- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
219-220

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riddarholmen - Riddarholmskyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d. v. s. Killingholmen. Sedan franciskan-
l. gråbrödraklostret (på delar af Gamla
riksdagshusets och f. d. Gymnasiets tomter)
kort efter 1268 uppförts, bar holmen, som före 7
okt. 1286 af Magnus Ladulås skänktes till klostret,
namnet Gråmunkeholmen, hvilket mot 1600-talets midt
utbyttes mot Riddareholmen på grund af ridderskapet
och adelns starka bosättning därstädes. Holmen
ingick småningom i det befästa Stockholm och var
på 1500-talet skyddad af murar och torn, af hvilka
ett i ombyggdt skick ännu kvarstår; ett annat
samtida inbyggdes på 1640-talet i Svea hofrätts hus
(sydvästra hörnet). Efter Västerås recess 1527 indrogs
holmen till kronan; den lydde icke under stadens
jurisdiktion, men genom exemplets makt kom den likväl
småningom därunder. Efter 1802 års eldsvåda utlades
på kronans bekostnad gatan från torget ned till
stranden, hvars gamla pålskoning på 1820-70-talen
fick vika för af staden utförda kajanläggningar,
som utgöra viktiga hamnplatser för sjöfarten åt
Mälarsidan. Sammanbindningsbanan går sedan 1867
fram vid holmens östra kant och hade till 1910 en
hållplats n. om den s. å. utlagda lilla järnbron
öfver kanalen. – I ecklesiastikt hänseende bildade
Riddarholmen en församling, som länge var liksom ett
annex till Storkyrkoförsamlingen, enär kyrkoherdarna
till 1640 voro skyldiga att hvarje vecka hålla en
predikan i Storkyrkan. 1663 blef Bromma anslaget som
annex, och 1666 lades trakten v. om Konungsgatan
(nu Stora Nygatan) till Riddarholmsförsamlingen,
hvars patronus var konungen. Församlingen var
mindre betydande, upplöstes 1807 och förenades med
Storkyrkoförsamlingen. – Gråbrödraklostret användes
1531-51 till "sjukstuga", som sistnämnda år flyttades
till Danviken. Det ansenliga klosterbiblioteket
kom till godo, då Johan III i en af byggnaderna
inrättade en högskola 1576-90, hvarefter böckerna
delvis skingrades; de återfördes till stor del under
Gustaf II Adolfs eröfringar i Tyskland, hvarpå de
jämte återstoden i klostret skänktes till Uppsala
akademi. Stockholms trivialskola, som på 1550-talet
inrymts i en af klosterbyggnaderna, kvarblef där till
1666, då den flyttades till Svartmangatan. 1640-48
fanns i den klosterbyggnad, som 1621-36 inrymde
ett barn- och tukthus, det af drottning Kristinas
förmyndare inrättade gymnasiet. 1814-79 var
trivialskolan (efter 1821 Stockholms gymnasium)
åter förlagd i ett af klosterhusen, som 1758-1807
var Riddarholmsförsamlingens kyrkoherdeboställe. I
Stockholms gymnasiums byggnad var 1881-1907 Wallinska
flickskolan inrymd; där finnas sedan dess lokaler för
Stockholms borgarskolas handelslinje. Klostrets öfriga
områden på holmen upplätos af kronan till högadeln,
som under 1600-talets andra fjärdedel byggde flera
palats, hvilka nu, ehuru med ett förenkladt yttre,
kvarstå och utgöra lokaler för ämbetsverk, såsom
det stora Wrangelska palatset (nu lokaler för
Svea hofrätt, Statskontoret och Kammarkollegium),
länge kalladt Kungshuset, emedan hofvet under
slottsbyggnaden bodde där 1697-1754; Kammarrättens
hus, där äfven kammararkivet är inrymdt (på en del
af det 1802 brunna och rifna Bondeska husets plats);
Sparreska (Marinförvaltningens lokaler); Bengt Horns
