- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
625-626

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rohan. 1. Henri de R., hertig af R. - Rohan. 2. Louis René Edouard, prins af R.-Guéménée - Rohatyn - Rohbau - Rohde, Niels Frederik Martin - Rohde, Erwin - Rohde, Johan - Rohden. l. Rhoden, tyska målare. 1. Martin R. - Rohden. 2. Franz von R. - Rohilkand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

les protestants sous Louis XIII" (1884), Bühring,
"Venedig, Gustav Adolph und R." (1885), Laugel,
"H. de R." (1889), och Pieth, "Die feldzüge
des herzogs R. in Veltlin und in Graubünden" (1905).
illustration placeholder

– 2. Louis René Édouard, prins af R.-Guéménée,
kardinal, f. 1734, d. 1803, utnämndes vid unga år
till koadjutor hos sin farbroder Louis Constantin,
biskop i Strassburg, och blef 1761 ledamot
af Franska akademien, utan att ha genom någon
litterär verksamhet förtjänat denna ära. 1772 afgick
han som ambassadör till Österrike, hvarifrån han
1774 rappelerades på Maria Teresias begäran, blef
konungens storallmoseutdelare 1777, kardinal 1778 och
biskop i Strassburg 1779. R. hade en okuflig smak
för galanta äfventyr och utvecklade en så ytterlig
lyx, att hans inkomster (2 1/2 mill. livres årligen)
aldrig förslogo. En föga behaglig ryktbarhet vann
han som en af de förnämsta handlande personerna i
halsbandsprocessen (se d. o.) 1785–86. Sedermera
valdes han till medlem af nationalförsamlingen,
vägrade aflägga ed på prästerskapets civilkonstitution
och slog sig 1791 ned i den inom Tyskland
belägna delen af sitt stift samt förstärkte
därifrån emigranternas armé. Vid konkordatets
antagande (1801) nedlade han sitt biskopsämbete.

1. N. H–tz. 2. (N. H–tz.)

Rohatyn, stad i Galizien
vid Dnjestrs biflod Gnila Lipa och statsjärnvägen
Stryi–Tarnopol. 7,201 inv. (1900). – Under
världskriget 1914–15 besattes R. af ryssarna under
deras framryckning mot Lemberg i början af sept. 1914
och förblef sedan i deras våld till 29 juni 1915, då
de förbundnes framryckning (under general Linsingen)
mot Gnila Lipa tvingade ryssarna att utrymma R. och
öfvergå denna flod. Följande dag öfvergick Linsingen
Gnila Lipa och stormade de ryska ställningarna ö. om
floden.

L. W:son M.

Rohbau [rå’bao], ty. (af roh, rå, och bau, byggnad),
murverk af brändt tegel utan öfverdrag af puts.

Rohde, Niels Frederik Martin, dansk målare, f. 27
maj 1816, d. 14 juli 1886, studerade i Köpenhamn,
München och Italien, målade landskap, mest små
sirligt utförda vinterstycken. Ett dylikt finns i
Stockholms Nationalmuseum, två andra landskap af R. i
svenska statens ego. Utanför parkgrinden (akvarell)
finns i Göteborgs museum.

Rohde [rå-], Erwin, tysk klassisk filolog,
f. 9 okt. 1845 i Hamburg, d. 11 jan. 1898 i Heidelberg,
studerade i Bonn och Leipzig, blef docent i Kiel 1870
och e. o. professor där 1872, professor i Jena 1876,
i Tübingen 1878, i Leipzig våren 1886 och i Heidelberg
hösten s. å. R. var en konstnärligt fin och djupt
kännande natur, på hvilken Schopenhauer och Richard
Wagner, men främst hans intime vän Friedrich Nietzsche
inverkade. Förnämligast genom sina två hufvudarbeten,
Der griechische roman und seine vorläufer (1876; 3:e uppl. 1914) och
Psyche. Seelencult und unsterblichkeitsglaube der griechen (2 bd, 1890–94; 4:e uppl. 1907),
vardt R. bekant och verkade befruktande långt utanför
de facklärdes krets. Tysk romantik berör hans arbete
Friedrich Creuzer und Karoline von Günderode. Briefe und dichtungen (1896).
Hans smärre skrifter rörande antik litteraturhistoria,
kronologi m. m. äro samlade i
Kleine schriften (2 bd, 1901),
hvartill sluter sig en biografi öfver R. af O. Crusius (1902).

E. N–n.

Rohde, Johan, dansk målare, f. 1 nov. 1856 i Randers,
tog studentexamen 1875 och studerade medicin,
innan han beslöt bli målare, var ett år elev vid
konstakademien och därefter hos Tuxen och Kröyer
och har sedan ofta och länge vistats utomlands,
mest i Italien. R. var 1891 en af stiftarna af
den fria utställningen. Han har varit lärare vid
konstnärernas studieskola och är nu medlem af
direktionen för konstmuseet. R. är en intelligent,
mångsidig och energisk konstnär. Han eröfrade åt
sig ett eget område med sina danska stadsbilder med
kraftig lokal karaktär och starkt uttryckt stämning,
framställningssättet dekorativt förenkladt med
stora linjer och bestämda färgplan. Bland dithörande
målningar märkas
Vinterafton i Ribe,
Sommardag vid Karups å (båda i Köpenhamns konstmuseum),
Sommarafton i Tönning (Stockholms Nationalmuseum) och
Motiv från Ribe å (Göteborgs museum).
Äldre är
Kyrkogång på jutska heden.
R. har äfven målat kärnfulla porträtt, bland dem af
Konstnärens moder (Konstmuseet),
målarna Willumsen (Göteborgs museum) och
Zahrtmann (Stockholms Nationalmuseum),
H. Pontoppidan, m. fl.
Han har också målat motiv från Venezia, Rom och
Sicilien, har utfört litografier, såväl originalmotiv
som efterbildningar af målningar af Millet, J. Skovgaard
m. fl. samt arbeten i silfver och ritningar till möbler.

G–g N.

Rohden l. Rhoden [rå-], tyska målare. 1. Martin R.,
f. 1778 i Kassel, d. 1868 i Rom, målade romersk natur
i en stil, besläktad med J. A. Kocks landskap. R. egde
likväl mera omedelbarhet. Landskap af hans hand
finnas i flera tyska museer. – 2. Franz von R.,
den föregåendes son, f. 1855 i Rom, d. där 1904,
är en af de betydande tyske målare, som blifvit föga
beaktade intill senaste tid. Hans damporträtt (två
deponerade i Berlins nationalgalleri) äro hållna i
en enkel teknik, som utgår från nasarenernas stil,
men äro stort sedda, karaktärsskildringen är rättfram,
på en gång intim och intensiv, teckningen mästerlig i
sin slutenhet och skärpa. Den heliga familjen finnes
i Nya pinakoteket i München.

l–2. G–g N.

Rohilkand [råuil-ka’nd], division i United
provinces Agra and Oudh i Indien, på östra
sidan af Ganges, har en areal af 28,046 kvkm. med
5,650,518 inv. (1911). Den är indelad i distrikten
Bareilly, Bijnor, Budaun, Moradabad, Shahjanpur
och Pilibhit. Namnet härrör af rohilla (pašto,
"bergsbor"), en stam af afganska marodörer, som i
början af 1700-talet intogo denna del af Indien,
men med Warren Hastings’ hjälp underkufvades af
fursten i Oudh, Shuja-ud-daula, på 1770-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free