- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
555-556

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rochefort, Victor Henri, markis de R.-Luçay - Rochefoucauld, La, stad - Rochefoucauld, fransk adelssläkt. Se La Rochefoucauld - Rochegrosse, Georges Antoine - Rochejaquelein. Se La Rochejaquelein - Rochelle. Se La Rochelle - Rochellesalt. Se Seignettesalt - Rochemont, Pictet de Ch. Se Pictet 2. - Roches, Col des - Rochester. 1. Stad i Kent - Rochester. 2. Stad i staten New York

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

republikanska. Men 1888 bröt han själf öppet
med republiken och tog med ursinnig våldsamhet
parti för general Boulangers försök att införa
militärdespotismen. Sedan Boulangers försök
misslyckats, gick R. i april 1889 i frivillig
landsflykt till Bruxelles och sedermera till
London. Jämte Boulanger dömdes R. i aug. s. å. af
franska senaten (som riksrätt) för stämplingar mot
statens säkerhet till deportation för alltid. Till
följd af denna dom stannade R. fem år kvar i London,
hvarifrån han nästan hvarje dag skickade en ny
skandalartikel till sin tidning i Paris. Sedan
en allmän amnesti beviljats, återvände han i
febr. 1895 till Paris, där han återtog ledningen
af "Intransigeant". Med blindt raseri och en
lögnaktighet och samvetslöshet utan like angrep han
under den stora Dreyfusprocessens tid, 1898-99,
icke blott den orättvist dömde Alfred Dreyfus,
utan äfven dennes vänner Scheurer-Kestner, ?mile
Zola och Picquart. Först vid 77 års ålder lämnade
R. (okt. 1907) ledarskapet för "Intransigeant". Mot
slutet af sitt långa lif skref han artiklar i en
klerikal tidning. Han efterlämnade minnet af att ha
varit sitt tidehvarfs kvickaste, men tillika mest
lögnaktige smädeskrifvare. Han skref äfven åtskilliga
vådeviller och romaner, som likväl ej gjorde
någon lycka, bl. a. Mademoiselle Bismarck (1830;
"Fröken Bismarck", 1881). 1896-97 publicerade han sina
memoarer (Les aventures de ma vie), ett underhållande,
men otillförlitligt arbete. E. W.

Rochefoucauld [råʃfokå], La, stad i franska
dep. Charente, vid Charentes biflod Tardoire.
2,782 inv. (1901). Collège communal för gossar.
Slott från 800-talet (ombyggdt 1518–40),
den berömda släkten La Rochefoucaulds stamborg.
(J. F. N.)

Rochefoucauld [råʃfokå], fransk adelssläkt. Se
La Rochefoucauld.

Rochegrosse [råʃgrå′ss], Georges Antoine,
fransk målare, f. 1859 i Versailles, studerade vid
École des beaux-arts för Boulanger och J. Lefebvre
samt i Rom, debuterade 1882 med Vitellius släpas
af folket genom Roms gator
, hvarefter 1883 följde
Andromake vid Trojas fall (Odysseus rycker den
lille Astyanax ur moderns armar), en med lidelsefull
energi utförd målning, som väckte stort
uppseende. Sedan följde en rad historiska motiv,
skickligt och effektfullt komponerade och utförda
med målerisk bravur. Bland dem märkes La
jacquerie
(upproriska bönder plundra i ett slott,
1885), Salome dansar för Herodes (1887), Tebe
(1890) och den stora praktscenen Babylons död
(1891). 1893 följde fantasien Riddaren bland
blommorna
(ämnet ur Wagners ”Parsifal”,
Luxembourgmuseet), 1896 den sensationssökande
jättemålningen Mänsklighetens äflan (Angoisse humaine,
människor af alla samhällsklasser ses i massor kräla
uppför en bergbrant på jakt efter Lyckan).
Drottningen af Saba (triptyk) utställdes 1901,
sensationsstycket Den röda glädjen 1906, Persepolis’
brand
1913. R. har utfört dekorativa målningar
med allegoriska ämnen (bl. a. i Sorbonne), många
motiv från Algeriet, där han sedan några år
tillbaka är bosatt, och från öfriga platser i
Nord-Afrika (Gata i Alexandria, i staden Paris’
samling), spirituella akvareller och pasteller (Japan
hemma hos sig
) samt har illustrerat Flauberts
Salammbô och arbeten af Victor Hugo (en scen ur
”Les burgraves”, målad i olja, finns i Hugos hus,
likaså flera teckningar). De flesta af hans större
målningar finnas i franska museer, i Sens, Rouen,
Lille, Grenoble m. fl.
G–g N.

