Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sahlberg finländska naturforskare - Sahle - Sahlefelt, Erik Karl - Sahlgren, Nikolaus (Niklas)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Sahle-Sahlgren
348
rikhaltiga zoologiska samlingar, af hvilka ön
del sedermera dels som gåfva, dels genom köp
öfvergått till universitetsmuseet i Helsingfors
och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Dessa
samlingar ha lämnat material till bearbetning för
en stor mängd fackmän. Själf bearbetade S. endast
en ringa del af dem. Som ento-mologisk författare
är han mest bekant genom Monographia Geocorisarum
Fennice (1858). 1845 -52 hade S. anställning som
adjunkt i zoologi och botanik vid universitetet i
Helsingfors. - 3. John Reinhold S., den föregåendes
son, f. 1845 i Helsingfors, blef student 1865, filos,
magister 1869, licentiat 1879, docent i zoologi
1871 och e. o. professor i entomologi 1883. Genom
exkursioner i olika delar af Finland har han mer
än någon annan finsk forskare vidgat kännedomen om
sitt hemlands insektfauna. Han har äfven företagit
flera entomologiska studieresor till ryska Karelen
och Hvita hafvet (1869), ryska Lappmarken (1870),
norra Sibirien (1876), södra Sverige och Norge
(1879), norra delarna af samma länder (1894),
Korfu, Palestina och Transkaspien (1895-96),
Tunisien och Algeriet (1898-99), Egypten, Syrien
och Mindre Asien (1903-04). Det af honom hopbragta
omfattande materialet äfvensom en stor del af de i
universitetets entomologiska museum i Helsingfors
befintliga kollektionerna har han bearbetat. Främst
har han intresserat sig för skalbaggarnas och
skinnbaggarnas artrika grupper, men äfven de flesta
andra insektgrupper ha af honom uppmärksammats. Bland
hans arbeten förtjäna följande särskildt omnämnas:
Öfversigt af Finlands och den Skandinaviska halföns
Cicadariae (1871), Enumeratio Coleopterorum Fenniae
I-V (1873-89), Bidrag till nordvestra Sibiriens
insektfauna. I. Hemiptera. II. Coleo-ptera (1878-80),
Enumeratio Hemipterorum Gym-noceratorum Fenniae
(1881) och Catalogus Coleopterorum faunae fennicae
geographicus (1900). - Hela hans vetenskapliga
verksamhet har varit systematikerns och faunistens;
för teoretiska spörsmål har han stått fullkomligt
främmande, delvis afvisande. Sina elever har han med
framgång sökt intressera för systematisk-faunistiska
entomologiska studier, och han har utbildat många
dugliga ex-kurrenter. Stor förtjänst har han nedlagt
i vårdandet af universitetets entomologiska samlingar.
1-2. O. M. E.* 3. E. R.
Sahle, hufvudstad i en kasa i turkiska prov. Libanon
i Syrien. Omkr. 17,000 inv., mest kristna, dels
grekisk-unerade, dels en för orten egen sekt. S.,
som ligger på båda sidor om Ber-dunidalen,
nära järnvägen Beirut-Damaskus, har äfven en
jesuitkoloni samt en engelsk missionsskola.
J. F. N.
Sahlefelt, Erik Karl, uppviglare, f. 24 febr. 1712 i
Västergötland, ingick 1733 som volontär vid Västgöta
kavalleri, avancerade där till kornett och fick
1743 afsked med löjtnants titel. S. tillhörde de
med det härskande hattpartiets styrelse missnöjde
och föranstaltade under sommaren 1755 sammankomster
af allmoge i Västergötland för att som "principaler"
rådgöra om riksdagsmanna-valen, hvarjämte han bidrog
att sprida den troligen af lagman Erik Wrangel
författade, mot hattarna riktade skriften "Constans
sincerus". Med
anledning af de rannsakningar, som på grund häraf
anställdes, fann S. godt att i febr. 1756 fly
till Norge. Därifrån gjorde han ett kort besök
i England för att rådgöra med den landsflyktige
Kr. Springer och arbetade efter återkomsten till
Norge tillsammans med andra landsflyktiga på att genom
upproriska skrifter och budkaflar uppvigla bönderna
i gränslandskapen, särskildt Dalarna, Värmland och
Västergötland. Till slut begaf sig S. själf öfver
gränsen till Dalarna, öfverallt bearbetande bönderna
för en af Wrangel planerad ny allmän bonderesning och
tåg till Stockholm, men blef där i juli, kort efter
revolutionsförsöket i Stockholm, gripen, förd till
Stockholm och ställd inför ständernas kommission. Han
dömdes till döden och halshöggs på hösten 1756.
L- s-
Sahlgren, Nikolaus (Niklas), köpman, patriot,
f. 18 mars 1701 i Göteborg, d. där 10 mars 1776,
förlorade sin fader tidigt, men erhöll genom sin
moder en mycket omsorgsfull uppfostran. Vid sexton’
års ålder begaf S. sig till Holland och knöt där
fast vänskap med den sedermera berömde Alströmer,
hvilken ytterligare eggade hans entusiasm för Sveriges
höjande i ekonomiskt och industriellt hänseende. Han
stannade sex år kvar på köpmanskontor i Holland
samt företog sedermera, dels ensam, dels i förening
med vännen, studieresor genom England, Frankrike,
Tyskland och Sverige. Hemkommen, slog han sig 1729
ned som handlande i Göteborg och tillvann sig stort
anseende för sina personliga egenskaper. 1733-68 var
S. direktör för Ostindiska handelskompaniet. Han blef
mycket rik. Större delen af förmögenheten of ver gick
till hans bägge döttrar, som gifte sig med söner af
Alströmer. En del af rikedomarna användes däremot till
allmänna ändamål. Sålunda skänkte S. till inrättandet
af ett barnhus dels ett större kapital, dels det
stora säteriet östad i närheten af Alingsås. Vidare
donerade han en större penningsumma samt åtskilliga
hemman för inrättande af ett sjukhus i Göteborg (se
Sahlgrenska sjukhuset). För Vet. akad. utfärdade han
1773 gåfvobref på 150,000 dal. kmt, hvaraf räntan
skulle användas till premier åt dem, som gåfvo de
bästa svaren på akademiens frågor med hänseende till
landthushållningens upphjälpande. Detta gåfvobref
gaf akademien anledning att 1773 kalla honom
till sin led. och 1780 prägla en minnespenning
öfver gifvåren. Smärre donationer tilldelade
S. bl. a. Patriotiska sällskapet, som likaledes
slog en minnespenning öfver honom, helst det ansåg
sig böra uttrycka sin tacksamhet för "de ansenliga
kostnader han gjort sig till bergverkens bedrifvande
på Dalsland, till bruksrörelsens förmån i Värmland,
förutan åtskilliga andra riket gagnande anläggningar
till rörelsers och näringars utvidgande, däri han
både tog betydlig del och understödde enskilde idkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
