- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
611-612

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Punkt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brunswick (53° 10’ s. br.). 12,199
inv. (1907). 1849–77 var P. deportationsort, men
är sedan 1880 frihamn med stark sjöfart. Jfr
Magallanes.
1 o. 2. (J. F. N.)

Punta de Europa [po’nta de ewrå;pa]. Se Gibraltar,
sp. 1120.

Punta del Faro [po’nta del fara]. Se F a r o.

Punta de Santa Agueda [po’nta de sa’nta a’geda]. Se
F r o w a r d.

Punta di Campane’lla [po’nta-]. Se M i n e r v se
promontorium.

Punta Gallinas [po’nta galji;nas]. Se Gallinas.

Punta Parifia [po’nta pari’nja]. Se P a r i n a.

Punto Gallo [po’ntå ga’ljå]. Se G a 11 e.

Puolango [po’å-], fi. Pu’olanka, imperiellt
pastorat af 2:a kl., Uleåborgs län,
Finland, hör under Kajana domsaga och härad,
Kuopio stift, Kajana kontrakt. Areal 2,463
kvkm. 5,459 inv. (1911), finsktalande.
A. G. F.

Pupa, zool., släkte, hörande till familjen Heli-cidce,
ordningen Pulmonata af Gastropoda (se B l ö t d j
u r, sp. 825), som omfattar ett mycket stort antal
arter af mycket små dimensioner, vanligen blott
några mm. höga. Skalet är kort cylindriskt, stundom
vänstervridet; mynning vanligen med tänder. Släktet
är nästan kosmopolitiskt; äfven i Sverige finnas
flera arter. De lefva vanligtvis sällskapligt i
trädgårdar, löfskogar, under mossa, stenar o. s. v.
L-e.

Pupien(i)us Ma’ximus. Se B al bi n u s.

Pupi’11. 1. (Lat. pupillus, föräldralös gosse,
fem. pupilla, dim. af pupulus, liten gosse,
fem. pii-pula), myndling. - 2. (Lat. pupilla,
ögonsten), anat. Se I r i s, anat., och öga.

Pupillärmembrän (af lat. pupilläris, pupillen
tillhörig), fysiol. Se Foster, sp. 968.

Pupillkassa, kassa, hvarur understöd lämnas åt
deltagarnas efterlämnade omyndiga barn. Se Ä n-ke-
och pupillkassa.

PupiMlsammandragning, med. Se M y o s i s.

Pupillutvidgande medel, med. Se Mydria-t i c a.

PupiMlutvidgning, med. Se My dr i asis.

Pupin, Michael Idvorsky, teknisk uppfinnare,
f. 4 okt. 1858 i Idvor, Ungern, vardt bachelor of
arts i New York 1883 och filos, doktor i Berlin
1889, anställdes s. å. som biträdande lärare vid
Columbiauniversitetet i New York, där han 1901
utnämndes till professor i elektromekanik. P. har
blifvit allmänt känd genom en uppfinning, som
förstärker och bevarar den elektriska strömmen vid
telefonering, hvarigenom samtal på längre afstånd
väsentligt underlättats.

Pupi’para, zool. Se Lusflugor.

Pupp 1. P öp p (eng. och ty. poop, fr. poupe, af
lat. pufppis, bakstam), skpsb., kallas en öfverbyggnad
eller hytta längst akter ut på ett fartyg. På puppen
uppställdes fordom lätt bestyckning. Se fig. 7 och
9 till art. Däck. Jfr G a l ä r, sp. 680, H y 11 a l
och E u f f. C. K. S.

Pu’ppa (af lat. pupa, liten flicka, docka),
lat. cJirysallis, zool., kallas det stadium i en
insekts utveckling, som ligger emellan larvtillståndet
(se Larv) och den fullbildade individen, särskildt
hos de insektordningar, som ha s. k. fullständig
förvandling (se Insekter, sp. 715). När en larv af
t. ex. en fjäril, en stekel, en skalbagge eller en

fluga har uppnått en bestämd storlek och utveckling
samt blifvit försedd med tillräckligt material
för vidare omgestaltning genom bildandet af
den s. k. fettkroppen, är densamma färdig till
f ö r-puppning. Denna är att betrakta som en
hud-ömsning af samma slag, som larven förut
undergått, men föregången af en mera genomgripande
omdaning af de kroppsdelar, som anlagts under den
sista län-huden, så att de framträda i ett skick,
som mera liknar den fullbildade insektens. Ännu en
hudömsning eger rum, då puppan efter en hvilotid af
växlande varaktighet afstöter huden och låter den
fullbildade insekten (imago) framträda. Exempel
på huru det tillgår vid förpuppningen och
framträdandet af imago lämnas i art. Fjärilar,
sp. ’ 513-514.. Om olika slags puppor se Insekter,
sp. 715. Jfr illustrationssidorna till art. Fjärilar.
O. T. S.*

Pupper, J o h a n n. Se G o c h, J. v o n.

Pupunha [popo’nja], bot. Se B a c t r i s.

Pur (lat. purus), ren, oblandad, oförfalskad; idel,
lutter, bara.

Puracé, verksam vulkan i den mellersta Andeskedjan i
sydamerikanska republiken Colombia, 27 km. ö. s. ö. om
staden Popayan, med en höjd af 4,700 m. Senaste
utbrottet egde rum 1899. Varma svafvelkällor.
(J- F. N.)

Purana. Se Indiens språk och litteratur, sp. 538-539.

Purbach, Georg. SePeuerbach.

Purbeck [pö’bek], Is l e of, halfö i engelska
grefsk. Dorset, mellan Kanalen och Poole harbour,
19 km. lång, 11 km. bred, med en mot s. brant
stupande rad kalkklippor. Halfön är berömd för sin
krukmakarlera och marmorlika kalksten, tillhörande
öfversta (yngsta) afdelningen af jurasyste-met. Denna
sorts kalksten kallas efter förekomst-stället purbeck
(se Jurasystemet, sp. 304).

Purcell [po’sl], Henry, Englands störste tonsättare,
f. 1658 i London, d. där 21 nov. 1695, förlorade
tidigt sin fader, som var medlem af kungliga
kapellet. P. blef i gossåren korsångare där samt fick
sin musikaliska utbildning under ledning af H. Cooke,
P. Humfrey (en elev till Lully) och J. Blow. Som
dramatisk tonsättare uppträdde P. redan 1676, i
det han erhöll en mängd beställningar på inlägg uti
dramatiska stycken, såväl lustspel som tragedier. Till
denna tid hör hans musik till Shaksperes Timon af
AiJien. 1680 blef han organist i Westminsterkyrkan
och 1682 därjämte vid kungliga kapellet och skref
under de följande fem åren, utom 12 sonater för
två violiner och generalbas samt s. k. "Welcome
songs" (hälsningskantater), nästan endast kyrklig
musik. Därefter återtog han sin verksamhet för
scenen och komponerade sin första egentliga opera,
Dido and /Eneas (tryckt 1840). Didos dödssång däri
eger en expressiv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free