- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1165-1166

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reed ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1165

Refaiter-Referendarie

1166

Refaiter, R e f a é e r, gemensam benämning på en
stam af Palestinas och de östjordanska trakternas
urbefolkning. De skildras som jättelika till växten,
hvarför namnet såväl i Septuaginta som af Luther och
i svenska bibelöversättningar flerstädes återges
med ord, som beteckna resår 1. jättar. Med tiden
undanträngdes de af eller uppgingo i Palestinas
följande befolkning, kanaaniterna, så att de redan på
Moses och Josuas tid nämnas som stadda i utdöende,
och på Davids tid återstodo endast få rester af dem
bland filistéerna. (E. S-e.)

Refa7ktier. Se Differentialtariffer.

Refband, sjöv. Se Ref, sjöv.

Ref ben, Costa, anat., hos människan i regel 12 par
smala, platta, långa knotor (b å fig.), fästa vid
de tolf bröstkotornas kroppar, dels på dem, dels mot
broskskifvorna mellan dem. Med dem och med bröstbenet
(a) bilda de bröstkorgen (se fig.). De

Brösttorg, sedd framifrån, a bröstben, b refben,
c ref-bensbrosk, d kotpelare. (Jfr fig. 15 i
art. Människan.)

7 öfversta gå med sin främre broskiga ända
(ref-bensbrosket; c å fig.) till bröstbenet, och
2:a-7:e leda mot detta; de 3 därpå följande (8:e-10:e)
lägga sig med sina främre broskspetsar det undre mot
det of vanliggande; de 2 nedersta (11 :e och 12:e)
löpa utan sådant stöd framtill ut i bukväggen. De äro
af olika längd, så att från det öfversta (l:a), som
är det kortaste, längden nedåt tilltar t. o. m. det
åttonde, hvarefter de följande åter aftaga i längd
nedåt. Alla äro bag-krökta, med konkaviteten inåt
brösthålan. Deras sidor vetta ut- och inåt, kanterna
mot angränsande refben, men skilda från dem af smala,
långsträckta mellanrum, bredare framåt. På detta
sätt bilda refbenen kring brösthålan ett särdeles
elastiskt pansar af smala, snedgående skenor, hvil-

ket man också liknat vid en "korg". Dessa
skenor äro så fästa vid kotorna att, då de
lyftas, såsom vid inandning, deras främre ändar
aflägsnas från sagittalplanet och i någon mån från
hvarandra. Därigenom vidgas och förlänges brösthålan,
till följd hvaraf mera luft inströmmar i lungorna
och vidgar dem. Detta är äfven, fast i mindre grad,
fallet, då ryggraden helt enkelt upprätas. - Ref
benens antal är i regel, som nämnts, 12, men kan
dock växla. Någon gång händer, att ett eller annat
ensidigt eller parigt refben uppträder på hals-kotorna
(halsrefben), vida mera sällan på första ländkotan
(bukrefben). Båda förhållandena äro djur-äta vismer:
det förra påminner om krokodiler och fåglar, det
senare om amfibier. Ytterst sällan felslår ett
nedre refben eller ett par; likaså uppträder ett
13 :e äkta refben med tillhörande bröstkota. Som
ett kuriosum må i samband härmed nämnas, att
den danske anatomen Bartholin, med anledning af
den ena berättelsen i Genesis (II, 21 och 22) om
kvinnans uppkomst, förklarar det "högst sannolikt,
att Adam på ena sidan haft tretton refben".
G. v. D.*

Ref bensbrott, med.., uppstå antingen genom direkt,
lokalt våld mot bröstkorgen, hvarigenom ref-benet
pressas så kraftigt inåt, att det brister, eller
också därigenom, att bröstkorgen hoptryckes .-
oftast framifrån bakåt, men äfven från sida till
sida -, hvarvid refbenet bändes utåt och brister på
platsen för den största böjningen, d. v. s. ungefär
vinkelrätt mot den riktning, i hvilken hoppressningen
verkar. De mellersta och nedre refbenen äro mest
utsatta. Ofta brytas flera refben på en gång, stundom
ett refben på ett par ställen. Ref bensbrotten äro
antingen enkla, då de ge ganska lindriga och snart
öfvergående symtom, eller komplicerade, med sår
i huden eller skador på lungsäck, lunga, lefver,
mjälte e. d. och kunna då såväl ge upphof till
direkt sönderslitning a! kärl och väfnader som också
föranleda inflammatoriska förändringar af allvarsam
natur. Tecken till refbensbrott äro ömhet och smärta
på brottstället, stegrade genom andningsrörelse,
hosta eller klämning, benändarnas hörbara (kännbara)
skrap-ning mot hvarandra - krepitation - och
stundom förändring, infallande eller snedhet af
bröstkorgens form. Behandlingen består i stadig
inlindning af bröstkorgen samt smärtstillande
medel (morfin eller opium). Komplikationerna
kunna i sällsynta fall kräfva operativa åtgärder
och föranleda långvarig sjukdom. Annars
brukar läkning inträda efter 2-4 veckor.
J- A.

Refbensspjäll, kokk., refben af svin med sitt
vid-sittande kött. Tillredes, knäckt, medelst
stekning.

Refbrok, sjöv. Se Refva segel.

Refektörium (it. refettorio, af lat. refifcere,
vederkvicka), matsalen i ett kloster. Refektoriet
behandlas ofta som ett praktrum och inrymmer jämte
matborden och sittmöblerna i regel en kateder,
vigvattenskärl och stundom äfven ett altare.

Referat. Se Referera.

Referendarie (af lat. re}erefndum, det som bör
föredragas) var i Sverige i äldre tider benämning
på en och annan kanslitjänsteman (jfr K an s l i,
sp. 808), t. ex. i Kammarkollegium och Riksbanken. I
Tyskland betecknar referendarie (ty. referendar)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:36 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free