- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1315-1316

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydelius. 1. Andreas R. - Rydelius. 2. Magnus R. - Rydén, Klas Värner - Ryder, Carl Hartvig - Rüdesheim

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en dogmatisk bundenhet vid den traditionella
supranaturalismen fortfarande härskar. Åt
teologiskt arbete egnade han sig vida mindre än
åt filosofiskt. Mot Dippel försvarade han den af
ortodoxien fastslagna skrift- och inspirationsläran
och kritiserade läran om det "inre ordet": den
därmed åsyftade inre sanningsbesittningen vore
sekundär i förhållande till skriften, öfver hufvud
visar sig inflytandet af det begynnande nya skedet
inom teologien i intressets riktning mera åt det
etiska än det dogmatiska och i den apologetiska
orienteringen. - Personligen var R. en kärnsund och
frimodig son af det karolinska tidehvarfvet, orubbligt
fast i sin tro, men anmärkningsvärdt fördomsfri
i sina omdömen om nyare strömningar, om hvilka han
hade vidtomfattande kunskaper. Han var en god lärare,
redig och klar i sin framställning, starkt pedagogiskt
intresserad, ej utan drastisk humor. Zinzendorf, som
besökte honom 1735, fick respekt för hans klara hufvud
och rättframhet, men förmådde i den olikartade
fromhetstypen ej igenkänna lefvande kristendom. R. var
ogift; hans trolofvade, Hedvig Eleonora Bilberg,
hade dött 1714, kort innan bröllopet skulle firas. -
Betydande latinsk stilist på prosa och vers, har han
genom sina filosofiska skrifter brutit väg för det
svenska språkets användning i vetenskapliga verk. Hans
svenska skaldeförsök stå på den karolinska tidens
nivå: tillfällighetsdikter vid bröllop, begrafningar
o. s. v. samt några religiöspatriotiska dikter
(t. ex. Skåne sjunger, efter slaget vid Hälsingborg
1710, Syndens och bönens, straffets och nådens
vanckel-vicht
, vid Karl XII:s hemkomst 1715). -
R. var en af grundläggarna af 1700-talets kulturlif
i Sverige. Under hans kateder sutto Olof Dalin,
Sven Lagerbring, David Nehrman-Ehrenstråle, Nils
Rosén von Rosenstein, Kilian Stobæus. Impulser
från gammalprotestantismen, till hvars sista stora
representanter i vårt land R. hörde, förmedlades
genom honom till den nya bildningen. - Utom ofvan
nämnda skrifter finnes af R. en stor mängd (95)
dissertationer, akademiska program m. m. äfvensom
några predikningar. Outgifna manuskript af honom
finnas i Lunds universitetsbibliotek. J. H. Lidén
utgaf hans Opuscula latina (1778) och F. Braune
Svenska vitterhetsarbeten af A. R. (1868). 1822 lät
Sv. akad. prägla en minnespenning öfver honom. Jfr
J. A. Eklund, "A. R. och hans lifsåskådning" (1899).

2. Magnus R., den föregåendes broder, professor,
domprost, f. 24 juni 1676 i Fornåsa församling,
Linköpings stift, d. l dec. 1742 i Lund,
student i Uppsala 1694, filos. magister
där 1703, blef 1711 docent och rektor vid
katedralskolan i Lund. Sistnämnda beställning
innehade han dock endast till 1712, då han erhöll
akademiräntmästartjänsten. Han utnämndes till
professor i historia och poesi i Lund 1715 och
kvarstod som sådan till 1731, då han vid historiens
frånskiljande såsom särskildt läroämne för sin
del behöll den nyinrättade professuren i poesi och
vältalighet. Han blef teol. doktor 1733 samt utnämndes
1735 till tredje teol. professor, 1739 till andre och
1740 till förste teol. professor och domprost. R. egde
mycken lärdom och utmärkte sig genom stor vältalighet,
om han än i dessa hänseenden icke
kunde mäta sig med sin äldre broder. Han utgaf
och försvarade i Lund icke mindre än 89 akademiska
dissertationer. 1. K. B. W-n. 2. J. H. B.*

