- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
825-826

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roos. 1. Adolf Vilhelm R. - Roos. 2. Gustaf Vilhelm Alexander R. - Roos. 3. Anna Maria R. - Roos, tysk målarfamilj. 1. Johann Heinrich R. - Roos. 2. Teodor R. - Roos. 3. Philipp Peter R. - Roos. 4. Johann Melchior R. - Roos. 5. Joseph R. - Roos, Magnus Friedrich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beting; fastställande af förändrade grunder för
postpersonalens aflönande och pensionerande;
utfärdande af en allmän poststadga eller samling af
författningar rörande villkoren för postutväxlingens
besörjande samt många och trägna förarbeten till
en allmän instruktion för posttjänsten; kraftigt
främjande af postsamfärdseln inom vårt vidsträckta
land dels genom inrättande af ett stort antal
nya postanstalter och postgångar, dels genom
anordnande, hufvudsakligen efter danskt mönster,
af den s. k. landtbrefbäringen. Bland de många,
mera tillfälliga uppdrag, som lämnats R., må nämnas:
ledamotskap af kommittén för skjutsväsendets ordnande
(1876), ordförandeskapet i kommittén för omreglering
af styrelserna för post- och telegrafverken (s. å.),
i kommittén för inrättande af en postsparbank
(1882) samt i direktionen öfver Civilstatens
pensionsinrättning. 1874-89 var R. representant
för Norrbottens län i riksdagens Första kammare. -
R. uppträdde i sina yngre år som författare i
såväl bunden som obunden stil i kalendrar och
tidningar. Bl. a. må nämnas, att han 1846 erhöll
Sv. akad:s andra pris för dikten Runosångarens död. I
"Bidrag till Sveriges officiella statistik" tecknade
han svenska postverkets historia från inrättningens
början (1636) t. o. m. 1864. Efter R. bär Kap Roos
på Spetsbergen sitt namn.

2. Gustaf Vilhelm Alexander R., den
föregåendes son, ämbetsman, f. 6 sept. 1859 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1877 och aflade
hofrättsexamen 1882. Vice häradshöfding
1885, blef han 1886 länsnotarie i Blekinge län
och 1898 landssekreterare där samt är
sedan 1912 landshöfding i Gottlands län.
Vald för Karlskrona på ett liberalt program,
tillhörde han Andra kammaren 1903-08, anslöt
sig i början till liberala samlingspartiet, men
röstade 1904 och 1905 för de kungliga förslagen om
proportionella val till Andra kammaren och antog,
sedan den Staaffska ministärens rösträttsförslag, för
hvilket han emellertid röstat, fallit och ministären
afgått, anbudet att som konsultativt statsråd
ingå i den nybildade Lindmanska ministären.
Vid meningsskiljaktigheter inom ministären mars
1909 rörande tillämpningen af § 46 R. O. var han
A. Petersson i Påboda och E. Trolle följaktig vid
deras afgång. R. var ledamot af tillfälligt
utskott 1903-05 och brännvinsförsäljningsutskottet
1905 samt af bevillningsutskottet 1906. Han har
dessutom varit led. af flera kommittéer:
brännvinsförsäljningsförordnings- och läkardistrikts-
(1904), yrkesfare- (1905), statsbaneanläggnings-
(1906), svensk författningssamlings-,
länskungörelse- och bolagsjordförvärfs- (1911)
samt lärlingsväsenskommittéerna (1913) m. fl.

