Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Reed-Reell enhet
1160
tets stridande åsikter i fråga om låga, tacklade
tornfartyg. R. fortsatte äfven sedermera sitt yrke
som fartygskonstruktör och uppgjorde ritningarna
till flera pansarfartyg för Tyskland, Chile och
Brasilien. Han konstruerade dessutom en mängd mindre
fartyg och en flotta af stora transportångare för
ostindiska regeringens räkning. Han invaldes 1874 som
liberal kandidat i underhuset för valkretsen Pembroke
och 1880 för Cardiff samt tillhörde parlamentet
1874-95 och 1900-05. 1886 var E. yngre skattkammarlord
i Gladstones kabinett. Bland hans utgifna skrifter
märkas Shipluilding in iron and steel (1869), Our
ironclad ships (1870), Our nåväl coast defences
(1871), The stability of ships (1884) och Modern
ships of war (1885). C. K. S.
Reed [ri’d], Thomas Brackett, nordamerikansk
politiker, f. 18 okt. 1839 i Portland (Maine),
d. 7 dec. 1902 i Washington, blef 1865 advokat,
var 1868-69 led. af staten Maines representanthus
och 1870 af dess senat samt 1870 -72 denna stats
attorney general. 1877-79 var R., som tillhörde det
republikanska partiet, medlem af unionskongressens
representanthus, och sin ryktbarhet vann han som dess
talman åren 1889 -91 och 1895-99. Han organiserade
med fast hand husets utskottsväsen samt genomförde
nya och stränga arbetsordningsregler, Reed’s rules af
1890, hvilka först häftigt bekämpades af demokraterna
(som kallade den mäktige talmannen "tsar E."), men
sedermera vunno anslutning af båda partierna. Mot
obstruktionsförsök från minoriteten ingrep R. med
hänsynslös kraft, t. ex. vid genomförandet af 1890
och 1897 års tulltariffer (Mac Kinley-billen och
Dingley-billen). Äfven klandrarna af hans maktlystnad
gåfvo oförbehållsamt erkännande åt hans redbara
patriotism. Jfr H. B. Fuller, "Speakers of the house"
(1909). V. S-g.
Reede [röde], Godard van, baron de Ginkel. Se Gin
k el.
Reedtz [rets], dansk adelssläkt, som inflyttade
från Mecklenburg på 1500-talet. 1. Peder R.,
f. 17 nov. 1614, d. 10 juli 1674, var 1641-46
sekreterare i kansliet samt blef 1653 räntmästare
och 1656 riksråd. R. användes vid flera tillfällen
i diplomatiska ärenden, såsom vid fredsslutet vid
Brömsebro 1645, förbundsförhandlingarna med Polen och
Nederländerna 1657 samt freden i Köpenhamn 1660. Vid
den därpå följande riksdagen uppträdde han på konung
Fredriks sida och utnämndes till lön härför efter
enväldets införande till kansler och president
i kansliet. Något större inflytande på statens
styrelse utöfvade han dock ej, då han under Fredrik
III trängdes i skuggan af Gabel och Han-nibal Sehested
samt under Kristian V af Griffen-feld. - 2. Holger
Kristian R., en ättling af den föregående, f. 14
febr. 1800, d. 6 febr. 1857, blef 1823 juris kandidat
och egnade sig tidigt åt historiska studier. 1826
utgaf han på franska en öf-
versikt af Danmarks traktater från Knut den
stores tid till 1800 och var 1831-42 sekreterare i
utrikesdepartementet, där han åter inträdde i april
1848. Han deltog i afslutandet af vapenstillestånden
i Malmö 1848 och Berlin 1849 samt freden i Berlin
1850. Därpå blef R. själf utrikesminister och
afslu-tade som sådan Warschauprotokollen, hvarigenom
tronföljden ordnades till prins Kristians af
Gliicks-borg (senare Kristian IX) förmån, men afgick
redan i okt. 1851. Han ansågs vara en slug diplomat,
men visade stor själf rådighet i sina förhandlingar
och var som utpräglad helstatsman likgiltig för
tillvaratagandet af Danmarks nationella kraf. 1850-51
var R. landstingsman och 1854-56 af konungen utsedd
led. af "rigsraadet" samt blef 1852 gehei-meråd. - R:s
änka Asta R., f. 1826, grefvinna Krag-Juel-Vind-Frijs,
d. 1890, gifte sig 1858 med N. F. S. Grundtvig.
1-2. E. Ebg.
Reedtz-Thott [röts-], Kjeld Thor Tage Otto, friherre,
dansk minister, f. 13 mars 1839, ärfde 1862 baroniet
Gaunö, var 1877-95 medlem af Praestö amtsråd, tog
verksam del i styrelsen af flera stora aktiebolag och
visade ifver att upphjälpa bönderna på Gaunö. 1887
blef han föreståndare för Herlufsholm. En lång följd
af år var han ordförande i godsegarföreningen, sökte
1873-84 bli invald i folketinget, valdes 1886 till
landstingsman och kvarstod som sådan till 1910. 1892
blef han utrikesminister och efter Estrups afgång
i aug. 1894 tillika konseljpresident. Men då han
sökte åstadkomma större enighet med majoriteten
inom folketinget (han förklarade öppet, att han
hellre ville afgå än tillgripa företrädarens
utväg med en provisorisk finanslag) och därjämte
visade benägenhet att tillmötesgå dess kraf på
genomgripande skatte-och tullreformer, förlorade han
sitt forna partis förtroende och nödgades i maj 1896
lämna sin post. Han slöt sig 1900 till landstingets
frikonservativa grupp, som önskade fredligt samarbete
med folketingets vänstermajoritet, och deltog de
följande åren verksamt i lagstiftningsarbetet. R. var
bl. a. medlem af försvarskommissionen 1902-08 och
af kyrkoutskottet 1904-07 samt hade viktig andel
i särskildt det sistnämndas förhandlingar. 1903
förde han därjämte ordet i utskotten för behandling
af de kyrkliga lagförslagen. Yid sin afgång som
premiärminister blef han geheimekonferens-råd.
E. Ebg.
Reefs [ri’fs], eng. Se Australien, sp. 450.
Reel [rl’1], eng. (gael. righil), gammal skotsk
dans, utförd af två-sex män i jämn takt och hastig
rörelse. Den dansas äfven i England, Irland och
Danmark. Jfr Rheinländer. A. L.*
Ree’11 (fr. réel, af nlat. realis-, se Re
al). 1. Verklig, faktisk; väsentlig, försvarlig. -
2. [uttalas oftast rejäl] Grundlig, genomgående;
pålitlig, redbar; god (om varor, bemötande o. s. v.).
Reella Storheter, mat., kallas de vanliga storheterna
till skillnad från de komplexa eller imaginära
storheterna. Till de reella storheterna höra således
i första rummet talen, både de hela och brutna,
rationella och irrationella, samt de negativa
storheterna med talvärden.
Reell bild, fys. Se Lins, sp. 722.
Reell brännpunkt, fys., hos en konvergerande lins. Se
Lins, sp. 721.
Ree’11 enhet, filos., en enhet, som ej blott såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
