- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
711-712

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romantik - Romantiker. Se under Romantik - Romantisera - Romantisk. Se under Romantik - Romantiska skolan - Romantsjuk - Roman type. Se Antikva - Romanus, östromerska kejsare. Se Romanos - Romanus. Se Johannes, påfvar 19 - Romanus, Clemens R. Se Klemens, sp. 248 - Romanvisa. Se Folkvisor, sp. 804 - Romanzov. Se Rumjantsev - Romanäs' sanatorium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Romantik, beteckning för den kristna medeltidens
lifsuppfattning, sådan den tog sig uttryck i
litteratur och konst. (Ordet romantik har man
härledt från roman och dess äldre form romant,
d. v. s. medeltidens riddarroman.) Genom kristendomen
hade idéerna om människans inre försoning med Gud och
om individualitetens oändlighet gjorts gällande. Men
kristendomen lärde också, att först genom sin
sinnlighets och egenviljas dödande kan individen finna
sig själf, anden ingå i sitt oändliga lif. I motsats
till antiken förhöll medeltiden sig därför negativt
gentemot skön sinnlighet, och i denna tids konst, den
romantiska, brytes den omedelbara klassiska enheten
af gestalten och dess inre. Anden har ej längre sin
sanna tillvaro i det yttre, gestalten blir endast
ett osjälfständigt omhölje, antydande ett bakom
liggande andligt djup, som af ingen sinnlig form kan
uttömmas, och själsuttrycket säger oändligen mycket
mera än gestalten. Den romantiska konsten bekymrar sig
därför icke så mycket om det yttres gestaltande, utan
upptar det ofta i den form, hvari det i verkligheten
förekommer, och skyr ingalunda att framställa der
fula. Det kan ge värde åt de obetydligaste ämnen
därigenom, att det subjektiva sinnet i dem nedlägger
sig och uttalar sin känslorikedom. Genom att låta
fantasien och formgifningsgåfvan verka i obunden
frihet utvidgar romantiken konstens uttrycksmedel. Den
antika fantasien var plastisk, den romantiska till
sin grundstämning lyrisk-musikalisk. Romantikens
egentligaste värld är alltså den subjektiva
innerligheten. Kärleken får först där sin härskande
plats som ämne för dikt och konst. En mystisk längtan
efter det öfversinnliga och oändliga, en ostillad
trånad, ett aningsrikt känslodjup äro utmärkande
för romantikens äkta skapelser. Ett annat drag däri
är naturfantastiken, hvilken var uppammad bland
medeltidssagans under och växte än yppigare, sedan
korstågen öppnat portarna till österlänningarnas
inbillningsvärld. Den viktigaste kulturföreteelse,
som framgått ur romantikens anda, är riddarväsendet
med sitt exalterade begrepp om ära, kärlek och
vasalltrohet. Romantiken eröfrade åt konsten ett
viktigt område af människonaturen, förfinade och
fördjupade känslan samt blef af stort inflytande på
den moderna tidens bildning. - Inemot medeltidens
slut trängdes romantiken i bakgrunden af renässansen
(se d. o.), men fick 3-4 århundraden senare upplefva
en ny blomstring i den vittra riktning, som alltifrån
slutet af 1700-talet bröt sig väg i europeiska länder
som en reaktion emot upplysningstidehvarfvets nyktra
förståndsmässighet och franska revolutionens
grundsatser. Om denna riktnings tendenser och
banerförare i olika länder se art. Nyromantik. -
Äfven på de bildade konsternas område tog sig
romantikens anda kännetecknande uttryck, under
medeltiden främst i gotikens himmelssträfvande och
fantasieggande kyrkobyggnader, under nyromantikens
tid likaledes i byggnadskonsten och måleriet
o. s. v. - För musiken erbjuder romantiken ytterst
gynnsamma ämnen genom hela sin lyrisk-musikaliska
grundstämning, sin naturfantastik, känslosalighet och
evighetstrånad. Romantikens målsmän inom musiken äro i
främsta rummet de efter Beethoven uppträdande mästare,
som själfständigt fullföljde
hans sträfvanden att rikta och nyskapa de musikaliska
uttrycksmedlen, nämligen Weber, Schubert, Spohr,
Mendelssohn-Bartholdy (hvilken dock i hufvudsak
är efterklassiker), Marschner, Schumann, Chopin,
Berlioz, Liszt, Wagner och R. Strauss. - Romantiker,
skald, som tillhör den nyromantiska riktningen;
kompositör, som i sina tondiktningar företräder
romantiken. - Romantisk, som hör till eller påminner
om medeltidens romantik eller riddarväsen; öfverspänd,
svärmisk, aningsfull, fantastisk; vittnande om
exalterad innerlighet i känslan; som företer en
blandning af vilda och sköna drag eller eggar
inbillningskraften i riktning mot det spännande
och hemlighetsfulla; underbar; äfventyrlig. Jfr
Klassisk. E. F-t.

Romantiker. Se under Romantik.

Romantisera, hänge sig åt romantiska föreställningar
och känslor.

Romantisk. Se under Romantik.

Romantiska skolan, benämning på nyromantiken (se
d. o.) och på grupperna af dess uppbärare i olika
länder.

Romantsjuk [rå-], i västerländsk transkription
Roman?uk (se d. o.).

Roman type [rådman tåYp], eng., boktr. Se
Antikva.

Romanus, östromerska kejsare. Se Romanos.

Romanus. Se Johannes, påfvar 19.

Romanus, Clemens R. Se Klemens, sp. 248.

Romanvisa. Se Folkvisor, sp. 804.

Romanzov. Se Rumjantsev.

Romanäs’ sanatorium. Föregånget af ett upprop från
63 för tuberkulossaken intresserade svenska läkare,
bildades på enskildt initiativ våren 1904 i Stockholm
bolaget "Sanatorievård", med syfte att inom landet
anlägga ett i allo med utlandets bästa jämförligt
lungsotssanatorium för att därigenom bespara sjuka
landsmän de olägenheter, som visat sig oskiljaktiga
från de dittills så godt som nödtvungna resorna
till utländska kurorter. För ändamålet inköptes
egendomen Romanäs i Säby socken, Jönköpings län,
vid sjön Sommen.

illustration placeholder

Del af Romanäs’ sanatoriebyggnads södra fasad.

Där, i skogrik och kuperad, mot söder sluttande
terräng, ung. 160 m. ö. h., har sanatoriet
förlagts, på tre sidor inbäddadt i barrskog
cch med den fjärde vettande mot sjön. Området
är stort och ändamålsenligt, klimatet ett torrt
inlandsklimat. Sanatoriekomplexen, uppförd af sten
och trä, består i stort sedt af två med hvarandra i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free