- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
891-892

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosencrone, Marcus Gerhard de - Rosendaël - Rosendahl, Henrik Viktor - Rosendal. 1. Kungligt lustslott på Djurgården - Rosendal. 2. Herresäte i Malmöhus län - Rosendal, stort jordagods i Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Afkastningen af legatkapitalet (nu omkr. 3 mill.
kr.) kommer delvis äfven Norge till godo. K. V. H.

Rosendaël, stad i franska dep. Nord, nordöstlig
förstad till Dunkerque. 13,304 inv. (1911). Hafsbad.
Därmed är sammanbyggd badorten
Malo-les-bains, med omkr. 4,300 inv.

Rosendahl, Henrik Viktor, läkare, farmakolog,
botanist, f. 12 dec. 1855 i Filipstad, blef
med. licentiat 1886, med. doktor och docent vid
Karolinska institutet 1894, var e. o. professor i
farmakologi och farmakognosi vid Uppsala
universitet 1895-96, lärare vid Farmaceutiska
institutet i Stockholm 1895-1901, blef e. o.
professor där 1901, ord. professor och föreståndare
vid samma institut 1911. R. har utgett viktiga
skrifter inom sin fackvetenskap och dess
gränsområden, såsom Farmakologiska undersökningar
rörande Aconitum septentrionale
(1893; äfven på
tyska), Järnets verkningssätt inom organismen
(1894), Kopparns fysiologiska betydelse för växt- och
djurriket, dess giftverkan och terapeutiska
användning
(1895), On septentrionalin as an
anaesthetic and substitute for curare
etc. (s. å.),
Analys af bröd från vikingatiden (1911) m. m. Som
botanist har han företrädesvis egnat odling och
noggranna undersökningar åt ormbunkarna och
öfver våra inhemska arter skrifvit Bidrag till
Sveriges ormbunksflora
, l, 2 (1909, 1913). R. är
äfven författare till två läroböcker för den högre
undervisningen, Lärobok i farmakognosi (1897) och
Lärobok i botanik (1903). Han är sedan 1914
medlem af permanenta farmakopékommittén. C. Lmn.

illustration placeholder


Rosendal. 1. Kungligt lustslott på södra delen af
Djurgården på Stockholms stads område. Platsen
var förr djurvaktarboställe och donerades med
område af Gustaf III till kammarjunkaren, sedermera
ståthållaren G. De Besche, som där på 1790-talet
lät uppföra en byggnad af trä. 1798 sålde han
stället till grefvinnan Aurora De Geer. Därefter
egdes det af direktören H. N. Schwan, som öfverlät
det till generalmajoren L. M. De Camps, af hvilken
det 1817 för 16,000 rdr b:ko köptes af
kronprinsen Karl Johan. Sedan hufvudbyggnaden 1819
nedbrunnit, lät denne 1823 uppföra efter ritning
af dåv. öfverstelöjtnant Fr. Blom den nuvarande
kungliga villan, en enkel, men smakfull
tvåvåningsbyggnad af trä, reveterad med tegel, med
sammanlagdt 17 rum. Den i två våningar
uppförda verandan på norra sidan tillkom på 1860-talet
och "vapensalen", som ansluter sig till västra
kortsidan, på 1870-talet. Den östra paviljongen,
"drottningens paviljong", likaledes i två våningar,
uppfördes före hufvudbyggnaden af öfverstelöjtnant
Lidströmer. Villans dyrbara inredning och
möblering var ett mästerprof på tidens
dekorationssätt. Sedan 1913 är den anordnad till ett
för allmänheten under sommaren tillgängligt
Bernadottemuseum, företrädesvis ett minne af
Bernadotteska dynastiens grundläggare och ett prof på
1820- och 1830-talets dekorativa smak eller den
stilriktning, som plär kallas Karl XIV Johans stil.
På planen utanför norra fasaden uppställdes 1825
en väldig vas af Älfdalens porfyr, 3 m. i höjd
och 4 m. i diameter med en vikt af 2,400 kg.
Svenska trädgårdsföreningen disponerade 1861-1911
ett område vid R. med växthus och trädskolor.

2. Herresäte i Kropps socken, Malmöhus län, omfattande
R. säteri, 4 3/4 mtl, samt 7 11/48 mtl underlydande, med
en egovidd af omkr. 1,200 har och ett tax.-v. af
1,068,600 kr. (1914). Rosendals gods bildades
och bebyggdes 1615 af riksrådet Anders Bille till
Råbelöf, ärfdes af brodern Claus Bille till Vanås
och kom sedan genom arf och gifte till öfversten
Kjell Barnekow, hvars änka Margareta von Ascheberg,
en af Skånes största och verksammaste egendomsegare,
lämnade R. jämte Ellinge i arf till sin dotter och
måg öfverkommendanten frih. Vilh. Bennet, hvars
ättlingar, frih. K. V. Bennets stärbhus, nu ega
R.
illustration placeholder

Rosendals herrgård.

Mangårdsbyggnaden
(se fig.), en hufvudbyggnad och två flyglar,
allt i en våning med höga kroppåstak och torn i
de inre vinklarna af borggården, står kvar i sitt
ursprungliga skick; hufvudbyggnaden samt västra
flygeln och stora tornet uppfördes af Anders Bille,
östra flygeln och lilla tornet af Vilh. Bennet.
l o. 2. Wbg.

Rosendal, stort jordagods, förr baroni
i Kvinnherred, Söndhordland, med betydliga annex
äfven i många andra härad i S. Bergenhus amt, Norge,
har uppstått genom sammanslagning af de gamla adliga
säterierna Hatteberg, Mel, Omb (Aam), Sem (Seim)
m. fl., vid midten af 1600-talet tillhöriga den
rike amiral A. Mouat (Movat). Genom gifte öfvergingo
dessa gårdar 1661 till sedermera stiftsamtmannen i
Norge Ludv. Rosenkrantz (1628-85), som 1678 af sina
egendomar i Bergens stift upprättade "baroniet R." I
början af 1660-talet uppförde han den ännu bevarade,
af en präktig trädgård och park omgifna stilfulla
hufvudbyggnaden. Efter skiftande öden såldes godset till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free