- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1075-1076

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rubenson. 2. Robert R. - Rubenson. 3. Salomon Morits R. - Rubenson. 4. Semmy R. - Rubenson, Maurits - Rubeola. Se Röda hunden - Ruberytrinsyra. Se Krapp 1 - Rubi, forntida stad i Apulien. Se Ruvo di Puglia - Rubia. Se Krapp 1 - Rubiaceæ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kallades till ledamot af Vet. akad. 1873, af Vet. soc. i
Uppsala 1875 och af Landtbruksakad. 1878. Han
författade Mémoire sur la polarisation de la lumière
atmosphérique
(1864), Handbok i nautisk meteorologi
(1880), Catalogue des aurores boréales observées
en Suède
(I-II, 1879-82) samt en mängd uppsatser i
Vetenskapsakademiens handl. och förhandl., i Nordisk
familjebok, i tidskrifter m. m. R. har förtjänsten
att ha skaffat den moderna meteorologien burskap
i Sverige.

3. Salomon Morits R., den föregåendes
broder, kommunalman, politiker, f. 19 juni 1834
i Stockholm, d. där 13 aug. 1906, blef student i
Uppsala 1852, filos. doktor 1857 och juris kandidat
1865 samt antogs, ehuru mosaisk trosbekännare, till
e. o. kanslist i justitierevisionsexpeditionen
och auskultant i Svea hofrätt och Stockholms
rådhusrätt. 1867 blef han antagen till
sekreterare hos Stockholms stadsfullmäktige och
dess beredningsutskott. På den posten, där han
kvarstod ända till 1904, förvärfvade han i följd
af sin dugande kraft och outtröttliga arbetsamhet
ett betydande inflytande inom stadens kommunala
styrelse och medverkade därigenom icke oväsentligt
i flera afseenden till den ingripande och vidt
omfattande utveckling, som Stockholm under den
tiden undergick. Närmast skönjbara blefvo hans
insatser i det kommunala arbetet genom en mångfald
kommunala kommittéutredningar och genom den alltsedan
1869 årligen publicerade voluminösa Berättelsen
ang. Stockholms kommunalförvaltning
. I det stora på
stadsfullmäktiges beslut till 1897 års utställning
utgifna verket Stockholm, Sveriges hufvudstad
lämnade R. ock redogörelser för den kommunala
utvecklingen på en del viktiga områden, dessutom utgaf
han 1905 Smärre uppsatser i politiska och kommunala
ämnen
. Hans förmåga blef i stor utsträckning
tagen i anspråk äfven för andra offentliga värf.
Han var sekreterare i 1875-76 årens kommitté
för Helgeandsholmens ordnande och i kommittén
1883-84 ang. byggnadsplatser för nya riksdags- och
riksbankshus. Den lösning, som dessa frågor slutligen
fingo, stodo emellertid ingalunda i öfverensstämmelse
med dessa kommittéers förslag. R. var vidare
led. af brännvinslagstiftningskommittén 1877-80,
skandinaviska firmalags- och varumärkeskommittén
1881-82, stadsplanekommittén 1884-85 samt af
handelsregisterkommittén 1887. I Andra kammaren,
där han representerade Stockholm 1873-84, var
han en af de ledande inom centern och gjorde sig
bemärkt som debattör och en skarp motståndare till
landtmannapartiets skatte- och försvarspolitik.
Vid 1883 års riksdag visade han sig dock i olikhet med
flertalet inom partigruppen beredvillig för att genom
tillmötesgående mot landtmannapartiets önskningar
vinna försvarsfrågans lösning. Sedan 1895 var
R. ordförande bland föreståndarna inom mosaiska
församlingen i Stockholm

4. Semmy R., de föregåendes broder,
polismästare, f. 21 mars 1839 i Stockholm, blef
student i Uppsala 1858, aflade hofrättsexamen där
1864, inträdde 1865 i öfverståthållarämbetets
tjänst, förordnades 1872 till polisintendent,
blef sekreterare vid öfverståthållarämbetet
för polisärenden 1875 och i dess kansli 1881
samt utnämndes 1885 till polismästare i Stockholm.
I sistnämnda egenskap vann R. allmänhetens sympatier
genom sitt
humana uppträdande samt inlade mycket stora
förtjänster om polisväsendets utveckling och
polispersonalens utbildning. Efter att 1898 ha
erhållit tjänstledighet, hvarunder han antog platsen
som direktör för hufvudstadens utskänkningsbolag
(det s. k. Göteborgssystemet, se d. o. 1), erhöll
han 1899 afsked. R. var led. af kommittéerna
ang. förordning rörande lösdrifveri 1881-82 och
ang. straffregister 1891-92 samt regeringens
ombud vid den internationella konferensen i Rom
1898 för anarkismens bekämpande. 1913 aflöstes
Göteborgssystemet af Stockholmssystemet. Han har
utgett bl. a. Polisen i Paris samt hufvudgrunderna af
Frankrikes brottmålsprocess och fångvård jämte delar
af Paris’ kommunalväsende
(1880) och Göteborgssystemet
och dess tillämpning i Stockholm
(1910; en tysk
uppl. utgaf s 1907).
1. A. L.* 2. N. E-m. 3. T-s.

illustration placeholder

Rubenson, Maurits, tidningsman, f. 27 aug. 1836
i Göteborg, d. 5 dec. 1899 i Uppsala, egnade sig
åt sockerbagaryrket, men idkade därjämte vittert
författarskap och fick ett par historiska skådespel
uppförda på Göteborgs teater. Efter att ha skrifvit
Göteborgsbref till "Nya dagligt allehanda" fästes
han 1865 af S. A. Hedlund som lokalreferent och
"flygande korrespondent" vid "Göteborgs handels- och
sjöfartstidning". I denna tidning författade han
en mängd resebref, öfversikter af utställningar
m. m. från både gamla och nya världen. Af dessa
ha i bokform utgetts Skildringar från Amerika
och England
(1868), Vid Mälaren och Nevan (1869),
Vermland (1872) och Reseskildringar från Belgien
och Holland
(1873). Äfven som kommunalman i
sin födelsestad utvecklade R. en rätt liflig
verksamhet, var en följd af år stadsfullmäktig,
medlem af handtverks- och industriföreningens
styrelse, ordförande i fastighetsegarföreningen
o. s. v. Genom sitt i hög grad tillgängliga och
vänsälla väsen intog R. en framskjuten ställning
bland kolleger. Efter hans död stiftades en
pensionsfond för tidningsmän till hans minne.
K. W-g.

Rubeola. Se Röda hunden.

Ruberytrinsyra, bot. tekn. Se Krapp 1.

Rubi, forntida stad i Apulien. Se Ruvo di Puglia.

Rubia L., bot. Se Krapp 1.

Rubiaceæ, Rubiacéer, bot., en stor och för
mänskligheten särdeles viktig fam. af serien
Rubiales, omfattande såväl resliga träd som buskar
och örter. Rubiacéerna igenkännas genom sina korsvis
motsatta, helbräddade blad med interpetiolära
stipler, som stundom äro örtbladslikt utvecklade. De
vanligen tvåkönade och aktinomorfa blommorna sitta
i, ofta hufvudlikt, knippe, ha lika många ståndare
som kronbladsflikar och ett af vanligen 2 fruktblad
bildadt fruktämne med l stift. Frukten är kapsel,
stenfrukt eller


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free