- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1049-1050

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roveredo. Se Rovereto - Rovereto - Rovetta, Girolamo - Rovigno - Rovigo. 1. Provins i norra Italien - Rovigo. 2. Hufvudstad i nämnda provins - Rovigo, hertig af. Se Savary - Rowland, Henry Augustus - Rowlandson, Thomas - Rowley Regis - Rovno - Rovsing, Torkild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Roveredo [råveredå]. Se Rovereto.

Rovereto [råveretå], Roveredo, stad i södra Tyrolen,
på vänstra stranden af Adige, i den vackra, bördiga
Val Lagarina och vid järnvägen mellan Trient och
Verona (Brennerbanan). 11,618 inv. (1910). Gymnasium,
högre realskola och lärarseminarium (alla tre
italienska), en vetenskapsakademi (Accademia di
scienze, lettere ed arti degli agiati, stiftad 1750 af
Laura Saibanti) med bibliotek (30,000 bd) och arkiv,
samt museum. R. är näst Trient förnämsta orten för
Tyrolens silkesindustri och silkeshandel samt har
många filanderier (silkeshasplerier) och filatorier
(tvinningsanstalter), men inga sidenväfverier. Denna
industri har dock nu gått mycket tillbaka. För öfrigt
har staden pappersbruk cch garfverier samt drifver
liflig handel med sydfrukter och rödviner. Historiskt
minnesvärdt har R. blifvit genom general Bonapartes
seger öfver österrikarna under general Davidovitj 4
sept. 1796, hvilken seger i förening med segern vid
Bassano 8 sept. omintetgjorde österrikarnas andra
försök att undsätta det af Bonaparte inneslutna
Mantua. Under världskriget 1915 besköto italienarna
bangården i R. l aug. Se Bertanza, "Storia di
R." (1883).

Rovetta [råv-], Girolamo, italiensk skald, f. 1850
i Brescia, d. 1910 i Milano, var en mycket alsterrik
författare, högt uppskattad som skildrare ur det
samtida italienska lifvet. Af hans romaner, som dels
äro psykologiska undersökningar, dels naturalistiska
miljöbeskrifningar och merendels intresserande
och spännande, kunna nämnas Mater dolorosa (1882),
La signorina (1900) och La moglie di sua eccellenza
(1904), af hans dramatiska verk La realtà (1895; en
satir öfver de kommunistiska drömmarna), I disonesti,
Il romanticismo
(1902; R:s största framgång, ett
patriotiskt skådespel från 1848), Il re burlone (1905;
mycket omstridd; skildrande konung Ferdinand II) och
Principio di secolo. I svensk öfversättning utkom 1913
"Lulu".

Rovigno [råvi’njå], stad på sydvästra kusten
af Istrien, genom en bibana till Canfanaro
förenad med järnvägslinjen Trieste-Pola. 12,323
inv. (1910). Staden har två hamnar med
skeppsvarf. Betydande sardellfiske, cementtillverkning
samt export af vin och olivolja. Framstående zoologisk
hafsstation.

Rovigo [råviga]. 1. Provins i norra Italien,
den sydligaste delen af Venezia, ett lågt och
slätt alluvialland mellan nedre Po och Adige. 1,774
kvkm. 257,723 inv. (1911). - 2. Hufvudstad i nämnda
provins, vid järnvägen mellan Padua cch Bologna, som
där skäres af banan Legnago-Adria, och vid Naviglio
Adigetto, en arm af Adige. 12,224 inv. (1911) i hela
kommunen. Staden är säte för biskopen af Adria och
har lyceum, gymnasium, realskola, teknisk skola
och lärarinneseminarium. Domkyrkan, San Stefano,
är af mindre intresse än den oktogonala kyrkan La
Madonna del Soccorso (påbörjad 1594), med ett vackert
klocktorn från 1655-1784. Stadshuset inrymmer ett
bibliotek på 80,000 bd, tillhörigt Accademia de’
Concordi (stiftad 1580), och ett tafvelgalleri. Efter
denna stad erhöll franske generalen Savary titeln
hertig af R. l o. 2. (J. F. N.)

