Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prästkodexen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den under Statskontorets förvaltning ställda
s. k. prästerskapets löneregleringsfond, hvilken
numera uppgått i kyrkofonden (se d. o.), ha det
svagt aflönade prästerskapets löner väsentligt
förbättrats genom därifrån anvisade tillskott,
som numera afse, att kyrkoherde må erhålla,
förutom fri bostad och i viss mån fri skjuts,
lön af lägst 3,300 kr. (i Norrland 3,800 kr.) och
komminister 2,000 kr. (i Norrland 2,500 kr.). Genom
de författningar, som 9 dec. 1910 utfärdats rörande
prästerskapets aflöningsförhållanden, ha såväl för
lönernas reglering som för deras utgörande meddelats
hufvudsakligen följande nya grunder. Prästerskapet
tillkommande tionde och andra afgifter af fast
egendom indragas till statsverket och afskrifvas mot
ersättning, som tillföres prästerskapets gemensamma
aflöningstillgångar. Hvarje präst erhåller, jämte fri
bostad och ersättning för skjuts i tjänsteärenden,
högst 250 kr., lön i penningar så beräknad, att
honom därigenom beredes en efter tjänstegrad och
ämbetsåligganden äfvensom lefnadskostnaderna i orten
m. m. lämpad anständig bärgning, utan att särskild
ersättning för honom åliggande tjänsteförrättningar
må ega rum. Samtliga boställen skola, med undantag af
hvad som erfordras till bostad åt prästen (prästgård),
utarrenderas. Lön delas i grundbelopp, utgörande för
kyrkoherde 4,000 kr. och för komminister 2,500 kr.,
och fyllnadsbelopp, som utgår i förhållande till
pastoratets folkmängd (för kyrkoherde 30 kr. för
hvarje fullt 100-tal öfver 1,000 t. o. m. 3,000
pers. och 40 kr. för hvarje öfverskjutande 100-tal;
för komminister ung. hälften mindre) och areal (50
kr. för hvarje fullt 100-tal kvkm. t. o. m. 1,000
kvkm. och 100 kr. för hvarje öfverskjutande
500-tal kvkm., dock ej för mer än tillsammans
10,000 kvkm.), hvarjämte höjning af enligt dessa
grunder beräknade löner kan ega rum med hänsyn till
särskilda förhållanden, såsom höga lefnadskostnader,
dupliceringsskyldighet, tjänstens besvärlighet
m. m. Vissa minimi- och maximilöner (de senare för
domprost och kyrkoherden i Storkyrkoförsamlingen i
Stockholm 10,000 kr., för annan kyrkoherde 8,000
kr., för komminister 5,000) äro stadgade. För de
lägst aflönade kan ålderstillägg utgå. Lönebeloppet
fastställes pastoratsvis för 20 år af K. M:t; biträde
af löneregleringsnämnd eger ej vidare rum. Lönerna
skola i första hand gäldas af pastoratet. Befintliga
lönetillgångar, bl. a. afkomsten af löneboställena
(se d. o.), förvaltas i regel af kyrkorådet. Om
medlen till lönernas gäldande se Kyrkofonden. För
reglering af det e. o. prästerskapets aflöning
gäller en förordning af 18 april 1914, enligt hvilken
hvarje som adjunkt tjänstgörande e. o. präst skall
åtnjuta bostad och vivre, skjuts i tjänsteärenden,
arfvode med minst 1,200 kr. jämte vissa ålderstillägg
samt ersättning för resa till tjänstgöringsort. I
allmänhet utgår arfvodet af kyrkofonden samt öfriga
förmåner af vederbörande ordinarie präst. Enligt
samma förordning regleras godtgörelsen till ordinarie
präst, som mottagit förordnande att jämte egen tjänst
uppehålla annan befattning eller annan i hans tjänst
biträda. C. v. O.
