Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendomar af mer än 100 har 3,8 mill. har (47,53
af kulturytan). 1914 var antalet brukningsdelar
1,194,335. Af den odlade marken (utom vin- och
fruktplanteringar) brukades 61,92 proc. af egarna
själfva, 28,05 proc. af arrendatorer och 10,03 proc.
af hälftenbrukare. I det hela drifves åkerbruket
efter föråldrade metoder, och blott på de större
godsen förekomma moderna landtbruksmaskiner.
Husdjursstammen räknade 1900 2,6 mill. nötkreatur,
5,7 mill. får, 864,000 hästar, 232,500 getter
och 1,7 mill. svin. Fisket i Donau och Svarta hafvet
lämnar en behållning af öfver 120 mill. leĭ.
Ostronbankar finnas utanför Donaus mynning och längs
kusten af Dobrudscha. – Karpaterna och
Transsylvanska alperna hysa flera slags malmer; men
det är hufvudsakligen de rika saltgrufvorna
(statsmonopol) och petroleumkällorna (bearbetade af
såväl enskilda producenter som staten), som äro
föremål för bearbetning. De största saltgrufvorna
finnas vid Târgu-Ocna i Moldau och vid Slănic-Doftana
och Ocnele-Mari i Lilla Valakiet (länet
Valcea). Produktionen är omkr. 100,000 ton
årligen. Petroleum förekommer längs foten af
Transsylvanska alperna från Turnu-Severin till
Bukovina. Ehuru den amerikanska konkurrensen nästan
förstörde den rumänska petroleumindustrien på
1870–1890-talen, har den genom förbättrade
metoder och ändrad lagstiftning, som tillåter
främmande kapital, åter vunnit terräng, så att den nu
är bland de mera betydande på jorden. Totala
utbytet af råpetroleum (mest från Bacău, Buzău,
Dâmbovița och Prahova) var 1900 250,000 ton,
1905 615,000 ton och 1912 1,800,000 ton. I
samband med petroleum vinnes ozokerit. Dessutom
brytas brunkol i nyssnämnda och angränsande län,
svart bärnsten, marmor, kalksten, koppar- och
järnmalm, hvarjämte guldfyndigheter bearbetas
måhända sedan romarnas tid, säkert sedan 1300-talet.
R. är äfven rikt på mineralkällor af olika
slag. Mest bekanta äro de vid Sinaia, hofvets
sommarresidens, och vid Balțateștii i Neamțu. –
Industrien går knappt längre tillbaka än till 1887,
då en lag utfärdades, som tillerkände enhvar, som
grundlade industriell anläggning för minst 50,000
leĭ och 25 arbetare, 5 har statsjord, skattefrihet
under 15 år, tullfri införsel af maskiner och
råmaterial, nedsatta järnvägsfrakter och företrädesrätt
till statsleveranser. Brist på kapital, hög
räntefot o. a. svårigheter ha dock hindrat dess
utveckling. Den viktigaste af dess grenar är den högt
utvecklade kvarnindustrien (omkr. 65 stora kvarnar
jämte ett stort antal mindre), sågverken (omkr. 60),
brännerier, petroleumraffinaderier, sockerbruk,
järngjuterier, glas-, tegel- och pappersbruk o. s. v.
Handel. Införseln steg 1900 till 422 mill.
leĭ och utförseln till 491,36 och 1911 till resp. 570
och 691,7 mill. leĭ. De viktigaste exportvarorna
voro 1911 spannmål och mjöl (557,65 mill. leĭ),
petroleum (40,7 mill.), frukt etc. (35,2 mill.),
trävaror (40,7 mill.), lefvande djur (6,5 mill.) och
födoämnen af djur (7,3 mill.). Införselns
hufvudartiklar äro metaller och arbeten däraf (122,6 mill.
leĭ), textilämnen och varor (142,7 mill.), maskiner
(59,2 mill.), vagnar (38 mill.), konfektionsvaror
(28,3 mill.), hudar och lädervaror (23 mill.) etc.
