- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
29-30

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reuter. 3. Enzio Rafael R. - Reuter, Gabriele - Reuter, Florizel von - Reuterdahl, Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppställt ett naturligt system. 1901 utnämndes
R. till adjunkt i entomologi vid universitetets
agrikulturekonomiska sektion och samtidigt till
statsentomolog och föreståndare för försöksanstaltens
entomologiska afdelning. Som sådan och på grund af
Landtbruksstyrelsens uppdrag redan från 1894 utgaf
R. årligen belysande berättelser öfver skadeinsekters
uppträdande i Finland. Denna verksamhet föranledde
hans vackra undersökning Ueber die weissährigkeit
der wiesengräser in Finland
(i Acta soc. faunæ et
floræ fenn., 1900), som blef utgångspunkten för
hans följande vetenskapliga forskning. Han påvisade
som orsaken till hvitaxet små akarider, särskildt
en ny art, Pediculopsis graminum. Denna akarid har
R. underkastat ingående, med öfverlägsen skärpa och
stor teknisk skicklighet utförda undersökningar i
morfologiskt, genetiskt och biologiskt hänseende. Det
första resultatet blef en afhandling Ueber die
eibildung bei der milbe Pediculopsis graminum
(i
"Festschrift für J. A. Palmén", 1907), tillika
ett bidrag till frågan om könsbestämningen.
Afhandlingen ingick sedan som en del af ett
större arbete, Zur morphologie und ontogenie
der Acariden, mit besonderer berücksichtigung
von P. g.
(Finska Vet. soc:s "Acta" 36, 1909),
hvilket bl. a. leder till en enhetlig uppfattning af
akaridernas postembryonala utveckling. Slutligen,
s. å., utgaf han ett för ärftlighetsforskningen
betydelsefullt arbete på cell-lärans område,
Merokinesis, ein neuer kernteilungsmodus (ibid. 37),
hvari han uppvisar, att åtminstone hos ofvannämnda
akarid ärftlighetssubstansen bör förläggas till
kromosomernas akromatiska delar. - R., som är led. af
flera lärda sällskap, utnämndes 1910 till professor
i zoologi vid Helsingfors’ universitet.
1. E. N-ld. 2. A. H. 3. T. C.

Reuter [rö’j-],
Gabriele, tysk författarinna, f. 8 febr. 1859
i Alexandria, växte upp i Tyskland och är bosatt i
Berlin. Hennes äldsta arbeten (Glück und geld, 1888,
Episode Hopkins. Zu spät, 1889, Kolonistenvolk, 1891
m. m.) gingo i tämligen vanlig förströelsestil, men
med Aus guter familie (1895; 22:a uppl. 1913) skapade
hon en modern problemroman, hvars betydelsefulla
motiv i hennes klara och tendentiösa framställning
kom att bli föremål för mycken diskussion. Det gällde
medelklassflickan af god familj, och författarinnan
skildrade schematiskt, hur denna hämmas i sin
utveckling och i olyckliga fall går under till
följd af trångsint föräldraegoism och bristen på
sundhet och frihet. Novellerna Lebenskünstler (1896),
Frauenseelen (1901), Wunderliche liebe (1905) och
Sanfte herzen (1910), romanerna Frau Bürgelin und
inre söhne
(1899), Ellen von der Weiden (1900),
Liselotte von Reckling (1903), Gunhild Kersten
(1904), Der amerikaner (1907), Das tränenhaus (12:e
uppl. 1909) och Frühlingstaumel (1911) ha lyckade
enskildheter och visa hennes insikt i medelklassens
kvinnoförhållanden och mod att strida för deras
förbättring. Hon har äfven skildrat författarinnorna
Ebner-Eschenbach och Droste-Hülshoff (1904) samt
författat Die probleme der ehe (1907) och Liebe und
stimmrecht
(1914). Jfr hennes själfbiografiska
skiss i "Das literarische echo" III, K. Federn,
"Essays zur vergleichenden literaturgeschichte"
(1904), och G. Brandes, "Samlede skrifter", XVII
(1906). R-n B.

Reuter [rö’j-], Florizel von, nordamerikansk
violinist (son af en tysk och en amerikanska),
f. 1892 i Davenport, Iowa, lärjunge till Sauret,
Thompson och Marteau, uppträdde nioårig som
konserterande underbarn och vann rykte i många
länder för sin häpnadsväckande violinistiska
teknik, stora ton och eleganta stråkföring samt
mogna smak och känsla. I Stockholm konserterade
han 1901, 1902 och 1906. R. har tidigt komponerat
verk för violin och för orkester (symfoni m. m.),
vid hvilka senares utförande han själf dirigerat.
E. F-t.

illustration placeholder

Reuterdahl [röj-], Henrik, ärkebiskop, teolog,
f. 11 sept. 1795 i Malmö, d. 28 juni 1870 i Uppsala,
miste 1804 sin fader; 1808 upplöstes hemmet genom
moderns död, hvarför R. för sin uppfostran och
sina studier var hänvisad till bättre bemedlades
understöd. Efter slutade skolstudier dimitterades
R. 1811 till akademien. Hans akademiska studietid
blef en fortsatt slitning mellan egna studier och
undervisning af andra. Oaktadt detta bedref han
sina studier, hvilka framför allt gällde historia
och filologi, med det eftertryck, att han 1817 blef
magister med högsta vitsord och s. å. promoverad till
filos. doktor. Redan några månader därefter blef R.,
efter en ny disputation, anställd som docent vid
det i Lund 1809 upprättade teologiska seminariet,
kallad till denna befattning af seminariets chef
Martin Erik Ahlman (se d. o.). Gifvetvis var
det nära umgänget med denne för teologiens sak
hängifne universitetsman af stor betydelse för R:s
teologiska uppfostran; i den allmänna uppfattningen
af teologiens karaktär, värde och vetenskapliga
frihet stodo de hvarandra mycket nära. Men i fråga
om själfva den teologiska grundåskådningen gick
R. andra vägar än Ahlman, i det han anknöt till
det genom Schleiermacher gifna nya uppslaget och i
sina tidigare skrifter framträdde som dennes förste
mera betydande lärjunge i vårt land. Äfven till
E. G. Geijer kände sig R. stå i tacksamhetsskuld;
särskildt tillmätte han dennes skrift "Om sann
och falsk upplysning" en stor betydelse för sin
andliga utveckling. Vid det teologiska seminariet
tjänstgjorde R. till 1826 som docent, därefter som
seminarieprefekt, och visst är, att man under denna
tid gjorde det mesta möjliga för att inom seminariets
bristfälliga ram hålla den teologiska undervisningen
högt. Under dessa år författade R. en rad smärre
vetenskapliga afhandlingar, de flesta på latin,
i exegetik, kyrkohistoria och religionshistoria,
bland hvilka ett par tillkommit som specimina för
en adjunktur i österländska språk, till hvilken
R. 1824 erhöll förslagsrum. 1828, då R. började utge
"Theologisk quartalskrift", betecknar en vändpunkt i
R:s teologiska författarskap. De latinska akademiska
specimensarbetena efterföljas af en rikhaltig
svensk alstring, som vände sig till en större
allmänhet.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:13:12 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free