- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
397-398

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Proske, Karl, tysk musiker - Proskenion. Se Proscenium - Proskribera - Proskription. Se Proskribera - Proskurov - Proslambanomenos, mus. Se Gamma - Prosna - Prosobranchiata. Se Blötdjur - Prosodi - Prosodik. Se Prosodi - Prosopsis, bot/zool. - Prosoplegi - Prosopope. Se under Personifiera - Prospekt - Prosperin, Erik, svensk astronom, f. 1739

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likaledes upptagande berömda äldre mästares verk. P. gäller
som reformator af den katolska kyrkomusiken, och från
hans tid har Kegensburg tagit ledningen på detta
område. P:s biografi skrefs af Wesselak (1863),
Mettenleiter (1868; 2:a uppl. 1895) och Weinmann (1909).

(E. F–t.)

Proskenion [-sken-]. Se Proscenium.

Proskribera (lat. proscrlbere, eg. genom skriftligt
anslag efterlysa t. ex. en förrymd slaf), lysa i
bann, förklara i akt, förklara fridlös eller biltog,
landsförvisa. – Proskription (lat. proscriptio),
aktförklaring, fridlöshetsförklaring. Preskription
förekom första gången i Kom, då Sulla hade
öfvervunnit Marius parti och blifvit diktator, 82
f. Kr. Han lät då förklara i akt alla ämbetsmän, som
efter en viss tid verkat i motpartiets tjänst, samt
många enskilda, som inom detta gjort sig särskildt
bemärkta. Den, som dödade en preskriberad, skulle
icke blott vara fri från straff, utan få belöning,
hvaremot den, som på något sätt skyddade en i -akt
förklarad, var hemfallen till strängt straff. Den
preskriberades egendom skulle tillfalla staten;
hans barn och barnbarn skulle vara utestängda från
ämbeten, men, om de tillhörde senatorståndet, vara
underkastade den medborgerliga tunga, som följde
därmed. De preskriberades namn uppfördes på en
lista, som offentliggjordes. Man uppger vanligen,
att 40 senatorer och 1,600 riddare fallit offer
för Sullas preskription. En ny aktförklaring
skedde under triumvirerna Antonius, Octavianus och
Lepidus, då omkr. 150 (andra fördubbla antalet)
senatorer och, enligt en kanske något öfverdrifven
uppgift, 2,000 riddare skola ha omkommit. Det är
lätt insedt, att godtycke, vinningslystnad och
hämndbegär spelade en betydande roll, helst som de
maktegande af vänner och anhängare utan svårighet
läto förmå sig att på listan uppföra namn jämväl på
personer, som de själfva, ej ens från partisynpunkt
sedt, hade någon anledning att förfölja.

R. Tdh.*

Proskription. Se Proskribera.

Proskurov, kretsstad i ryska guv. Podolien, vid
Bug och järnvägen mellan Lemberg och Odessa. 40,611
inv. (1910), hvaraf omkr. hälften judar, som drifva
vidsträckt handel med spannmål samt idka jordbruk
och trädgårdsskötsel.

(J. F. N.)

Proslambanomenos, mus. Se Gamma.

Prosna, biflod till Warthe (fr. v.), bildar
under nästan hela sin längd (229 km.) gräns mellan
preussiska provinserna Schlesien och Posen å ena sidan
samt Polen å den andra.

(J. F. N.)

Prosobranchiata (af grek. pros, fram vid, och
bra’nchia, gälar), zool. Se Blötdjur.

Prosodi (grek. prosodi’a, af pros, till, och ode,
-sång) l. Prosodik (grek. prosodike, näml. te’chne,
konst), en af deforngrekiske grammatikerna bildad
term, hvarmed de betecknade allt, som i uttalet
ingår vid sidan af (eg. "sjunges till") de egentliga
bokstafs- eller artikulationsljuden, således kvantitet
(stafvelselängd), accent (tonhöjd och ton-styrka)
samt spiritus (starkare eller svagare utand-ning
framför en begynnande vokal). Då emellertid i de
fornklassiska språken kvantiteten är af förhärskande
betydelse för uttalet och ligger till grund för såväl
accentuation som versbyggnad (se Metrik), kom man
att med prosodi hufvudsakligen förstå stafvelsernas
kvantitetsförhållande: deras
egenskap af långa eller korta. – I modern
språk-lära har prosodi en vidsträcktare innebörd
(se Fonologi) och omfattar läran om
ljudens sonoritet, kvantitet, intensitet och
tonalitet. En utförlig framställning af nysvenskans
prosodiska förhållanden ges i Noreens "Vårt språk"
11:52 ff (1907-10). – Adj. Prosodisk.
A. M. A.»