Prästmöte (Diecesansynod),
ett sammanträde af präster från samma stift
(lat. dioecesis) på kallelse af dess biskop för
vetenskapliga förhandlingar och för öfverläggning om
stiftets angelägenheter. Anordningen, som framvuxit
ur det biskopen
omgifvande presbyteriet, har näppeligen kunnat
träda i kraft före 200-talet. Bestämda normer
för ett prästmöte utfärdades, beträffande
Västerlandet, först 1215. Före 1300-talet
deltogo understundom äfven lekmän i synodens
öfverläggningar och beslut. - Hvad Sverige angår,
föreskrefs på Skenninge möte 1248, att detta mötes
stadgar skulle årligen af biskopen uppläsas och
förklaras på prästmöte ("presta-mot"). Därigenom
blef således tiden för dessa möten bestämd. Den
närmare anordningen ålåg biskopen. För Uppsala
stift namnes en synodalordning af Nils Allesson (se
denne). Prästmötesinrättningen, om ock mer och mindre
regelbunden, fortlefde medeltiden igenom, och äfven
reformationen behöll densamma. Det äldsta tryckta
svenska synodalcirkuläret (från 1513) har nyligen
uppspårats af H. Lundström. Den kraftige biskop
J. Rudbeckius i Västerås höll årligen 2 prästmöten:
ett med kyrkoherdar och ett med kapellaner. De senare
måste därvid undergå förhör i teologiska ämnen,
men äfven kyrkoherdar fingo ofta förete skriftliga
predikningar eller andra afhandlingar. Detta föredöme
följdes i flera andra stift. Genom kyrkolagen af
1686 och k. br. till konsistorierna af 13 okt. 1696
skapades likformighet häri for hela riket. Enligt
nämnda föreskrifter skall prästmöte årligen hållas
under 3 på hvarandra följande dagar, hvarje dag
begynnande med gudstjänst, hvarpå under de två
första dagarna följa disputationer öfver en af
mötets preses utgifven afhandling eller Öfver någon
artikel i Augsburgiska bekännelsen eller öfver någon
"auctore locorum communium" jämte särskild oration
öfver samma ämne. Tredje dagen afhandlas stiftets
angelägenheter, hufvudsakligen på grund af prostarnas
äm-betsberättelser, och afgöras öfriga mål, hvarpå
biskopen, efter förmaning till prästerskapet, utnämner
funktionärer till nästa möte, nämligen preses, vice
preses, tre respondenter, tre opponenter samt orator
(och predikanter). Förfallolöst uteblifvande från
dessa möten var belagdt med plikt. Vägran att vid dem
åtaga sig funktioner medförde förflyttning från bättre
till sämre pastorat. Prästerskapets försök att få
mötena inskränkta till hvart tredje eller hvartannat
år möttes städse af K. M:t med afslag ända till 1855,
då föreskrift gafs, att de skola hållas minst hvart
sjätte år, hvarjämte det dittills lagstadgade förhöret
med det lägre prästerskapet upphäfdes. Först 1780
förbjöds att under biskopsledighet hålla prästmöte. -
Om än på senare tid de gamla formerna för prästmöte
genom häfdvunnen praxis delvis förändrats,
bära de i hufvudsak ännu samma prägel, som gafs
dem genom 1686 års kyrkolag. De förslag, som vid
kyrkomötena väckts dels om prästmötenas afskaffande
och ersättande med "stiftskonvent" i friare former,
dels om deras hållande hvarje eller hvartannat år,
ha samtliga af slagits. Däremot har kyrkomötet af
K. M:t begärt lagförslag om synodalförfattning
för svenska kyrkan, en framställning, som dock
ej hittills föranledt någon K. M:ts åtgärd.
K. H. (J. T. B.)
Prästmötesberedning kallas den
samling prästmän inom ett visst stift, som - i
vissa stift på grund af val inom prästerskapet,
i andra enligt biskopens förordnande - före det
lagstadgade prästmötet på biskopens kallelse
sammanträda i stiftsstaden för att förbereda
de ärenden, som vid mötet skola förhandlas.
J- T. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
