Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Rousseau, Jean Baptiste
- Rousseau, Jean Jacques
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
son till en skomakare, som lät ge honom en mycket
vårdad uppfostran. Hans första poetiska försök
uppmuntrades af Boileau, som i honom såg en af
sina bästa lärjungar. R. försökte sig tidigt som
dramatiker. 1694 uppfördes hans enaktslustspel Le café
(i Sverigo gjorde det lycka i Kexels lokalisering
"Sterbhuscammereraren Mulpus", 1776); därefter skref
han Le Flatteur (1696) och Le capricieux (1700). Han
hade emellertid föga framgång på scenen och egnado sig
därför senare uteslutande åt lyriken, än skrifvande
högstämda och religiösa oden, än offrande åt tidens
smak för små frivola dikter.
R. var en torr natur,
som helt behärskades af sin ärelystnad och förstod
att skaffa sig goda relationer; marskalken de Tallard
förde honom 1701 med sig till London, som sekreterare
vid ambassaden, och han intogs i L’académie des
inscriptions 1705. Hans afundsjuka trätgirighet
förskaffade honom många fiender och blef orsaken till
hans följande olyckor. Omkr. 1700 utbröt mellan honom
och en del tämligen obetydliga versmakare en strid,
under hvilken man anklagade honom för att rodna öfver
sin egen börd och förneka sin fader. Han svarade
med epigram öfver sina motståndare, som han själf
betecknade som något för fria. Man tillskref honom
på detta yttrande vissa smädedikter, som sjöngos i
kaféerna. R. förklarade, att det icke var han, utan
en af hans fiender, Saurin, som satt dessa dikter i
omlopp. Publiken tog emellertid parti emot honom,
och 1712 dömdes han af parlamentet till landsflykt
för utspridandet af smädelser. Han vistades därefter
ända till sin död i landsflykt (1738 besökte han
dock i djupaste inkognito Paris på några månader),
hufvudsakligen i Bruxelles; ända till det sista
upphörde han icke att förklara, att han ej var
författare till de brottsliga verserna. Fullt har
denna historia aldrig blifvit utredd. R. hade
högt stående försvarare och beskyddare, men också
obevekliga fiender, bl. a. Voltaire. Från Bruxelles
underhöll han en liflig brefväxling med Brosette,
Rollin, L. Racine m. fl. Af samtiden ansågs han
emellertid som en stor skald, och hans dikter,
Psaumes, Odes, Cantates, Allégories, Épîtres och
Épigrammes (de senare anses som de bästa) utkommo
i många upplagor. Ännu i början af 1800-talet
ansågs han som en värdig medtäflare till Pindaros,
och hans rykte höll sig, ända tills romantiken
bröt igenom med Lamartines "Meditations" och man
således fick göra bekantskap med en lyrik af helt
annan innebörd och lyftning. Numera är han en af de
mest bortglömde af alla franska författare; han var
formell och fantasilös och icke någon synnerligen
skicklig tekniker. Hans Oeuvres utkommo 1743. Oeuvres
lyriques utgåfvos af E. Manuel 1852 och 1816,Contes
inédits af Luzarche 1881; dessutom ha utkommit flera
olika publikationer af hans bref. J. M.
Rousseau [rosa], Jean Jacques, fransk
författare och socialfilosof, f. 28 juni 1712 i Genève,
d. 2 juli 1778 i Ermenonville nära Paris, härstammade
från en gammal protestantisk familj, som under
religionskrigen i Frankrike flytt till Schweiz på
1500-talet. Modern, Suzanne Bernard, en vacker och
begåfvad flicka af prästsläkt, dog vid hans födelse;
fadern, till yrket urmakare, var en icke obegåfvad,
men hållningslös, orolig och äfventyrslysten natur,
som icke förstod att uppfostra sina söner (en äldre
son gick alldeles under).
J.J. Rousseau. Efter en
målning af de la Tour.
Jean Jacques ströfvade
fritt omkring om dagarna, om nätterna läste han
Plutarchos eller tidens kärleksromaner i säll-
skp med den oförståndige fadern, som
var lika begifven på detta nöje som sonen. Barnet
lärde sig på detta sätt aldrig lyda och vandes
icke vid regelbundet arbete, och hans fantasi blef
öfverspänd. När gossen var 8 år gammal, måste fadern
på grund af en träta fly från Genève; han slog sig ned
i Nyon, där han snart gifte om sig. Efter denna tid
var R. öfverlämnad åt sig själf. En släkting tog dock
först hand om honom och satte honom i helpension hos
en pastor Lambercier i Bossey. Här fattade han smak
för naturen och roade sig med att odla en trädgård. 12
år gammal, var han redan så brådmoget utvecklad, att
han uppträdde som förälskad i en 22-årig ung dam,
samtidigt med att han hade en förbindelse af annan
art med en jämnårig flicka. Sedan han lämnat Bossey,
anställdes han som skrifbiträde hos en notarie, kom
därefter i lära hos en gravör; men romanläsningen, åt
hvilken han hängaf sig ohejdadt, ingaf honom afsmak
för allt enformigt yrkesarbete. Efter två år rymde
han från sin mästare och började vid 15 års ålder
ett sannskyldigt vagabondlif. Han omhändertogs först
af en katolsk landtpräst, som öfvertalade honom att
öfvergå till katolicismen. För detta ändamål sände
han honom till m:me de Warens, en frånskild fru,
vacker, intelligent och god, men lättfärdig, som själf
nyligen omvändt sig. Hon sände honom till ett kloster
i Turin, där han stannade några månader, tills han 21
aug. 1728 afsvurit sin barndomstro. De 20 frcs han
därvid erhållit i kollekt voro snart förbrukade, och
han nödgades söka sysselsättning. Han tjänade först
som betjänt hos fru de Vercellis, sedan hos grefve
Gouvon. Det var på det förra stället, som R. begick
"det största brottet i sitt lif", som han själf säger:
han hade stulit ett band, och då han anklagades
därför, sköt han skulden på en ung, oskyldig flicka,
som på grund däraf jagades ur tjänsten. På våren 1729
återvände han till m:me de Warens, som behandlade
honom med moderlig ömhet. På en väns råd sände hon
R. till seminariet i Annecy för att bli präst; men
efter 2 månader kom han tillbaka: man hade funnit
honom för enfaldig och ointresserad. Med så mycket
större ifver kastade han sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0565.html
