- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
927-928

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosersberg - Roses de Provins, "Provinsrosor". Se Provins - Roses legering - Roses metall. Se Roses legering - Rosett - Rosette 1. Rosetta - Rosettestenen. Se Rosette - Rosettfönster. Se Hjulfönster - Rosetti, Constantin A.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till enskilda, flyttade mangården till det ställe,
där slottet nu är beläget, samt gaf gården namnet
R. (efter sin moders släktnamn). Hans sonson
riksmarskalken grefve Gabriel Oxenstierna byggde,
som ofvan är nämndt, det nuv. slottet och omgaf det
med präktiga trädgårds- och parkanläggningar.

illustration placeholder
Fig. 2. Rosersbergs slott sådant det

stod byggdt af Gabriel Oxenstierna, före Bengt

Oxenstiernas restaureringsåtgärder. (Efter

Sueciæ-verket.)


Han och hans arfvingar pantsatte 1661, 1666,
1675 och 1677 R. till grefvinnan Katarina Stenbock
(född De la Gardie), men grefve Gabriel Oxenstiernas
broder kanslipresidenten grefve Bengt Oxenstierna
igenlöste det 1682 och restaurerade slottet 1696–98
enl. ritningar af N. Tessin d. y. Efter Oxenstiernas
död (1702) egdes R. af riksrådet grefve Johan
Creutz, såldes 1741 till öfverstemarskalken grefve
M. Jul. De la Gardies änka, grefvinnan Kat. Lillje,
och egdes 1756 af konung Fredriks ryktbare gunstling
frih. Erland Broman, hvars konkursmassa 1757 bortbytte
godset mot Löfstaholm till Riksens ständer. Det
skänktes af dem 1762 till hertig Karl af Södermanland
(sedermera konung Karl XIII) och testamenterades af
honom till Karl XIV Johan, med villkor att det skulle
disponeras af hans änka, drottning Hedvig Elisabet
Charlotta, hvilken dock afled s. å. som sin gemål
(1818). Genom k. bref 22 okt. 1823 anslogs R. som
änkesäte till drottning Desideria, hvilken innehade
och bebodde det om somrarna till sin död, 1860,
hvarefter det ej begagnats som lustslott. Karl
XIII är egentligen den, som skapat det nuvarande
R. Under de 56 år han innehade det vistades han ofta
där och inrättade allt efter sin smak. De flesta
möbler och konstverk, som förvaras där, äro från
hans tid. Äfven Karl XIV Johan vistades där ofta
om somrarna, i synnerhet i början af sin regering,
och där utvecklades då ett synnerligen lysande
societetslif. – Slottet är besjunget af Snoilsky.
B. S.*

Roses de Provins [rås də pråvä’], "Provinsrosor". Se
Provins.

Roses legering, Roses metall [råses] kallas en af
tyske apotekaren Valentin Rose d. ä. (f. 1736, d. 1771) upptäckt metall-legering, bestående af 1 d. tenn, 1 d. bly och 2 dlr vismut, hvilken
smälter vid en temperatur af 94° C. Se Legering,
sp. 40. C. A. D.*

Roses metall [råses]. Se Roses legering.

Rosett (fr. rosette, dim. af rose, ros),
bandknut, som till formen påminner om en ros, bandros;
rosformig, målad eller i relief utförd prydnad, använd
inom de flesta stilarter. Om ädelstenars slipning i
rosettform se Ädelstenar.

Rosette [råsä’tt] l. Rosetta (arab. Rasjid,
kopt. Rasjit, grek. Bolbitine), stad i Nedre
Egypten, vid Nilens västra mynningsarm, 11 km. från
Medelhafvet, genom järnvägar förenad med Damanhur,
Alexandria, Kairo och Damiette. 16,810 inv. (1907),
nästan alla muhammedaner. Under medeltiden
och senare hade det stor merkantil betydelse,
men har nu öfverflyglats af Alexandria. Framför
Nilmynningen ligger en sandbank, som hindrar
större fartyg att inlöpa. Nära Fort S:t Julien,
7,5 km. nedanför staden, hittades 1798 den för
tolkningen af hieroglyferna så ytterst viktiga
"Rosettestenen", nu förvarad i British museum (se
Egyptisk skrift, sp. 1501, och Egyptologi, sp. 4).
(J. F. N.)

Rosettestenen [råsä’tt-]. Se Rosette.

Rosettfönster l. Rosfönster. Se Hjulfönster.

Rosetti, Constantin A., rumänsk politiker, f. 1816
i Bukarest, d, 20 april 1885, gjorde sig först
känd som öfversättare och diktare, studerade några
år på 1840-talet i Paris och återvände fylld af en
revolutionär idealism, som han hela sitt lif förblef
trogen; i 1848 års omstörtningsrörelser tog han
ifrigt del, begaf sig efter deras misslyckande 1850
åter till Paris, men återvände 1855 och förkunnade
sedan i sin vidt spridda tidning "Romanul"
sina radikala ideal, hvilka han också med mindre
framgång som praktisk politiker sökte omsätta i
verkligheten. Jämte sin nära vän J. Bratianu själen
i det parti,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free