Prosodik. Se Prosodi.

Prosopis. 1. Prosopis L., bot., växtsläkte af
fam. Leguminosce, underfam. Mimosoidece, med 25
arter i tropiska och subtropiska länder. Arterna
äro träd eller buskar, med eller utan tornar, med
dubbelt parbladiga blad och små blommor i axillära
ax eller hufvud. Baljan är ovingad, rak eller böjd
på olika sätt, med vanligen tjockt mesokarp (se
Pericarpium), den öppnar sig ej. Den mest bekanta
arten, P. (Algarobia) juliflora,
mesquitoträdet, som förekommer från Texas till Kalifornien och
ofta planteras, lämnar mesquito- l. sonoragummi,
som i Förenta staterna användes på samma sätt
som arabiskt gummi; den lämnar äfven ett hårdt,
värdefullt virke, liksom P. alba (Algar-robo
blanco) och andra- arter. De sockerhaltiga
baljorna af flera arter ätas af indianerna
och äro äfven ett förträffligt boskapsfoder. Af
baljorna af P. alba beredes i Argentina en mycket
välsmakande, skummande, alkoholhaltig dryck, chicha
de algarrobo. Bladen af P. ruscifolia (Argentina)
innehålla alkaloiden vinalin och användas i
hemlandet mot ögonsjukdomar.
– 2. Zool. Se Slembin.

1. G. L–m.

Prosoplegi (af grek. profsopon, ansikte, och
plessein, slå), med., lamhet i ansiktet, vanligen
blott i ena halfvan, genom förlamning af nervus
facialis. Den förlamade ansiktshalfvan hänger nedåt
pussig och slapp, med utplånade veck, utan förmåga af
mimiska rörelser. Den ena munvinkeln ligger lägre än
den andra, så att munnen står snedt, och ur mungipan
rinna spott och intagen dryck. Orsaken är antingen
periferisk, träffande facialisnerven, eller central, i
hjärnan.

F. B.*

Prosopope (grek. prosopopöi’ia, af pro’sopon, ansikte,
person, och stammen i poiél’n, göra) är liktydigt
med personifikation (lat. fi’ctio per-sonärum). Se
under Personifiera.

Prospekt (lat. prospe’ctus, utsikt,
anblick). 1. Utsikt, utseende, uppritning; i den äldre
konstterminologien framställning af gator, torg,
husgrupper eller landskap med byggnader. - I ryska
språket nyttjas ordet prospekt (äfven perspektiv)
särskildt om några af Petersburgs hufvudgator,
t. ex. Nevskij prospekt. – 2. Benämning på orgelns
fasad med dels ljudande, dels endast prydande pipor.
– 3. Tryckt anmälan med detaljerade underrättelser om
planen för en tillämnad tidskrift, bok, bolagsaffär,
skola eller annan anstalt.

Prosperin, Erik, astronom, f. 25 juli 1739 på Närlinge
i Uppland, d. 4 april 1803 i Uppsala, student där
1751, filos. magister 1761, blef i Uppsala astronomie
observatör 1773, titulärprofessor 1776 och professor
i astronomi 1797. Redan 1798 erhöll han dock afsked
som emeritus. Han blef led. af Vet. akad. i Stockholm
1771, af Vet. soc. i Uppsala 1774 samt denna societets
sekreterare 1786. – Som vetenskapsman egnade P. sig
företrädesvis åt den praktiska astronomien och åt astronomiska
räknearbeten. Han beräknade banorna för icke mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:32:11 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free