Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Repsold. 5. Oscar Philipp R. - Reptantia, zool. Se Kräftdjuren, sp. 152 - Reptiliefonden - Reptilier (lat. Reptilia), zool., kräldjur (se d. o.) - República del Istmo. Se Panama 1 - República Dominicana, sp., det officiella namnet på Dominikanska republiken (se d. o.) - República mayor de Centro-America. Se Central-Amerika, sp. 1446 - República Oriental. Se Uruguay - Republik - Republikan - Republikaner, politiskt parti i Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1441
Reptantia-Republikaner
1442
rerna i Pulkova, Potsdam, Hamburg o. s. v. samt
ett flertal stora meridiancirklar, geodetiska
instrument m. m. Äfven flertalet af de förnämsta
instrumenten på de svenska observatorierna härstammar
från de Repsoldska verkstäderna: meridiancirkeln i
Lund, den stora dubbelrefraktorn och flera mindre
instrument af olika slag i Uppsala samt refraktorn
i Stockholm. - Efter en mer än 100-årig glänsande
verksamhet lär firman nu komma att upphöra.
B-d.
Reptantia, zool. Se Kräftdjuren, sp. 152.
Reptiliefonden (ty. reptilienfonds), satirisk
benämning på den fond, ur hvilken en regering
besol-dar tidningsartiklar. Bismarck är skaparen
af uttrycket reptil som beteckning för politisk
skumrask-intrigant, och det gällde i hans mun de
af Hannovers och Hessens f. d. furstar besoldade
angriparna af riksregeringen. Af Bismarcks motståndare
åter nyttjades ordet om de medel, hvilka utbetaltes
som understöd åt den regeringsvänliga pressen.
Reptilier (lat. Repti’lia)) zool., kräldjur (se
d. o.).
Republica del Istmo [repo’blika del 1’stmå]. Se
Panama 1.
Republica Dominicarna [repo’blika då-], sp., det
officiella namnet på Dominikanska republiken (se
d. o.).
Republica mayor de Centro-America [repo’blika inajå’r
de serntrå ame;rika]. Se Centra l-Ame-r i k a,
sp. 1446. ^
Republica Oriental [repo;blika orienta’1]. Se Uruguay.
Republik (lat. res publica, det offentliga,
allmänna i motsats mot det privata), namn på
icke-monarkisk författning (jfr Monarki) och ett
land, som har en dylik. Romarna betecknade med de
ord, hvarifrån de nya folken hämtat termen, staten,
oberoende af dess författning. Äfven i nyare tid
har denna betydelse fortlefvat (t. ex. hos Bodin,
se d. o., och Rousseau, som, så snart folkviljan, la
volonté générale, är högsta lag, kallade statsformen
republik, äfven om den verkställande makten utöfvades
af en monark), och konungariket Polens officiella
namn var republik, hvartill dock torde medverkat,
att dess författning faktiskt var republikansk. Då
Aristoteles indelade statsformerna i monarki,
aristokrati och demokrati (politi), allteftersom
högsta statsmyndigheten tillhörde en enda person,
ett fåtal personer eller folkets flertal, innebar
detta en motsättning mellan monarki och en statsform,
som innefattade både aristokrati och demokrati
(enmansvälde i motsats till flermannavälde),
men under forntiden kom ingen särskild benämning
för den senare statsformen i bruk. Det var först
Machiavelli (se d. o.), som införde en sådan och
därtill använde ordet republik, hvilket han sålunda
gaf dess nuvarande betydelse. Enligt denna är republik
en stat, hvars statsrättsligt högsta organ utgör
en kollektiv personlighet. Är denna en församling,
som består af eller representerar ett aristokratiskt
fåtal, är republiken aristokratisk. Denna statsform
förekom i forntidens och medeltidens stadsrepubliker
och fortlefde in i nya tiden delvis i de Förenade
Nederländernas provinser (dock här tidtals med en
monarkisk tillsats genom arfståthållarämbetet) och
i vissa schweiziska
kantoner, men är nu försvunnen (endast i de tyska
hansestäderna förekomma några spår däraf). Demokratisk
kallas republiken, när den högsta myndigheten tillhör
folket (i betydelsen af de lefvande individerna)
i dess helhet eller dess flertal, vare sig denna
myndighet utöfvas omedelbart eller genom af folket
valda representanter (jfr Representation). Exempel
på det förra slaget af demokratisk republik (den
omedelbara) lämna forntidens och medeltidens
demokratiska stadsrepubliker (i Rom under
nobilitetsaristokratiens blomstringstid dock
blott i teorien) och i nyare tid de schweiziska
landesgemeinde-kantonerna, hvarjämte en ny form
därför uppstått i referendum (se d. o.). Det andra
slaget (den representativa demokratiska republiken)
uppstod egentligen först, då de engelska kolonierna
i Nord-Amerika gjorde sig själfständiga, och det är
i denna form, som republikanskt statsskick sedermera
vanligen förekommit i de moderna storstater, som
infört ett sådant. – Då monarki var detsamma som
envälde (såsom under forntiden och delvis äfven
under nya tiden), var man benägen att i republiken
se den enda formen för folklig själfstyrelse,
men denna djupgående betydelse har motsatsen
mellan republik och monarki inom den västerländska
statsvärlden förlorat, sedan där folklig själfstyrelse
visat sig lika möjlig i konstitutionella eller
parlamentariska monarkier som i republiker. –
I Europa finnas följande republiker: Frankrike,
Schweiz, de schweiziska kantonerna, Portugal, de
båda från medeltiden kvarlefvande stadsrepublikerna
Andorra och San Marino samt hansestäderna Lübeck,
Hamburg och Bremen. Genom förbundsrådets kollektiva
regeringsmakt har, såsom Bismarck framhållit, själfva
Tyska riket ett republikanskt drag, men då kejsaren är
rikets högste representant, torde dock Tyskland böra
räknas som en monarki. Alla Amerikas suveräna riken
äro republiker och likaså delstaterna i därvarande
förbundsstater. Afrika och Asien ha blott hvar sin
själfständiga republik, det förra Liberia och det
senare den 1912 upprättade kinesiska. De engelska
kolonirikena, Dominion of Canada, Commonwealth
of Australia och Union of South Africa, kunna med
hänsyn till sina af engelska kronan tillsatta högsta
styresmän ej statsrättsligt rubriceras som republiker.
S. B.
Republikan, medlem af en republik, fristats-borgare;
person, som åstundar eller verkar för införandet
af styrelseformen republik. Jfr Republikaner. -
Republikan i’s m, förkärlek för republiken som
styrelseform. - Republikansk, som tillhör eller
är utmärkande för en republik; som anstår en
republikan; som hyllar republiken såsom den bästa
styrelseformen. - Republikanska kalendern (franska
republikanska kalendern). Se Kalender 1.
Republikaner, politiskt parti i Nord-Amerikas förenta
stater. Partinamnet republikaner förekommer i Förenta
staternas politiska lif första gången 1793, då de
antifederalister (se d. o.), som bakom
Al. Hamiltons och hans vänners (se
Federalister) centraliseringssträfvanden trodde sig spåra
monarkiska tendenser, själfva demonstrativt kallade
sig republikaner för att antyda sitt förmenta monopol
på en öfver alla misstankar höjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