Rochejaquelein. Se La Rochejaquelein.

Rochelle. Se La Rochelle.

Rochellesalt [råʃä′l-]. Se Seignettesalt.

Rochemont, Pictet de Ch. Se Pictet 2.

Roches, Col des [kåll dä rå′ʃ], ett omkr. 950
m. högt pass i Jura, på gränsen mellan schweiziska
kantonen Neuchâtel och franska depart. Doubs.
Den 1858–71 anlagda vägen mellan Le Locle
samt Les Brenets och Morteau går igenom tre
tunnlar i närheten af passet, och den 1884 byggda
järnvägen mellan Le Locle och Morteau går
likaledes genom en tunnel.
(J. F. N.)

Rochester [rå’tʃestə]. 1. Stad i engelska
grefskapet Kent, ligger strax v. om Chatham
(i hvars befästningar det ingår) vid floden
Medway och vid London–Chatham–Dover-järnvägen samt
South-Eastern-järnvägen. 31,384 inv. (1911), hvaraf
6,401 i förstaden Strood; på andra (vänstra) sidan
af Medway, öfver hvilken leda en järnbro och två
järnvägsbroar. R. är säte för en anglikansk biskop
(sedan 604) och har en för sin ålder märklig domkyrka,
ursprungligen anlagd af Augustinus omkr. 600, men
därefter delvis förstörd af danskarna och sedermera
ombyggd i början af 1200-talet samt restaurerad
1871–75 och (västfasaden och tornen) 1888–93. Af
den fordom ståtliga normandiska borgen från förra
hälften af 1200-talet på en höjd vid floden finns
jämte yttermuren kvar endast ett väldigt torn, 21
m. i kvadrat. Latinskola (från 1544), Williamsons
mathematical school (1704). Nordväst om Strood
ligger Dickens’ villa Gadshill (se afbildning däraf
i art. Dickens). Stadens hufvudnäringar äro handel
och sjöfart samt ostronfångst. – R., som antages ha
funnits före romarnas ankomst till England, kallades
af dem Durobrivœ och af sachsarna Hrofeceastre,
hvilket småningom förändrats till sin nuv. form. På
800-talet härjades staden flera gånger af danskarna,
men betraktades i följande århundrade som en af
landets förnämsta hamnar.

2. Stad i nordamerikanska staten New York, vid
Genesee river, 11 km. från dess utlopp i Ontario,
och vid Eriekanalen, som där går öfver floden i en
260 m. lång och nära 14 m. bred akvedukt. 218,149
inv. (1910), hvaraf 58,993 i utlandet födda hvita
(384 i Sverige). Staden är regelbundet byggd,
med breda, vanligen trädplanterade gator och
stora parker (511 har), och upptar en stor areal
(52,5 kvkm.), enär nästan hvarje familj bebor eget
hus. I Washingtonpark står ett soldatmonument med
Lincolns staty öfverst och framför järnvägsstationen
en staty af negertalaren Frederick Douglass, som
bodde i R. 1847–70. Staden är säte för en katolsk
biskop, har en mängd kyrkor och fromma stiftelser
(döfstuminstitut, hospital för sinnessjuka) samt
flera undervisningsanstalter, bl. a. University of
R. (baptisternas 1850, samläroverk 1900), förenadt med
Ward museum (geologiska och zoologiska samlingar),
R. theological seminary (äfven baptisternas), det
tyska Wagner memorial lutheran college, de katolska
S:t Bernards theol. seminary och Academy of the

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free