jorden som sfäroid. Föreställer man sig jorden som
en sfär, belagd med ett mot ekvatorn allt tjockare
lager, och betänker man, att jordekvatorn ligger
snedt såväl mot solbanan som mot månbanan, är det
lätt att förstå, att solens och månens attraktion
på jorden måste sträfva att förrycka jordens axel
ur dess läge. Solen sträfvar sålunda att inställa
jordekvatorns plan i ekliptikans och skulle äfven
göra det, om icke jorden hade en rotation, hvilken
tillsammans med denna inverkan åstadkommer en konisk
rörelse af jordaxeln. På samma sätt sträfvar månens
attraktion att inställa jordaxeln vinkelrätt mot
månbanans plan, hvarför äfven den härpå beroende
nutationen har en period af 18,? år, som just är den
tid, på hvilken månbanans plan vrider sig ett helt
hvarf. Utom solens och månens attraktioner på jorden,
hvilka åstadkomma den s. k. lunisolar-precessionen,
inverka äfven planeternas attraktioner särskildt
på det sätt, att ekliptikans läge förryckes och
därigenom ekliptikans lutning ändras. Därigenom
modifieras lunisolarprecessionen till hvad man kallar
allmän precession, och skillnaden mellan dessa båda
benämnes planetpr e cession. K. B. (B-d.) Precht,
Burchard, bildsnidare, f. 24 okt. 1651 i Bremen,
d. 26 febr. 1738 i Stockholm, kom 1666 i lära hos en
äldre broder i Hamburg, bildhuggare liksom fadern,
och inkallades 1672 till Sverige af N. Millich som
biträde vid inredningen af Drottningholm. P. arbetade
där mestadels som ornamentsbildhuggare, medverkade
bl. a. vid utsirandet af "änkedrottningens alkov",
utförde dessutom geridonger, spegel- och tafvelramar,
bord m. m. 1681 blef han hofbildhuggare. 1687 följde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:49:31 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free