- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
901-902

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenhane. 4. Gustaf R. - Rosenhane. 5. Johan Scheringsson R., f. 1642 - Rosenhane. 6. Schering R. d. y. - Rosenheim, stad i Oberbayern - Rosenheim, Johan von - Rosenhoff, Kaspar Klaudius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunskaper i denna gren togos ytterligare flerfaldiga gånger
af regeringen i anspråk för extra uppdrag, såsom då
han 1665 skickades till Göteborg för att ordna den
engelska handeln och 1667 till Wismar för inrättandet
af ett nederlag. 1671 kallade änkedrottningen
honom till sin hofmarskalk. Vid 1675 års riksdag
blef R. ordförande i granskningskommissionen
öfver regeringens förvaltning, och 1680 blef
han ledamot af den då tillsatta kommissionen
öfver Kammarkollegium.
illustration placeholder

Likaså blef han ledamot af
en kommission för handelns iståndsättande, som
varade i 12 år. 1685 utnämndes R. till president
i Wismarska tribunalet, hvilket ämbete han
beklädde till sin död. Vid 1686 års riksdag var han
emellertid i Stockholm och bidrog genom sin sans
och klokhet att förhindra alltför våldsamma beslut i
finansiellt hänseende. "R. skulle", säger Carlson,
"genom grundliga insigter, måtta i striden och
framställningens klarhet hafva varit en prydnad för
hvilken rådplägande församling som helst." 1704-07
utförde han som ambassadör en beskickning till
preussiska hofvet.

6. Schering R. d. y., friherre, den föregåendes
brorsons sonson, ämbetsman, historisk författare, den
siste af denna vittra släkt, f. 6 jan. 1754 på Torp,
d. där 6 nov. 1812, ingick efter slutade akademiska
studier i Uppsala 1772 i K. M:ts kansli. 1779
antogs han till 2:e sekreterare i Kabinettet för
utrikes brefväxlingen och befordrades 1786 till
l:e sekreterare därstädes samt blef en verklig
föredragande ej blott för utrikes ärenden, utan
äfven för en mängd andra, hvilka Gustaf III till
hemlighetens bevarande uppdrog åt honom.
illustration placeholder

1792 blef
han kansliråd med säte och stämma i Kanslikollegium,
men behöll sin förra tjänst till 1800. 1801, efter
Kanslikollegiets upplösning, blef han ledamot
af Kanslersgillet. I den efter revolutionen
1809 skapade Kanslistyrelsen blef R. medlem med
statssekreterarfullmakt. Han höll konferenser med
de främmande ministrarna i Stockholm, under det
riksdagarna i Örebro 1810 och 1812 pågingo, och
utnämndes sistn. år till öfverpostdirektör. R. var
ledamot af Vitt. hist. o. ant. akad. (1790) och
Vet. akad. (1799). Ett utmärkt minne understödde
hans böjelse för historiska undersökningar. Hans
samlingar af böcker och manuskript voro betydande och
de af honom författade afhandlingarna och skrifterna
många. Bland de mest bekanta af dessa äro Historiens
öden inom fäderneslandet
, inträdestal i
Vitt. hist. o. ant. akad. (tr. i bd V af dess
handlingar), Afhandling om de fem höga riksämbeten
uti Sverige
(ny uppl. 1799). Utkast till Kon. Adolf
Fredriks och dess gemåls lefvernesbeskrifning
(1789),
Svea Rikes konungalängd (s. å.), Afhandling om Svea
Rikes Råd, dess upphof, ämbete, tidhvarf och öden

(1791) och Anteckningar hörande till Kungl. Vetenskaps
Akademiens historia
(1811).

1-3 o. 5. P-S. 4. -rn.* 6. P-S. (L. S.)

Rosenheim [råsenhajm], stad i bajerska
reg.-omr. Oberbayern, vid Inn och järnvägen
München—Salzburg m. fl. järnvägslinjer. 15,969 inv.
(1910). Gymnasium, realskola. Stort saltverk, till
hvilket saltvattnet (sole) kommer genom en 74 km.
lång rörledning från Reichenhall. Mycket besökt
kur- och badort.
(J. F. N.)

Rosenheim, Johan von, militär, målare, f.
1725 i Stockholm, d. där 16 april 1803, ingick
1744 vid fortifikationen, men trädde redan året
därpå i fransk tjänst och sedan i holländsk, där
han blef kapten. 1750 utnämndes han till major
i hessisk tjänst samt blef 1760 regementskvartermästare
vid Dalregementet, 1761 stabskapten vid Liewens regemente,
1768 öfverstelöjtnant i holländsk tjänst, 1770 i
svenska armén och 1775 vid Jämtlands regemente,
tog afsked med öfverstes rang 1781, blef sedan vice
landshöfding i Västernorrland och var en tid kavaljer
hos hertig Fredrik Adolf. Han adlades 1758 (han hette
förut Roselius). R. vardt 1791 hedersled, af
Akad. för de fria konsterna. Han var lärjunge till
G. Lundberg och målade porträtt i pastell, bland
dessa Sofie Hagman (Gripsholm; porträttet har gått
under Lundbergs namn) och Lorenz Pasch d. y. (1802,
Konstakademien). Se L. Looström, "K. akademiens
... samlingar af målning och skulptur" (1913). —
Hans son Vilhelm Fredrik Joakim von R., f. 1755,
d. 1822 som f. d. legationssekreterare, skref
bl. a. de svaga tragedierna Frode (1788, uppförd
1789) och Drottning Öda (tr. 1816) i fransk-klassisk
stil samt utförde bearbetningar och öfversättningar
för teatrarna. Jfr O. Wieselgren, "V. von R., den
svenske Racine" (i Sveriges teaterhistoriska samfunds
årsskrift, 1914). (G-g N.)

Rosenhoff, Kaspar Klaudius, dansk författare, f. 18
nov. 1804, d. 19 jan. 1869, lefde’ hela sitt lif i
ringa omständigheter, utgaf 1835-46 veckotidningen
"Den frisindede" med politiskt innehåll, hvilket
ådrog honom ständiga böter och slutligen stadigvarande
censur (upphäfd 1848). R. skref lätt och ledigt vers
och många uppsatser i tidskrifter och kalendrar, dock
utan djupare innehåll, men var en ärlig kämpe mot allt
slags tyranni och hyste varmt intresse för de fattiges
väl och allmän upplysning. R:s Noveller, digte og
humoresker
utkommo i 3 bd 1841-49 och diktsamlingen
De fattiges fattige sanger 1856. K. Ploug utgaf
1873 R:s Udvalgte digte. — R:s son Orla Albert
Vilhelm
, musiker, f. 1844, var 1881—92 ord. lärare i
harmonilära, kontrapunkt och fuga vid konservatoriet
i Köpenhamn samt har i denna, sedermera privat
fortsatta verksamhet utöfvat betydligt inflytande
på den yngre danska tonsättargenerationen. Han
har komponerat åtskillig orkester- och
kammarmusik samt sånger och uts;ett studieverk.
E. Ebg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free