Sålunda hufvudsakligen export af födoämnen och
råvaror, import af industrialster. Störst var
handelsomsättningen med Tyskland, Österrike-Ungern,
Storbritannien samt Belgien. 1912 anlände 36,968
fartyg om 10,8 mill. ton och afgingo 36,729
fartyg om 10,7 mill. ton. R:s egen handelsflotta
räknade 1913 117 ångare om 30,762 ton och 532
segelfartyg och pråmar om 167,397 ton. Sjöfarten
koncentrerar sig förnämligast på städerna Sulina,
säte för Donaukommissionen (se d. o.), Galați,
Braila, Constanza och Giurgiu. – Järnvägarna hade 1913
en längd af 3,763 km., hvaraf 3,549 km. tillhörde
staten. Den första järnvägen, Bukarest–Giurgiu,
byggdes 1869. Utom vid Verciovora och Suceava möter
det rumänska järnvägsnätet det ungerska genom fyra
pass: Gyimes-, Rotenturm-, Tömös- och Vulkanpassen,
det ryska vid Jassy och Galați. En betydande
utvidgning af järnvägsnätet är beslutad. Kanaler
finnas icke, och kanalisering af floderna
omöjliggöres genom torka och flöden. Prut och Seret
äro farbara på korta sträckor. Postanstalternas antal
1912 var 2,998. Telegraflinjernas längd var 7,706
km. (trådlängden 21,611 km.) och telefonlinjernas
31,677 km. (trådlängden 65,200 km.).
Mynt. Den rumänska myntenheten är 1 leŭ (plur. leĭ)
à 100 banĭ = 1 franc. Man präglar guldmynt på 20,
10 och 5 leĭ, silfvermynt på 5 och 2 leĭ, 1 leĭ och
50 banĭ, nickelmynt på 20, 10 och 5 banĭ, bronsmynt
på 2 banĭ och 1 banĭ. Mått, mål och vikt äro sedan
1876 metersystemets.
Författning och förvaltning. R. är konstitutionellt
konungarike (proklameradt som konungarike 14 (26) mars
1881, förut var det furstendöme). Författningen
utfärdades 30 juni (12 juli) 1866 och har
underkastats vissa förändringar 1879 och 8 (20)
juni 1884. Dess vallag är af 1884. Konungen
utöfvar lagstiftningsmakten tillsammans med
nationalförsamlingen. Kronan är ärftlig efter
förstfödslorätt bland konung Karls af dynastien
Hohenzollern-Sigmaringen manliga efterkommande. Enär
denne icke hade barn, förklarades hans brorson
Ferdinand 1889 som tronföljare och uppsteg på tronen
vid Karls död 10 okt. (n. st.) 1914. Ministrarna
äro nio; de kunna ställas till ansvar af
konungen och deputeradekammaren (med två
tredjedelars majoritet) och dömas af
kassationsdomstolen. Nationalförsamlingen (reprezentare
național) består af två kamrar: senaten och
deputeradekammaren, hvilka sammanträda hvarje år 15
(28) nov. till en 3 månaders ordinarie session. –
Senaten (senatul) består af 120 ledamöter, inräknadt
de två (grekiska) ärkebiskoparna och de sex biskoparna
jämte ett ombud för hvartdera universitetet;
dessutom är myndig kronprins själfskrifven ledamot
af senaten. De valde ledamöterna utses för 8 år
(till hälften hvart 4:e år). De röstberättigade,
hvilka måste vara fyllda 25 år, äro i hvarje län
indelade i två klasser: till 1:a kl. höra de, som
ega en årlig inkomst af stads- eller landtegendom
af 2,000 leĭ och därutöfver, samt, utan census,
pensionerade högre ämbetsmän, generaler och öfverstar,
f. d. senatorer och deputerade, som deltagit under 2
perioder, de, som tagit doktors- eller licentiatgrad
och innehaft sin tjänst i 6 år, nuv. och f. d. domare
och advokatfiskaler vid högsta domstolen och
appellationsdomstolarna, f. d. och nuv. ministrar
och diplomater samt medlemmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
