Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 507-508 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saloniki - Salop - Salopp - Salor, folkstam. Se Turkmener - Salosantal, farm. Se Santalum - Salou [-o], hamnstad. Se Reus - Salpæ, zool. Se Tunicata - Salpausselkä, ändmorän. Se Finland, sp. 275 - Salpdjur, zool. Se Tunicata - Salpensa - Salpeter - Salpeterbakterier - Salpeterfonden, Salpetergärden, Salpeterhjälpen, Salpeterskatten, kam. Se Salpetersjuderistaten - Salpeterjäsning 1. Nitrifikation, kam. Se Jäsning, sp. 473 - Salpeterkullarna. Se Krasnoijar - Salpetersjuderistaten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

v. utsträckts 50 km. till Jenidce Vardar. Först
17 mars började de allierade återupptaga
striderna, som fortsattes 29, men utan att leda till
något resultat. Under tiden ha franska flygare
bombarderat Volosno v. om Doiransjön och tyska
29 hamnen och lägret i S. (J. F. N.) L. W:son M.

Salop, grefskap i England. Se
Shropshire.

Salopp (fr. salope), eg. slinka, slyna, ett under
1700-talet brukligt fruntimmersplagg af siden eller
annat tunt tyg. Saloppen var rundskuren som en
slängkappa, helt kort och vanligen utan ärmar,
samt bars som morgondräkt inomhus, ungefär i
likhet med senare tiders kamisol eller morgonkappa.
Ordet förekommer ofta hos fru Lenngren, Bellman
och med dem samtida författare. R. G.

Salor, folkstam. Se Turkmener.

Salosantal, farm. Se Santalum.

Salou [-o], hamnstad. Se Reus.

Salpae, zool. Se Tunicata.

Salpausselkä, ändmorän. Se Finland, sp. 275.

Salpdjur, zool. Se Tunicata.

Salpensa, romersk koloni i Spanien, nära nuv.
Malaga. Dess till stor del bevarade kommunallag
från Domitianus’ tid är särdeles märkvärdig,
"Corpus inscriptionum latinarum", II. J. C.

Salpeter (af lat. sal petræ, klippsalt) är allmän
benämning på salpetersyrans salter, nitrat
(se d. o.), men används särskildt att beteckna
nitraten af kalium (se Kalisalpeter), natrium
(se Chilesalpeter) och kalcium, kalksalpeter,
Ca (N0₃)₂. Dessa salter ha stor betydelse som
växtnäring, emedan de erbjuda växterna kväfve i
färdig och lättast assimilerbar form. De bildas
i all fruktbar jord genom af bakterier föranledd
jäsning (nitrering, salpeterbildning) af andra
kväfveföreningar, men finnas blott i ytterst
små mängder, vanligen l-10 milliondel af jordens
vikt, emedan de icke kunna kvarhållas af jordens
absorptionskraft. Som gödselmedel ha natron-
och kalksalpeter stor användning och den största
betydelse för de höga skördar vår tids framskridna
jordbruk lämnar. Chilesalpeter är uteslutande
en naturprodukt, hvaremot kalksaltet sedan 1907
tillverkas fabriksmässigt enligt en af norrmännen
K. Birkeland och S. Eyde utarbetad metod (se därom
Kväfve, sp. 430). Kalksalpeter har som sådant i det
stora hela visat sig i förhållande till kväfvehalten
jämbördig med chilesalpeter, dock så att denna
till följd af sin natronhalt verkar fördelaktigare
för växter, som älska natron (t. ex. betor).
H. J. Dft.

Salpeterbakterier, bot., ett gemensamt namn för
de bakterier, som syrsätta ammoniak till
nitrit (nitritbakterier) och nitrit till nitrat
(nitratbakterier), en process, som kallas nitrifikation
och är af största betydelse för naturens hushållning,
emedan de gröna växterna i allmänhet upptaga kväfvet i
form af nitrat. Som exempel på dylika bakterier kunna
nämnas Nitrobacter och Nitrosomonas. De på detta sätt
bildade nitraten kunna af andra bakterier reduceras
till nitrit, ammoniak och fritt kväfve (denitrifikation).
Se vidare Jäsning, sp. 473.
G. L-m.



Salpeterbakterier, a Nitrosomonas europæa,
b Nitrosomonas javanensis, c Nitrobacter från Quito.
(1,000 ggr nat. storl.)

Salpeterfonden, Salpetergärden, Salpeterhjälpen,
Salpeterskatten, kam. Se Salpetersjuderistaten.

Salpeterjäsning l. Nitrifikation, kam.
Se Jäsning, sp. 473.

Salpeterkullarna. Se Krasnoijar.

Salpetersjuderistaten, kam., kollektiv benämning på de
personer, hvilka haft till uppgift att anskaffa och
vårda statens för kruttillverkning afsedda förråd af
salpeter. Gustaf Vasa förordnade, att all i riket
under ladugårdshusen befintlig "saltpetterjord"
skulle anses som kronoregale. Han kringsände
sjudare försedda med redskap för att tillvarataga
dylika fyndigheter och däraf på platsen bereda
salpeter. Jordegarna voro ålagda bl. a. att biträda
med dagsverken och körslor. På lämpliga platser
uppfördes "saltpetterhus", dit allmogen måste ej
blott forsla jord, aska, ved, kol och allt, som i
öfrigt behöfdes för sjudningen, utan äfven skjutsa,
härbärgera och föda personalen. Från den sistnämnda
delen af detta betungande onus köpte allmogen sig
fri genom att 1634 betala en årlig penningafgift
efter hemmantal, salpeterhjälpen, hvilken 1652
fastställdes som en ständig skatt och i jordeböckerna
infördes i form af en särskild skattetitel under
mantalsräntan (se d. o.). I Skåne och Blekinge
erhöll den benämningen salpeterskatten. Genom
k. förordn. 26 okt. 1801 stadfästes en genomgripande
reform inom denna förvaltningsgren. Kronan afstod
sitt regale mot det, att de skattskyldige in
natura årligen i kronans förråd levererade 1/2
lispund (4,25 kg.) inrikes tillverkad oluttrad
salpeter per helt mantal, levererad på anvisade
platser. 1823 nedsattes beloppet till hälften,
och 1830 efterskänktes återstoden af denna skatt,
som benämndes salpetergärden. I sammanhang härmed
åtog sig staten att inlösa all inom riket i öfrigt
tillverkad salpeter och att vid anhållan till allmogen
uthyra sjuderipannor. Salpetersjuderistatens
tjänstepersonal fick nu till hufvudsaklig
uppgift att mottaga och vårda skatteleveranserna af
salpeter och inlösa den i öfrigt inrikes tillverkade
varan. För att tillhandahålla nödigt rörelsekapital
inrättades salpeterfonden, och landet indelades
i 13 salpetersjuderidistrikt, hvartdera under en
direktör. Efter salpetergärdens efterskänkande, då
bestyret med skatteuppbörden upphörde, inskränktes
personalen till fyra direktörer och från 1842 till
tre direktörer jämte ett antal understyresmän under
kommittén för salpeterärenden. Genom k. br. 13
okt. 1865 tillkännagafs, att staten skulle upphöra
att inlösa salpeter, dock med undantag för Norr- och
Västerbottens län. Genom statsmakternas beslut 1866
upphörde salpeterfonden, och k. br. 15 okt. 1867
upplöste kommittén för salpeterärenden. Den
återstående personalen ställdes under Arméförvaltningens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>