Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryholm - Rühs, Christian Friedrich - Rykanfossen - Rykatjev, Michail - Rykt - Ryktborste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och genom hans dotter till landshöfdingen, grefve
A. O. Lagerberg. På 1800-talet har det tillhört
dennes måg, öfverjägmästaren K. M. Fleetwood, hans
måg öfversten, frih. G. F. A. Sture, och dennes son,
frih. Sten Sture, samt ryttmästaren L. Bergendahl
och hans son K. G. Bergendahl och tillhör nu
grosshandl. Ant. Bexelius i Stockholm.
Rühs,
Christian Friedrich, tysk historiker, f. l mars
1781 i Greifswald, d. natten till l febr. 1820
i Florens, studerade i Göttingen och utbildade
sig där till häfdatecknare hufvudsakligen genom
umgänge med Schlözer. Han utgaf redan 1801 Versuch
einer geschichte der religion, staatsverfassung
und kultur der alten skandinavier, och Nordens,
särskildt Sveriges, historia blef sedan ett
af de förnämsta föremålen för hans grundliga
och opartiska forskning. R. flyttade snart till
Greifswald, där han afslöt sina studier och 1808
blef e. o. professor i historia. Det var där han
under de bekymmersamma krigsåren begynte sitt
hufvudverk, Geschichte Schwedens (5 dlr, 1803-14;
"Svea rikes historia från de äldsta tider till konung
Carl XII:s död", 5 dlr, fr. o. m. 2:a delen öfv. af
A. M. Strinnholm, 1823-25), om hvilken historia
Geijer kunde yttra, att den var "ej blott utan
jemförelse det bästa af främmande arbeten om Sverige:
den är på det hela inom oss och af oss sjelf va ännu
oöfverträffad". Bland R:s öfriga skrifter från samma
skede kunna nämnas Erinnerungen an Gustav Adolf
(1806), Finnland und seine bewohner (1809; "Finland
och dess invånare", 1811, 1813; 2:a uppl. tillökt och
omarb. af A. I. Arwidsson 1827) samt öfversättningar
af Leopolds bref öfver Sverige (1804, mot Acerbi, se
d. o. och Leopold, sp. 197), Gustaf III:s skrifter,
strödda prosaskrifter af Leopold m. m. (R. ansåg
svenska såsom sitt andra modersmål). 1810-11
företog R. en resa genom Sverige, egentligen i
ändamål att där vinna anställning, sedan Greifswalds
universitet till följd af den franska ockupationen
måste upphöra. Men oförmodadt kallades han, på
grund af Humboldts bemödanden, 1810 till professor i
historia vid det nybildade universitetet i Berlin,
där han 1817 äfven blef k. preussisk historiograf
och medlem af vetenskapsakademien. Bland de skrifter
han där offentliggjorde må i främsta rummet nämnas
Die Edda, nebst einer einleitung über nordische
poesie und mythologie (1812) och Über den ursprung
der isländischen poesie aus der angelsächsischen
(1813), emedan R. i dem med stor lärdom och betydande
skarpsinne bröt vägen för nya och mer vetenskapliga
åsikter i fråga om Eddans myter och den isländska
litteraturens samband med den äldre medeltidens odling
i England och det öfriga Europa. Genom dessa skrifter,
hvilka af danska och svenska lärda ansågos såsom
i hög grad kätterska och underhaltiga, råkade R. i
polemik med P. E. Müller, R. Rask, L. Hammarsköld
m. fl. I Sverige var det då endast Wallmark, som i
sitt inträdestal i Vitt. hist. o. ant. akad. ställde
sig på R:s sida. R. utgaf för öfrigt från Berlin Die
vereinigung Pommerns mit der preussischen monarchie
(1815), Handbuch der geschichte des mittelalters
(1816; öfv. på svenska; 2:a uppl. 1825), Das
verhältniss Holsteins und Schleswigs zu Deutschland
und Dänemark (1817), Über das studium der
preussischen geschichte (s. å.) m. m. De sista åren
af hans lefnad förmörkades genom sjuklighet, och
han afled under en af hälsoskäl företagen resa
till Italien. Efter hans död utkommo Ausführliche
erläuterung der ersten zehn capitel der schrift
des Tacitus über Deutschland (1821) och Über
das schicksal der schönen redekunste in Schweden
(s. å.), -rn.*
Rykanfossen, vattenfall i Aardalselven, som utfaller
i Aardalsfjorden, en gren af Buknfjorden, Stavanger
amt, Norge. R. ensam representerar 17,000 hkr; genom
1915 påbörjade reglerings- och utbyggnadsarbeten af
älfvens tillflöden komma att erhållas minst 100,000
hkr. K. V. H.
Rykatjev [-å’ff], Michail, rysk meteorolog, f. 1841
i Nikolajevskoje, guv. Jaroslav, anställdes 1867 vid
fysikaliska centralobservatoriet i Petersburg och
blef 1896 dettas föreståndare. Bland R:s skrifter, som
behandla vind- och stormfenomen, lufttryckförhållanden
och jordmagnetismen, märkas Marche diurne du baromètre
en Russie (1878), Bahnen der zyklonen in Europa
1872-1888 (1896) och Atlas climatologique de
l’empire de Russie (1900).
Rykt har till ändamål att hålla hästen
ren samt att åstadkomma fri och obehindrad
hudutdunstning, hvarigenom hästens blodomlopp
och hälsa befordras. Hästen bör ryktas minst
två gånger om dagen. Vid hästskötseln
användes ryktborste eller ryktvante samt
halmviska och skrapa. Jfr Hästskötsel.
B. C-m.
Ryktborste, borste, som användes vid hästens skötsel;
den föres i allmänhet längs med håren
 |
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
