- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
261-262

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Primates - Primaticcio, Francesco - Prima vista. Se A prima vista och A vista - Prima volta - Primaväxe. Se Växel - Primer seisin. Se Länsväsen, sp. 199 - Primfaktorer - Primicerius - Primidi - Primitiv - Primitiva ord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

261

PrimatJccio-Primitiva ord

262

oligocenperioden i Egypten; af dessa är måhända en
(Propliopithecus) stamformen för de högre aporna
(Hylobatidae och Anthropömorpha). Ur pliocenlagren i
Europa och Persien är kändt ett släkte (Mesopithecus),
som torde vara besläktadt både med Macacus och
Semnopithecus. Af samma ålder är Dryopithecus, som
hör till Anthropömorpha.

Litt.: H. 0. Forbes, "A handbook to the Primates"
(1894); om Primates’ genetiska förhållanden se
särskildt H. Winge, "Jordfundne og nu-levende aber
fra Lagoa Santa" (1895). L-e

Primaticcio [-ti’ttjå], Francesco (i Frankrike kallad
le Primatice), f. 1504 eller 1505 i Bo-logna, d. 1570
i Paris, italiensk målare, skulptör och arkitekt,
verksam i Frankrike under nära fyrtio år. P. var lär
junge först till Inno-censio da Imola, sedermera till
Giulio Ro-mano, vid hvars dekorerande af Palazzo del
Fe i Mantua han medverkade. Af Frans I kallades han
1532 till Frankrike för att deltaga i utsmyckandet
af Fontainebleau under samarbete med florenti-naren
Rosso. Dekoreringen af balsalen i

––- nämnda slott är hans

Fr. Primaticcio. Efter ett omfångsrikaste
arbete. sjäifporträtt. (Florens.) Han verkade äfven
som arkitekt, i det han lämnade ritningar till
vissa delar af slotten i Fontainebleau och S:t
Germain samt uppgjorde planen till huset Valois’
storartade grafkor vid S:t Denis. Äfven på skulpturen
har han utöfvat stort inflytande. Germain Pilons
konst ansluter sig helt till hans stil. Under en
resa till Italien köpte han för konungens räkning
dels antika original, dels gipsafgjutningar efter
berömda klassiska skulpturer, hvilka användes för
gjutandet af präktiga bronser. Emot Benvenuto Cellinis
intriger och angrepp skyddades han af hertiginnan
cTÉtam-pes. 1559 blef han öfverintendent för de
kungliga byggnaderna och utöfvade under slutet af sitt
lif, sedan Rosso aflidit, en verklig diktatur inom
konsternas område. Som sannskyldig renässanskonstnär
sysslade P. med de mångfaldigaste dekorationer och
konstindustriella uppgifter, guld-smide, möbelkonst,
ornamentik, porträttmåleri (jfr fig. ofvan) o. s. v. I
Nationalmuseum i Stockholm finns ett antal teckningar
af hans hand till maskspelskostymer. P:s biograf
Dimier sammanfattar sitt omdöme om honom sålunda:
"en talang sammansatt af lärdom och skicklighet,
poetisk känsla, behagfullhet och utsökt smak,
störd af manierism, men alltjämt understödd
af oaflåtliga naturstudier." Se L. Dimier, "Le
Primatice" (1900) och en uppsats i "Ord och bild"
(1899). A. L. R. Prima vista,
it., mus. Se A prima vista och A vista.

Prima vo’!ta (I m a, l.)? it., mus., "första gången",
vid repris af en del utaf tonstycket det ställe,
som leder tillbaka till dess början och som

sedan öfverhoppas, när spelet skall fortgå vidare
(seconda, IIda? 2.).

Primaväxel. Se Växel.

Primer seisin [pråYme sl’sin], eng. Se Länsväsen,
sp. 199.

Primfaktörer, mat., de faktorer till ett helt tal,
hvilka äro primtal. Så äro t. ex. till talet 180
primfaktorerna 2, 3 och 5, af hvilka de två första
förekomma två gånger, så att talet kan skrifvas 22
. 32 . 5. Hvarje tal kan endast på ett sätt uppdelas
i primfaktorer; är talet ett primtal, blir den enda
primfaktorn talet själft. Uppdelningen af stora tal
i primfaktorer är stundom af praktisk betydelse vid
vissa räkningar, där så stor noggrannhet är af nöden,
att logaritmer med större antal decimaler än det
vanliga måste användas. De tabeller, som lämna sådana
logaritmer, omfatta nämligen endast jämförelsevis
låga tal. Också ha särskilda faktor-tabeller blifvit
utgifna af bl. a. Burckhardt, Dase och Glaisher. - I
Weierstrass’ funktionsteori förstås med primfaktorer
till en funktion af hel karaktär vissa uttryck af
anmärkningsvärdt enkel form, medelst hvilka funktionen
kan uttryckas som en oändlig produkt. Hvarje sådan
primfaktor består själf af två faktorer, af hvilka
den ena är ett expo-nentialuttryck, den andra åter
lineär (af l:a graden) i afseende på den oberoende
variabeln. (1. F.)

Primicerius (lat., af primus, den förste, och cera,
vax), eg. "den på den med vax öfverdragna täflan först
antecknade ämbetsmannen", d. v. s. den till åldern
förste ämbetsmannen inom en ämbets-mannaklass. Ifrån
att ha denna allmänna betydelse äfven bland
den romerske biskopens andliga och världsliga
ämbetsmän blef primicerius ganska tidigt namnet på
påfvens högste världslige (juridiske) ämbetsman,
som bl. a. vid påfvevakanser och påfve-val jämte
archipresbytern och archidiakonen spelade en
framstående roll. Namnet förekommer också som titel
på en det lägre prästerskapets förman, underordnad
archipresbytern, och var i somliga stift likbetydande
med skolastikus, föreståndare för domkyrkoskolan. I
senare tider har namnet återgått till sin ursprungliga
betydelse och begagnas nu vanligen i samma mening som
primus, utan att vara titeln på ett särskildt ämbete.
J. r.

Primidi (fr., af lat. primus, förste, och di’es,
dag), den första dagen i franska republikanska
kalenderns dekad.

Primitiv (lat. primitivas), först, först i sin art,
ursprunglig; i sitt tidigaste utvecklingsskede;
enkel, enfaldig.

Primitiva ord 1. Grundord (lat. primiti’-cum), gramm.,
kallas sådana ord, som från det språks synpunkt, till
hvilket de höra, ej kunna uppdelas i enklare element,
således icke genom sin form hänvisa på något annat
ursprungli-gare ord i språket, utan äro enkla s. k. r
o t-eller s t a m o r d. Som primitiva ställas de
i motsats till härledda ord, som antingen äro enkla
eller sammansatta. Hvar och en af dessa senare dasser
omfattar i sin tur de båda underafdelnin-

garna böjda och afledda ord. Så äro __ bland

nomina - t. ex. man, häst, hvit primitiva, män böjdt),
manlig (afledt) och herremän (böjdt), \erremansaktig
(afledt) härledda ord samt - bland rerben - (imp.) kom
primitivt, men kommer böjdt), bekomma, gestalta
(afledda) och ifråga-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free