- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
483-484

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salm, gammal tysk grefvesläkt - Salmaneser - Salmanticenses - Salmasius, Claudius - Salmelainen, Eero, pseudonym för Erik Rudbeck - Salmerón y Alonso [-rå'n i alå'nså], Don Nicolaus - Salmi, fi. Se Salmis - Salmi - Salmiak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessutom skref han Monographia generum
Aloës et Mesembryanthemi
(1-7, 377
taflor, 1836-63). Anläggningarna vid
slottet Dyck äro ännu mycket berömda.
1. N. H-tz. 2. C. Lmn.

Salmaneser (assyr. Sulman-asarid), fyra konungar i
Assyrien (se d. o., sp. 255-257).

Salmanticenses, två stora skolastiska samlingsverk
från 1600-talet, utgifna af medlemmar af karmelitorden
i Salamanca och innehållande, det äldre (Cursus
theologicus, Summam theologicam D. Thomce Doctoris
Angelici complectens
. . ., 1631 ff.) en till Tomas
från Aquino strängt sig anslutande framställning af
dogmatiken, det yngre (Cursus theologice moralis...,
1665 ff.) en liknande, väsentligen i den jesuitiska
moralens ande hållen framställning af etiken.
E. Bg.

Salmasius, Claudius (eg. Claude de Saumaise),
berömd lärd, f. 1588 i Semur-en-Auxois i
Frankrike, d. 1653 i Spaa, studerade i Paris och
Heidelberg och utbildade sig till en polyhistor
särskildt inom det språkliga området. Han kallades
1631 till professor i Leiden efter Scaliger, hvars
lärda berömmelse han ansågs kunna ärfva, utgaf där
en mängd skrifter äfven af politiskt och teologiskt
innehåll i reformert anda, t. ex. De primatu papae
(1645), men försvarade likväl Stuartarnas monarki,
särskildt i skriften Defensio regia pro Carolo I
(1649; jfr Milton, sp. 548). Denna skrift väckte
förargelse på flera håll, och S. erhöll 1650
tjänstledighet samt hörsammade drottning Kristinas
kallelse till Sverige, hvarest han vistades något
mer än ett år (till hösten 1651). Drottningen visade
S. alldeles särskild välvilja, lät honom bo på slottet
och försökte i det längsta kvarhålla honom, när han
af kuratorerna för Leidens universitet återkallades,
samt ville sedan förmå honom komma tillbaka till
Stockholm. Den sjuklige S. hade emellertid icke trifts
i Sverige. S. utmärkte sig för omfattande lärdom,
men egde mindre skarpsinne samt var högdragen och
polemisk, dessutom en libertinnatur. Bland hans
många skrifter, af hvilka flera utkommo först efter
hans död, märkas främst Plinianae exercitationes
(2 bd, 1629; ny uppl. 1689), vidare kunna nämnas De
usuris
(1638), De modo usurarum (1639), De faenore
trapezitico
(1640), De lingua hellenistica (1643),
Funus linguae hellenisticae (s. å.), De annis
climactericis et de antiqua astrologia
(1648),
Epistolae (1656), De re militari romanorum (1657)
samt upplagor af åtskilliga romerska författare. -
Se Du Bard de Curley, "La maison de Saumaise" (1894),
samt E. Wrangel, "Sveriges litterära förbindelser med
Holland" (1897).
(E. Wrgl.)

Salmelainen, Eero, pseudonym för Erik Rudbeck.

Salmerón y Alonso [-rå’n i alå’nså], Don
Nicolaus
, spansk politiker, f. 10 april 1838, d. 21
sept. 1908 i Pau, e. o. professor i filosofi
och litteratur i Madrid. Som publicist spelade S. stor
roll för utbredande af demokratiska idéer under
Isabellas regering och tillhörde från 1865 styrelsen
af det republikanska partiet. Septemberrevolutionen
1868 förde honom fram till ledningen som en af
den regerande juntans främsta medlemmar. I cortes,
hvaraf han var medlem från 1871, framstod han som
en af republikanernas främste, ej minst genom sin
lysande talarkonst. Efter Amadeus’ afsägelse af
kronan i febr. 1873, blef S. justitieminister i
Figueras’ kabinett. 18 juli s. å. anförtroddes honom
chefskapet för verkställande makten i republiken,
men han nedlade sin värdighet 8 sept., när cortes
som ett led i kampen mot karlisterna och de längst
gående federalistiske republikanerna hade beslutit
krigsartiklar, som bl. a. stadgade dödsstraff. Under
den följande tiden fungerade S. som president i
cortes. Efter revolutionen 1874 drog han sig tillbaka
från det politiska lifvet. Bourbonernas återvändande
tvang honom att öfverge såväl sin professur som att
lämna Spanien. Af Sagasta återkallades han 1881. I
cortes, där S. från 1886 åter hade säte, sökte han
sammansluta de olika republikanska grupperna till ett
enhetligt parti. Som republikanernas ledare erkändes
han efter Zorrillas död. Någon större politisk roll
spelade S. likväl ej under Alfons’ regering. Till
sist betraktades han snarast som en doktrinär
kammarrepublikan.
(E. N-nn.)

Salmi, fi. Se Salmis.

Salmi. kokk., ragu, som förr ofta gjordes af
kramsfågel. Sedan man numera gripits af ömhet äfven
för de skadegörande gråsparfvarna, är morkullan
det vanliga materialet för salmi, som tillredes
med fläsk, skuret i långa strimlor, hvilka brynas i
smör. Mjöl, salt, peppar, persilja, champinjoner och
vin (ej sött) ingå äfven i tillagningen.

Salmiak, kem., sammandragning af lat. sal
ammoniacum
, hvarmed i forntiden betecknades stensalt
från Ammonium i Egypten, men sedermera hvad som
nu kallas ammoniumklorid l. klorammonium. Saltet
omtalas som läkemedel af arabiska läkare redan
på 800-talet. Det dels erhölls som naturprodukt
af vulkaniskt ursprung, dels framställdes ur
kreatursgödsel. Numera tillverkas det genom mättning
af saltsyra med ammoniakgas, framställd ur gasvatten
(se d. o.). Saltet renas antingen genom sublimering,
hvarvid det fås i form af halfgenomskinliga kakor,
som äro ytterst sega och svåra att pulverisera,
eller ock genom omkristallisering ur i värme mättad
lösning, då det fås som ett hvitt kristallmjöl. Det
är lättlösligt i vatten (1 d. på 2,7 dlr vatten af
vanlig temperatur) och har mycket skarp saltsmak. Vid
upphettning (till ungefär 300°) förflyktigas salmiak
mycket lätt, utan att smälta. I form af ånga är
salmiak sönderfallen i ammoniak och klorväte, en
dissociation, som dock märkvärdigt nog icke inträffar,
om saltet är absolut fritt från fuktighet. Omvändt
kan fullkomligt torr klorvätegas blandas med torr
ammoniakgas, utan att salmiak bildas. Förklaringen
är den, att ett spår vatten är nödvändigt, för att
vid den om vändbara reaktionen, NH3 + HCl <->
NH4Cl, jämvikt skall kunna uppnås inom begränsad tid
(jfr Reaktion 2). – Salmiak användes som läkemedel,
vid lödning, i Leclanchés element (se Galvaniskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free