Rovigo [råvigå], hertig af. Se Savary.

Rowland [råulond], Henry Augustus,
amerikansk fysiker, f. 27 nov. 1848 i Honesdale,
Pennsylvania, d. 16 april 1901 i Baltimore,
var professor vid Johns-Hopkins-universitetet i
Baltimore. R. angaf en metod för framställning af
felfria mikrometerskrufvar och konstruerade en exakt
delningsmaskin för framställning af konkavgitter
(se Diffraktion och Spektralanalys), medelst hvilka
han uppmätte solspektret och gjorde grundläggande
iakttagelser rörande detta. R. angaf äfven en mycket
god metod för snabbtelegrafering ined växelströmmar.
(T. E. A.)

Rowlandson [råu^lonson], Thomas, engelsk tecknare,
f. 1756 i London, d. 1827, kom vid 16 års ålder
till Paris, var sedan elev vid akademien i London,
egnade sig hufvudsakligen åt teckning och skildrade,
antingen han målade eller tecknade, sin samtid, Paris,
Tyskland, men framför allt London och engelska typer
af alla samhällsklasser. Han lefde en libertins lif
och spelade bort sina pengar lika ledigt, som han
förvärfvade dem. I grotesk uppfattning kunde han
mäta sig med Hogarth, hans skämt var grofkornigt,
ofta rått och cyniskt, satiren brutal och ettrig,
lasten skildras utan försök att mildra eller uppsminka
den. R. är en utpräglad personlighet, på samma
gång som han är en högst belysande representant
för sin samtids England, hvilket passerar revy i
hans otaliga skildringar ur lifvet. Hans bilder ur
samhällets lägsta lager äro af upprörande skärpa. På
samma gång hade han likväl blick för kvinnligt
behag och äfven för ridderlig elegans. Till hans
mest betydande alster höra serierna The microcosm
of London
(1808), The tours of d:r Syntax (1812
-21), The english Dance of Death (1815-16) samt
illustrationer till "The humorist" och arbeten af
Goldsmith och Sterne. 400 af hans teckningar äro
samlade i J. Grego, "T. R., the caricaturist"
(2 bd, 1880). G-g N.

Rowley Regis [raVli rlMjis], stad i engelska
grefsk. Stafford, 10 km. v. om Birmingham. 37,000
inv. (1911). Järnindustri. Stenkolsgrufvor. (J. F. N.)

Rovno, befäst kretsstad i ryska guv. Volynien, vid
järnvägarna Vilna–R. och Kiev–R. 39,073 inv. (1911;
hälften judar). Realskola, flickgymnasium. Säte
för 11:e armékårens generalkommando. R. eges af
familjen Lubomirski. J. F. N.

Rovsing, Torkild, dansk kirurg, f. 26 april 1862,
med. kandidat 1885 och doktor 1889, var 1892-1902
kirurg vid barnsjukhuset i Köpenhamn och blef 1899
professor i kirurgi vid universitetet där samt
1904 därjämte öfverkirurg vid Frederiks hospital,
sedan 1909 vid Rigshospitalet. Han har visat
sig som en särdeles duglig och dristig operatör,
som med framgång utfört mycket svåra operationer,
och som vetenskaplig författare har han från första
stund framställt nya och själfständiga synpunkter
och försvarat dem mycket hårdnackadt, medan han
oförbehållsamt öfvat skarp kritik mot andra metoder
(så drog han t. ex. 1914 radiumbehandlingen starkt
i tvifvelsmål). R:s skrifter röra öfvervägande
urinorganens sjukdomar: Blærebetændelsernes
ætiologi, pathogenese og behandling
(1889), Kliniske
og experimentelie undersögelser över urinorganernes
infectiöse sygdomme
(1897), Urinorganernes chirurgi
I-III (1895-1903),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free