3. Anna Maria R., den föregåendes syster,
författarinna, f. 9 april 1862 i Stockholm,
var 1898-1902 redaktionssekreterare i "Ord
och bilds" redaktion och 1898-1905 ordförande i Nya
Idun i Stockholm. Fröken R. debuterade
1894 med diktsamlingen I gryningen, som 1902 följdes
af ännu en samling dikter, Aderton år. Novellen och
den längre berättelsen har hon odlat med
Tysta djup (1895; fr. öfv. 1897), Sagan om den
sköna prinsessan Li-hang-tse
(1899), Marika (1901),
Syster Dione (1907), Elsie von Tharow
(1908;
3:e uppl. 1914), På sällsamma vägar (1908-09; 2:a
uppl. 1910); reseminnen ligga till grund för Araber
(1905). I anslutning till Viktor Rydberg har hon
behandlat fornnordiska sägner i Valands saga (1903),
Sagan om Ivalde och hans ätt (1903) och Svipdags
saga
(1906). Ur Spaniens diktning (1914) innehåller
öfversättningar; Ett gammalt familjearkiv (1909)
meddelar dokument från den Franzén-Grafströmska
kretsen. Mycket uppskattade äro hennes sagor och
visor för barn, af hvilka kunna nämnas Lilla Elnas
sagor
(1894), I hvitavall (1895), Luve-Lulls sagor
(1898), Gräshoppans visor (2 dlr, 1899-1900), Maria
Nyckelpigas visbok
(1901) och De sju ljusen (1912)
samt läseboken Hem och hembygd (1912). Religiöst
intresserad, har hon i Fariseism i våra dagar (2
uppl. 1902) och Framtidens religion och framtidens
kvinna
(1908) gjort uppmärksammade inlägg; hennes
åskådning har småningom öfvergått till teosofisk.
1. G. N. S. (R. L-n.) 2. T-s.

Roos [rås], tysk målarfamilj. 1. Johann
Heinrich R
.,f. 1631 i Pfalz, d. 1685 i Frankfurt,
studerade i Amsterdam under inflytande af Karel du
Jardin, Berchem och J. B. Weenix och i Italien,
fick 1668 borgarrätt i Frankfurt och blef 1673
hof målare hos kurfursten Karl Ludvig i Pfalz, men
hade fortfarande sin bostad i Frankfurt. Han målade
äfven porträtt och religiösa framställningar, men
främst bilder från romerska kampagnan, med herdar och
hjordar, som hvila. Italienskt landskap med kreatur
(1666) finns i Redinska samlingen i Stockholm och
många handteckningar i Nationalmuseum. - 2. Teodor
R
., den föregåendes broder, f. 1638, d. 1698,
var hofmålare i Stuttgart, är känd genom porträtt,
historiska kompositioner och landskap. Dessutom känner
man 40 raderingar af honom. - 3. Philipp Peter R.,
äldste son till R. l, f. 1651 i Frankfurt, d. 1705 i
Tivoli nära Rom, kallas Rosa di Tivoli och är bekant
för sina ibland kroppsstora djurframställningar
med landskap från kampagnan. Han kom till Italien
1677, där han utbildade sig i Bologna och i
Rom. Hans taflor äro dekorativt, bredt och raskt,
ofta groft målade; någon gång är ämnet historiskt
eller bibliskt: Noak inför Jehova (i Dresden),
Orfeus (i Madrid), men oftast framställer han
herdar med sina hjordar. - 4. Johann Melchior
R
., den föregåendes broder, f. 1659 i Frankfurt,
d. 1731, insatte i sina landskap äfven vilda djur:
hjortar, björnar, vildsvin, lejon och tigrar. R. är
representerad i Braunschweig, Darmstadt, Schwerin
m. fl. tyska samlingar. Äfven två andra söner till
R. l voro målare. - 5. Joseph R., sonson till R. 3,
f. 1728 i Wien, d. 1805, målade landskap med kreatur.
1-5. C. R. N.*

Roos [rås], Magnus Friedrich, tysk luthersk teolog,
författare af uppbyggelseböcker, f. 1727 i Sulz
(Württemberg), d. 1803, var 1767-84 pastor i
Lustnau och blef 1784 prelat i Auhausen. R., en
trogen lärjunge till Bengel, äfven delande dennes
intresse för eskatologiska spörsmål, var en af den
württembergska pietismens främsta representanter
och har genom sin skriftställarverksamhet utöfvat
ett vidtgående och varaktigt inflytande. R. hade
sin styrka på den praktiska själavårdens område,
där hans verksamhet uppbars af en lika sund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:25 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free