- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
935-936

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roslagen - Roslags-Bro - Roslags-Kulla - Roslagsskuta (fig. i spalt 936) - Roslags västra kontrakt - Roslags östra kontrakt - Roslavl - Roslin, Alexander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Upplands-Roden. Hvilka härad af Östergötland räknades
till Roden, uppges ej bestämdt, men Schlyter tror
sig kunna antaga, att Östkinds, Björkekinds, Lösings
och Hammarkinds samt möjligen äfven Skärkinds härad
hört dit. I Upplandslagen (1296) kallas den till
Uppland hörande delen af Roden, eller den ofvanför
Stockholm belägna, Norra Roden, och dit räknades
äfven en del af Gästrikland, ehuru troligen en nyare,
ej egentligen till Uppland hörande koloni. Skillnaden
mellan folklanden och Roden hade egentligen sin grund
i den militära författningen, ty i judiciellt afseende
förklaras det, att Roden ligger "i landslaghum",
och i ecklesiastikt hänseende hörde Norra Roden
till Uppsala stift. Namnet Roslagen gäller sålunda
numera blott Upplands kustland och Stockholms läns
del af Uppland. I Stockholms läns nuvarande civila
och administrativa indelning förekomma Norra Roslags
fögderi
(Frösåkers och Närdinghundra härad samt Väddö
och Häfverö skeppslag) och Mellersta Roslags fögderi
(Lyhundra och Sjuhundra härad samt Bro och Vätö samt
Frötuna och Länna skeppslag). I judiciellt hänseende
finnas inom länet Norra, Mellersta och Södra Roslags
domsagor
, af hvilka den senare enligt k. br. 28 maj
1915 skall fr. o. m. 1 jan. 1916 vara
delad i två domsagor sålunda, att Sollentuna och
Färentuna härad bilda en domsaga, benämnd Sollentuna
och Färentuna
härads domsaga, samt Danderyds, Värmdö
och Åkers skeppslag en domsaga, med bibehållande
af namnet Södra Roslags domsaga. I
ecklesiastikt hänseende finnas Roslags västra och
Roslags östra kontrakt. Studerande från denna
del af Uppland bildade vid Uppsala universitet
en särskild nation, "Roslags nation", som 1829
införlifvades med "Uplands nation". Om dialekterna
i R. se Uppland. Jfr Rospigg 1.
(L. M. B.)

Roslags-Bro, socken i Stockholms län, Bro och Vätö
skeppslag. 11,651 har. 2,081 inv. (1914). R. bildar
ett pastorat i Uppsala stift, Lyhundra kontrakt.

Roslags-Kulla, socken i Stockholms län, Åkers
skeppslag. 4,561 har. 808 inv. (1914). Annex till
Riala, Uppsala stift, Sjuhundra kontrakt.

Roslagsskuta, ett öppet eller halfdäckadt, enmastadt,
mindre fartyg, förande ett stort bomsegel samt
fock. Roslagsskutan, hvars rätta namn är storbåt,
benämnes i dagligt tal vanligen "rospigg". Den
förekommer mycket talrikt som fraktbåt i Roslagen
och Stockholms södra skärgård. Se fig. å sp. 936.
C. K. S.

illustration placeholder

Roslagsskuta.

Roslags västra kontrakt, i Uppsala stift, omfattar
de sju pastoraten Ed med Sollentuna; Vallentuna ;
Bromma med Sundbyberg (som 1 maj 1916 skall utbrytas till eget pastorat);
Spånga med Järfälla; Fresta med Hammarby; Vada med Angarn;
Össeby-Garn. 49,317 har. 31,367 inv. (1914).

Roslags östra kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de
nio pastoraten Täby; Danderyd (hvari ingår Djursholms
stad); Lidingö; Östra Ryd; Österåker; Vaxholm; Solna;
Värmdö med Djurö och Möja; Gustafsberg med Bo och
Ingarö. 80,901 har. 50,315 inv. (1914).

Roslavl [rosla’ff], kretsstad i ryska guv. Smolensk, vid järnvägen
Orel-Riga. 21,931 inv. (1900). Handel, öfver Riga, med
spannmål, hampa, hudar, talg och tobak.
J. F. N.

Roslin, Alexander, porträttmålare, f. 15 juli
1718 i Malmö, d. 5 juli 1793 i Paris, tillhörde en
svensk släkt, hvars stamfader, Bengt Matzon, dog i
Stockholm 1658. Hans fader var amiralitetsmedicus i
Karlskrona. R. kände tidigt håg för konstnärsbanan och
fick i Karlskrona af en sjöofficer, Lars Ehrenbill,
mottaga den första handledningen i teckning. 1736
kom R. till Stockholm för att under G. E. Schröders
ledning utbilda sig till målare. Då hans gynnare
Ehrenbill utnämnts till kommendant i Göteborg, följde
R. på hans uppmaning 1741 med honom dit för att där
utöfva porträttmålaryrket. Följande år förlade han
sin verksamhet till Skåne, där han stannade till
1745. Prof på hans konst från denna tidiga period
finnas på Trolle-Ljungby, fyra porträtt, framställande
medlemmar af ätten Coyet (dat. 1744 och 1745). Genom
grefve N. J. Lewenhaupt, öfverhofmästare i Baireuth,
som vid ett besök hos sin släkt i Skåne låtit måla
sig af R., blef denne så fördelaktigt känd, att
han s. å. fick kallelse till hofvet i Baireuth. Här
triumferade han med ett pastellporträtt af markgrefve
Fredrik
öfver sina tyska medtäflare och befäste
sin ställning ytterligare genom ett porträtt i olja
af markgrefven, blef det markgrefliga herrskapets
lärare i målningskonsten och lär kraftigt ha bidragit
till instiftandet af konstakademien i Baireuth. De
enda kända profven på R:s produktion denna tid äro
några pasteller i musiksalongen i slottet i Baireuth,
framställande medlemmar af den franska teatertruppen
vid hofvet. Trots alla öfvertalningsförsök att stanna
afreste han i sept. 1747 till Italien. Hans resa gick
öfver Venezia till Florens, där konstakademien beredde
honom ett smickrande mottagande. Den konst han där
fick stifta bekantskap med gjorde på honom ett djupt
intryck. Från Florens gick färden vidare öfver Livorno
till Neapel, dit han anlände mot slutet af 1749. En
process med hertig de Calabrette i anledning af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free