Rydén, Klas Värner, riksdagsman, f. 16 sept. 1878 i
Asarum, Blekinge län, aflade folkskollärarexamen i
Växjö 1899 och är sedan 1901 ordinarie folkskollärare
i Malmö. R. tog tidigt en framträdande del i den
socialdemokratiska rörelsen i Skåne, blef 1902
medarbetare i "Arbetet", 1905 ordförande i partiets
distriktsstyrelse och invaldes i Andra kammaren
till 1907 års riksdag samt i Malmö stadsfullmäktige
1911. R. är en energisk och flitig debattör och är
medlem af statsutskottet sedan 1910 och sedan 1912
ordf. på dess andra afdelning. Han har dessutom
varit medlem af socialstyrelseutskottet 1912
och af försvarsutskottet sommarriksdagen 1914
samt invaldes 1916 i hemliga utskottet. För
kommittéarbeten har R. varit i ganska stor
utsträckning tagen i anspråk. Han har varit
medlem af andra försvarsberedningen 1911-14 och
af löneregleringskommittéerna för postverket 1912
och för järnvägarna sedan 1914 samt sakkunnig
rörande inrättande af Socialstyrelsen 1912. Bland
de af R. utgifna många mindre skrifterna märkas
Valhandbok (1909), De nya skattelagarna (1911,
flera uppl.), Redogörelse för pensionsförsäkringens
allmänna grunder
(1913) och Värnskatten (1914).
T-s.

Ryder, Carl Hartvig, dansk sjöofficer och
Grönlandsforskare, f. 12 sept. 1858 i Köpenhamn,
sekundlöjtnant 1879 och kapten 1897, deltog 1882-83 i
Paulsens meteorologiska expedition till Godthaab och
ledde 1886-87 en expedition till nordligaste delen
af danska Väst-Grönland. Därefter föreslog han en
undersökning af Grönlands föga kända östkust mellan
Scoresbys sund och Angmagsalik och ledde denna
undersökning 1891-92 med den norska sälfångaren
Hekla. Då fartyget, som ämnadt var, ej kunde nå
land vid Kap Stewart i Scoresbys sund, gick det i
vinterkvarter vid Danmarks ö, 160 km. från fjordens
mynning, för att så tidigt som möjligt följande
år få fartyget ut till fjordmynningen. Men först 8
aug. kunde det lämna sitt kvarter, och oöfvervinneliga
ishinder omöjliggjorde landsättning af expeditionen
s. om Scoresbys sund. Ehuru expeditionens mål således
ej vanns, hemfördes ett rikt vetenskapligt byte från
undersökningen af hela den stora fjordkomplexen
(offentliggjordt i "Meddelelser om Grönland",
XVII-XIX). R. blef 1902 chef för marinministeriets
admiralitetskontor och är sedan 1907 direktör
för meteorologiska institutet. Han har i skrift
behandlat ett par arktiska ämnen, bl. a. Oversigt
över isforholdene i Nordhavet i aarene 1877-92

(i "Tidsskrift for sövæsen" 1896) och Nogle
undersögelser om havsströmme mellem Norge, Skotland
og Grönland
(i "Nautisk-meteorologisk aarbog", 1901).
Wbg.

Rüdesheim [-hajm], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden (prov. Hessen-Nassau), vid
foten af Niederwald, tätt vid Rhen och snedt emot
Bingen. 4,559 inv. (1910). R. har en konstgjord
vinterhamn, liflig flod- och järnvägstrafik och är i
synnerhet bekant för sitt vin ("rüdesheimer"), ett af
de bästa i Rheingau. Till toppen af Niederwald (se
d. o.) med nationalmonumentet går en kuggstångsbana
från R. (J. F. N.)



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0710.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free