Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rheita, Anton Maria Schyrlseus de - Rhen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta arbete beskrefs terresterkikaren och förekommo
för första gången uttrycken "ocular" och "objektiv".
Rhen (ty. der Rhein, holl. de Rijn, fr.
le Rhin), Tysklands hufvudflod och en af Europas största
floder. Den uppstår i schweiziska kantonen
Graubünden genom hundratals bergbäckar, som
förena sig till två hufvudarmar: Vorderrhein och
Hinterrhein. Den förra bildas på östra sidan af S:t
Gotthard, ej långt från Oberalppasset, i sjön Toma
(2,344 m. ö. h.), strömmar i nordöstlig riktning,
därunder upptagande Medelserrhein (oftast kallad
Mittelrhein) och flera andra glaciärströmmar, samt
förenar sig efter ett lopp af 67 km. vid Reichenau
med den andra källfloden, Hinterrhein. Till Ilanz,
den första Rhenstaden, liknar Vorderrhein en väldig
glaciärbäck, som under de första
19 km. faller 368 m. Vid Dissentis, där den
upptar Medelserrhein, är den 5 m., vid Ilanz 23
m. bred. Hinterrhein uppstår längre österut 2,216
m. ö. h. från Zapportglaciären i Adulagruppen,
strömmar i nordöstlig och nordlig riktning genom
Rheinwalddalen (Val Rhin), Schams och nedanför Via
mala (se d. o.) Domleschg, hvarunder den fr. h. upptar
Averserrhein och Albula och fr. v. Nolla. Dess hela
längd är 57 km., dess fall 1,630 m. Vid Reichenau
(586 m. ö. h.) har den förenade floden en bredd af
45 m. och får här namnet R. Den är redan flottbar,
men blir farbar för båtar vid Chur, där den antar
nordlig riktning, som blir dess hufvudriktning ända
till Bodensjön. På denna sträcka mottar den intet
nämnvärdt tillflöde fr. v. och fr. h. de mindre
betydande Plessur (vid Chur), Landquart och Ill. Hela
dalen från Bendern ned till Bodensjön (35 km.) är
bildad genom flodens aflagringar, och dessa afsätta
sig alltjämt i öfre ändan af sjön, så att floden, då den lämnar sjön
i dess sydvästra bassäng, den s. k. Untersee, har
ett klart, djupgrönt vatten. Från Bodensjön till
Schaffhausen strömmar R. åt v. mellan tämligen höga
stränder 60-130 m. bred. Ångbåtar trafikera denna
sträcka. Vid Schaffhausen, där den en kortare sträcka
har sydlig riktning, blir dess bädd smalare, fallet
starkare, och slutligen störtar den 170 m. breda
vattenmassan, genom en klippa i midten delad i två
hufvudfall, utför en 24 m. hög bergvägg ned i en
djup kittel. Det är det berömda Rhenfallet (fig. 1)
vid Laufen. Det berg, som R. genomtränger nedanför
Schaffhausen, är Juraberget. Något längre ned, nära
Laufenburg, stöter den emot Schwarzwalds gnejsklippor,
hvarvid en rad forsar uppstå, och 24 km. nedanför, vid
Rheinfelden, bildas åter forsar (Höllenhaken), hvilka
fartyg endast med största försiktighet kunna
passera. Sin västliga riktning behåller R. till
Basel. Hit räknar man flodens öfre lopp. Hela denna
del af R. faller inom Schweiz eller på gränsen mellan
detta land och Liechtenstein, Vorarlberg, Bajern,
Württemberg och Baden samt har en längd af 456 km.,
hvarunder floden faller 2,092 m. från Vorderrheins
källa, eller 334 m. från de båda källflodernas
förening vid Reichenau (vattenytan vid Basel ligger
252 m. ö. h.). Under vägen från utloppet ur Bodensjön
har floden mottagit bl. a. fr. h. Wutach, Alb, Wehra
och Wiese och fr. v. Thur, Töss, Glatt, Aar och Birs.
Fig. 1. Rhenfallet vid Schaffhausen.
Från Basel, där R. viker af åt n., och till Bonn
räknas dess mellersta lopp, 450 km. Först strömmar
floden in i den sydtyska grafsänkan, som uppstod under
tertiärtiden och skilde Schwarzwald och Vogeserna,
som förut bildat ett sammanhängande bergmassiv,
i två. Därigenom drogs R., som förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
