Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pulicidæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afd. Tululijloræ. P. rulgaris, den i sydliga Sverige
på fuktiga ställen växande och i mellersta Europa
allmänt utbredda "loppörten", är lågväxt, ofta
nedliggande och grenig, med hela, halft omfattande
blad och i grenvecken eller på grenspetsarna
sittande små, rundade blomkorgar, som ha klibbiga,
halfklotformiga holkar af gröna, tätt hvitulliga, i
spetsen ofta röda fjäll, gula diskblommor och mycket
små strålblommor, örten som i torkadt tillstånd
förr var officinell, har en stark, oangenäm lukt och
nyttjades till rökning mot mygg och loppor (däraf
dess namn). O. T. S. ((J. L-m.)
Puli’cidæ, zool. Se Loppor.
Pulitzer [pjö’litso], Joseph, amerikansk tidningsman,
f. 10 april 1847 i Budapest, d. 29 okt. 1911,
var af ungersk-judisk börd, kom 1864 till Förenta
staterna, deltog i inbördeskriget som kavallerist,
vardt medarbetare i den tyska tidningen "Westliche
post" i S:t Louis, inköpte 1878 ett par tidningar i
samma stad och 1883 "New York world", som genom hans
energi och hänsynslösa metoder vardt ett af "den gula
pressens" mest representativa och inflytelserika
organ. 1903 donerade han 2 mill. doll. till
Columbia-universitetets i New York "school of
journalism".
Pulka. Se Ackja.
Pulkkila [po’lk-], socken och by i Uleåborgs län,
Finland, s. om Uleåborg mellan Lamujoki (en biflod
till Siikajoki) och dess tillflöde Pulkkilanoja. Vid
P. kyrka anföll och slog öfverste J. A. Sandels 2
maj 1808 en något underlägsen rysk postering af 500
man under Abuchovs befäl. Ryssarna förlorade öfver
250 fångar och bortåt 50 döda; svenskarna hade 50-60
sårade och 10 döda. I striden utmärkte sig särskildt
G. Fahlander. - P. är ett imperiellt pastorat
af 3:e kl., Brahestads kontrakt, Kuopio stift,
Haapajärvi härad och Piippola domsaga. Areal
337 kvkm. 2,383 inv., finsktalande (1911).
A. G. F.
Pulkova (Pu’lkovo), by i närheten af Petersburg,
där det stora och rikt utrustade ryska astronomiska
centralobservatoriet, grundlagdt 1839, är beläget.
(B-d.)
Pulla’stræ, zool. Se Duffåglar.
Pullman [pu’lmon], George Mortimer, amerikansk
fabrikant, f. 1831 af fattiga föräldrar i Chautauqua,
New York, d. 1897, började redan 1859 inreda sofvagnar
på bantåg och grundlade 1881 22 km. s. om Chicago vid
Calumetsjön och Illinois central railroad en stad,
Pullman city, 1889 införlifvad med Chicago, i hvilken
sådana sofvagnar, hotellartadt utstyrda för längre
resor, och andra järnvägsvagnar m. m. tillverkas och
hvilken på samma gång ordnades till en mönsterstad
för arbetare (se Arbetarbostäder, sp. 1313).
Pu’lmo, lat., lunga (se d. o.).
Pulmonäria L., bot., benämnes ett inom den
svenska floran med två arter uppträdande
örtsläkte med först nästan cylindriskt, slutligen
nästan fem-kantigt, klocklikt blomfoder, som är
likformigt iemklufvet och omger pipen på en trattlik
blomkrona. Denna har rader af hår i pipmynningen
och skålformigt, femklutvet bräm, hvilket strax
efter utsprickningen är rödaktigt, men snart blir
blått. Detta släkte hör tih fam. Borraginaceæ,
underfam. Borraginoideæ. P. officinalis, lungört,
som växer mindre allmänt i lundar och löfängar
och blommar på våren, har rotbladen hjärtlika,
stundom med ljusare grågröna fläckar på bladens öfre
yta. Dessa fläckar ha för folkfantasien gett bladen
någon likhet i utseendet med flikar af en lunga,
och däraf har man, i öfverensstämmelse med tron
på "signatura rerum", dragit den slutsatsen, att
örten skulle vara verksam mot sjukdom i lungorna.
O. T. S. (G. L-ni.)
Pulmonäta, Lungsnäckor, zool. Se Blötdjur, sp. 828.
Pulmotor (af lat. pu’lmo, lunga, och motor), med.,
apparat för konstgjord andning (se d. o.). En
behållare med komprimerad luft eller syrgas sättes
förmedelst slangledning och en mask framför mun
och näsa i förbindelse med luftvägarna. Genom
en ventilanordning, som drifves af gastrycket
i behållaren, bringas luften (eller syrgasen)
att ömsevis inpressas och utsugas ur lungorna.
J- F. J-n.
Pulo [po’lå], salpetergrufva. Se Molfetta, sp. 842.
Pulo, malaj., ö, ofta i malaj, önamn: 1. P. Condor,
fransk ögrupp s. om Kochinkina, 180 km. s. om
Mekongs mynning, består af två större bergiga
vulkaniska öar och flera mindre klippor. Största ön,
Grande Condor, är 590 m. hög och har en areal
af 55 kvkm. Den användes liksom Petite Condor, som
sammanhänger med den förra genom ett vid högvatten
öfversvämmadt näs, till straffanstalt för Frankrikes
asiatiska kolonier, öarna äro fruktbara och ha ett
tusental invånare. Konungen af Annam afträdde öarna
till Frankrike 1787, men detta tog dem ej i besittning
förrän 1861. - 2. P.-Kalamantan. Se Borneo.
-3. P. Mata. Se Anamba. - 4. P. Nias. Se Nias. -
5. P.-Penang. Se Penang. - 6. P. Pertja. Se Engauo.
- 7. P. sembilam. Se Nikobarerna. -
8. P. Tengah. Se Paternosteröarna 1.
1. J. F. N.
Pu’lpa, lat., köttet i en djurkropp; tandens mjuka
del (tandpulpa); fruktköttet, den saftiga delen af
en bärartad frukt
Pulpet. Se Pulpitum.
Pulpettak, yttertak med fall åt blott en
sida. Sidoskeppen i de större medeltidskyrkorna äro
i regel täckta på detta f. ö. vanliga sätt att täcka
tillbyggnader till en större byggnad.
Pu’lpitum (lat., upphöjning, estrad), pulpet, ställ
med en snedt sluttande skifva, på hvilken bok och
papper eller pergament vid läsning eller skrifning
placerades. Sådana bokställ voro under medeltiden
mycket vanliga äfven i kyrkorna och finnas ofta
framställda på äldie målningar. Formen var mycket
växlande, men ofta nedlades stor omsorg och ornamental
rikedom på dessa föremål, i det man än gaf fotstället
formen af en bärande mänsklig figur eller af en fågel
med utbredda vingar, än konstruerade det i smidjärn
o. s. v.
Pulque [po’lke]. Se Agave och Mexico, fig. 6,
sp. 353.
Puls (af lat. pu’lsus), fysiol., betecknar i
allmänhet en periodisk rörelse i samma rytm som
hjärtslagen. Vanligen afses artärpulsen, särskildt
radialispulsen vid handleden, som är lätt åtkomlig
för palpation och i alla tider spelat en mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
