- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
511-512

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rjazjsk - Rjepin, I. J. Se Repin - Rjesjetnikov, Fedor Michajlovitj - Rjetj - Rjetsjitsa - Rjezjitsa - Rjukan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Samara och Sibirien mötas, och har blifvit en
medelpunkt för Rysslands spannmålsodlande trakter.

Rjepin, I. J. Se Repin.

Rjesjetnikov, Fedor Michajlovitj, rysk
författare, f. 1841, d. 1871, tillhörde den äldre
skolan af de s. k. narodnikerna, folkskildrarna, och
behandlade företrädesvis det industriella proletariatet
vid Volga och Ural. Hans realistiska beskrifning
på det dåtida eländet vid järnverken på Ural
i berättelsen Glumovy har blifvit betecknande för
en hel riktning i denna sociala anklagelselitteratur
på 1860-talet ("Glumovstjina"). Själf förde R.
en mycket bekymmersam tillvaro. Högst i
konstnärligt afseende står hans bonderoman Podlipovtsy
(uppkallad efter invånarna i byn Podlipnaja i
guv. Perm), som ger en hemsk bild af
pråmdragarnas eländiga lif vid floderna i östra Ryssland,
med vackra naturskildringar. Hans samlade
skrifter utkommo 1869 (4:e uppl. 1896; med
biografisk inledning af M. Protopopov). A—d J.

Rjetj, ryskt politiskt dagblad, organ för det
konstitutionell-demokratiska partiet, uppsattes i
Petersburg i febr. 1906 med O. E. Buzjanskij som
redaktör, sedan efterträdd af P. A. Chariton. Bland
dess medarbetare märkas P. N. Miljukov och
I. V. Hessen. Tidningen har flera gånger varit åtalad
och en liten tid indragen. A—d J.

Rjetsjitsa, kretsstad i ryska guv. Minsk, vid
järnvägen Brjansk-—Brest. 9,382 inv. (1897).

Rjezjitsa, stad i ryska guv. Vitebsk, vid
järnvägen mellan Petersburg och Warschau. 10,681
inv. (1897). Staden Rozitten, som den kallas
i livländska krönikor, anlades 1285 af Tyska
orden och befästes till skydd mot litauer och
letter. 1561 öfverlämnades den till Polen-Litauen,
cch ehuru den togs af ryssarna 1567 och 1577 och
fick sina försvarsverk förstörda af svenskarna
under Karl X Gustafs krig, förblef den polsk till
1772. Ordensborgen Rozitten är nu en ruin.

Rjukan (d. v. s. "den rykande"), namn på flera
norska forsar: i Ullaelven (Ryfylke), i Sireaaen
(Lister og Mandal amt), men framför allt på
den förr som storartadt naturskådespel berömda
forsen i älfven Maane (se d. o.) 1. Kvenna (se
d. o.), Vestfjorddalen, öfre Telemarken, Bratsberg
amt. Urspr, förstod man med denna blott den nästan
lodräta, 104 m. höga Rjukanfos(s) omkr. 10
km. nedanför Maanes utlopp ur Mösvand (se d. o.),
där älfven genom en trång, kilformig klyfta störtade
ned i en djup gryta, begränsad af höga, nästan
lodräta, glatta fjällväggar (fig. 1). I .den trånga
sänka, hvari vattnet dånande rusade ned, piskades
vattenmassorna till skum eller jagades upp i luften
som ett duggregn, städse rufvande som en tät sky
öfver platsen; däraf namnet. Dessa förhållanden ha
de sista åren alldeles förändrats, .därigenom att
ej blott det egentliga R., utan äfven alla ofvanför
befintliga forsar och fall till en sammanlagd längd
af 10 km. och en fallhöjd af inalles 575 m. reglerats
och uppsamlats, inkapslats i 10 väldiga rör. Dessa
leda vattnet från f. d. Rjukanfos ned till en första
kraftstation, den s. k. R. I, vid Vemork (fig. 2), där
vattenkraften medelst 10 turbiner, direkt tillkopplade
regeneratorer, omsattes i elektrisk energi, inalles
135,000 effektiva hkr, som genom en 4,2 km. lång
kraftledning öfverföres till en vid den nya staden
R. belägen fabrikskomplex
för framställning hufvudsakligen af
norgesalpeter (se d. o.). Från kraftstationen R. I
transporteras vattnet vidare genom tunnel till en

illustration placeholder

Fig. 1. Rjukanfos före fallets utbyggnad.



nedanför belägen fördelningsbassäng, hvarifrån det
ånyo ledes in i rör till en 1915 färdig
kraftstation, R. II, som arbetar med omkr. 122,000

illustration placeholder

Fig. 2. Vemorks kraftstation och rörledningarna dit.



effektiva hkr. Tillsammans äro de två anläggningarna
beräknade för en årlig produktion af omkr.
150,000 ton norgesalpeter. Utbyggandet af R.
började 1907, och R. I var färdigt 1911. Kring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:27:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free