hus (nu ombyggd del af Gamla riksdagshuset); Cruusiska
och Bielkenstiernska (sedermera Hebbeska och
Geijerska, det förra med en flygel 1866 sammanbyggd
med Gamla riksdagshuset, resten jämte det Geijerska
s. å. rifven för järnvägsbygget); Rosenhanes
(efter 1782 Frimurarlogen, nu Generalstabens hus
med krigsarkivet); Stenbocks (nu disponeradt
af Riksarkivet); Oxenstiernas (1905-12 lokal för
Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik, från
1913 Socialstyrelsen); m. fl. Sedan 1885 äro i det
gamla tornet och i vidliggande byggnader på holmens
norra sida lokaler upplåtna för "stadens arkiv". På
1880-talet ha på holmen uppförts två nybyggnader:
kungl. boktryckeriet (P. A. Norstedt & Söners hus,
1882-89) och Riksarkivets nya hus, 1887-90. Gamla
riksdagshuset, som 1830-1905 varit lokal, först
för de ofrälse stånden, därefter för riksdagen,
ombyggdes fullständigt 1908-11 af arkitekten Aron
Johansson och rymmer lokaler för Kommerskollegium,
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Fångvårdsstyrelsen,
Domänstyrelsen, Statistiska centralbyrån,
Bankinspektionen och Landtbruksstyrelsen. 1854
aftäcktes på den öppna platsen framför
Riddarholmskyrkan en af Fogelberg modellerad
bronsstaty af Birger jarl, Stockholms grundläggare,
hvarefter planen erhöll benämningen Birger jarls
torg. – Endast två pålitliga arbeten finnas om
Riddarholmen, nämligen "Utredningar rörande statens
mark och tomter i Stockholm, verkställda genom
riksarkivet". 1. "Riddarholmen" af E. Hildebrand
(1910) och O. Siren, "Gamla stockholmshus" (1, 2;
1912-13), hvari Riddarholmens märkligare byggnader
behandlas.
N. F. Ö-n.

Riddarholmskyrkan är belägen på södra delen af
Riddarholmen i Stockholm. Den är numera svenska
konungahusets grafkyrka; urspr. var den kyrka till ett
af Magnus Ladulås anlagdt franciskankloster. Angående
tiden för uppförandet af kyrkan och klostret föreligga
stridiga uppgifter. Sannolikt påbörjades byggnaden
på 1280- eller 1290-talet. – Den nuvarande kyrkan
(se fig. 1 o. 2) är treskeppig, täckt med krysshvalf
och försedd med torn i väster samt med ett flertal
under nyare tid tillbyggda grafkor vid norra och
södra sidorna. Den ursprungliga kyrkoanläggningen
var tvåskeppig, åt söder ett högt hufvudskepp,
det nuvarande midtskeppet, som i ö. fortsattes
af ett långt och rymligt kor af samma höjd som
hufvudskeppet och med tresidig afslutning. Norr
om hufvudskeppet fanns ett lägre sidoskepp, det
nuvarande norra sidoskeppet. Till kyrkobyggnaden
hörde det ännu bevarade norra vapenhuset (fig. 3),
med ingång på östra väggen. Åt s. slöt sig kyrkan till
en fyrkantig klostergård, på vanligt sätt omgifven
af en korsgång. Rester af denna korsgång finnas
bevarade i nuvarande södra sidoskeppets södra vägg
och i den s. k. Strijkska grafven. Kyrkobyggnaden
visade således i tvärsnitt ett högre midtparti
(hufvudskeppet), ett lägre parti på norra sidan (norra
sidoskeppet) och ett ännu lägre parti på södra sidan
(den mot klostergården sig öppnande korsgången). Torn
saknades. Västra gafveln var sirad med blindnischer
med rikt profilerade omfattningar af formtegel samt
med friser af fyrpass m. m. nu synliga från tornets
vind. Huruvida västportal funnits på denna gafvel, kan
numera icke afgöras. – Åt södra sidan, klostergården,
öppnade sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:41 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free