- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
727-728

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sannyasin - Sannäs - Sanok - San Onofrio [anå'friå], it. Se Onuphrius, Sankt - San Pedro - San Pier d'Arena (Sampierdarena), förstad till Genua. Se Genua, sp. 947 - San Pietro - San Remo - San Roque - San Rossore [råsåre]. Se Kameldjuren, sp. 711 - Sans - Sans - San Salvador

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sannyasin, Samnyasin (sanskr., eg.
af kastande, försakande), ind. relig., namn
på en braman i det fjärde lefnadsstadiet
(açrama; jfr Brahman, sp. 1428) enligt den i
rättsskrifterna systematiserade sedvanerätten;
synonyma benämningar äro yati och bhikshu
(tiggare). Efter genomgående af det tredje stadiet
(eller redan efter det andra) offrar han hela
sin egendom till Prajapati och lefver sedan ett
ensamt lif på vandringar som tiggare, tyst
mottagande de allmosor, som skänkas honom,
utan att visa tecken till glädje eller sorg. Hans
egentliga sysselsättning skall bestå meditation
öfver samsara (själavandringen) och brahman
(världssjälen) för uppnående af befrielse (moksa, se
d. o.). Han skall vara likgiltig gentemot denna
världen, äfven offerväsendet, vänligt sinnad mot
alla varelser. Han är visserligen asket, men askesen
är af mera passiv art, dock så, att den äfven kan
förenas med vissa handlingar af positiv asketism, yoga
(se d. o.). Detta försakelsestadium ingick troligen
icke i den ursprungliga offerreligionens lära,
utan är en koncession åt senare på askes och olika
försakelseformer inriktade religionsåskådningar; och
sålunda inordnades dessa i det bramanska lifsschemat.
Det ges i Indien olika slag af sannyasiner,
särskildt i nordliga Indien identiska med
Dandiner, hvartill de mest elända och förfallna
af dessa asketer (se Naga) höra. Merendels
höra de till Çiva-dyrkarna; men äfven
Vishnu-dyrkare uppträda som sannyasin’er (under namn
af vairagin). Jfr bl. a. Muir, "Original sanskrit
texts" II, Wurm, "Geschichte der indischen religion"
(1874), och Hopkins, "Religions of India" (1895).
K. F. J.

Sannäs, municipalsamhälle (enl.
k. br. 1 dec. 1911 tillämpas endast
hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad) i Tanums
socken, Göteborgs och Bohus län, på östra sidan
af den djupt mot s. inträngande Sannäsfjorden,
omkr. 2 km. från Mjölkeröds anhaltstation
på Göteborg-Strömstadsbanan. 300 inv. (1915).
Taxeringsvärdet å bevillningsskyldig fast
egendom 88,300 kr. (1914). Taxerad inkomst
af kapital och arbete 36,709 kr.

Sanok, österrikisk
stad i mellersta Galizien, på vänstra sidan af öfre
San. Omkr. 6,000 inv., polacker och rutener.
Polskt statsöfvergymnasium. – 2 km. s. v.
om S. ligger byn Olchowce, med statsstuteri
och naftakällor. – Efter S. uppkallades polske
humanisten Gregorz, d. 1477, ärkebiskop af
Lemberg. Af hans latinska dikter finnas några kvar
i polsk öfv. Hans biografi skrefs af Kallimach,
"De vita et moribus Gregorii Sanocensis" (tr. 1835).
A-d J.

San Onofrio [ånå’friå], it. Se Onuphrius,
Sankt.

San Pedro [pe’drå]. 1. Stad i argentinska
prov. Buenos Aires, vid floden Paraná. Omkr. 6,000
inv. Ångbåtsstation. – 2. Stad. Se Cholula. –
3. San Pedro Sula [Via], stad i norra delen
af centralamerikanska republiken Honduras,
vid kustfloden Chamalecon och järnvägen Puerto
Cortez-Fonsecabukten. 7,820 inv. (1914). – 4,
Hamn till nordamerikanska staden Los Angeles
(se d. o.), – 5. S. de Tacna. Se Tacna, – 6,
Stad i sydamerikanska republiken Paraguay, ö, om
floden Paraguay. 8,700 inv. (1912), som syssla med
att insamla matte. – 7.
S. de Macoris [markå-], stad på södra kusten av
Haïti (Dominikanska republiken). Ångbåtsstation,
1-7. J. F. N

San Pier d’Arena (Sampierdarena), förstad
till Genua. Se Genua, sp. 947.

San Pietro [pietrå]. 1. (S. in Vaticano)
Se Peterskyrkan. – 2. Italiensk ö framför sydvästra
kusten af Sardinien. 211 m. ö. h. Hufvudorten
Carloforte, på östkusten, med 7,520 inv. (1901)
är ångbåtsstation.

illustration placeholder
Corso dell’ imperatrice i San Remo.


San Remo [-må], stad i italienska prov. Porto
Maurizio, vid Riviera di ponente, vid en vik af
Genuabukten och vid banan Genua-Ventimiglia 22,987
inv. i hela kommunen (1911). Staden, som
idkar betydande handel med olja och sydfrukter,
består af två skilda delar, den nya välbyggda
främlingsstaden vid stranden samt den äldre staden
med trånga, mörka gator. I S. finnas handelsdomstol,
gymnasium, lyceum samt nautisk och teknisk skola. S.,
som ligger skyddadt för nordliga vindar, har det
varmaste och jämnaste klimatet af kurplatserna
vid Rivieran (se d. o.) och uppsökes af patienter,
som lida af kroniska katarrer i respirationsorganen,
i synnerhet af mera torpid karaktär. S. är också
den mest besökta vinterkurorten (säsong okt.-maj)
vid italienska Rivieran (öfver 21,000 främlingar
1905).
J. F. N. Ln.

San Roque [rake], spansk stad i prov. Cádiz, n. om
Algecirasbukten. 8,569 inv. (1900).

San Rossore [råsåre]. Se Kameldjuren, sp. 711.

Sans, med., kallas det tillstånd, då människan
är i besittning af sina psykiska krafter och förstår
att uppfatta och bedöma yttre intryck. Se Sanslöshet.
I. Ji.

Sans, förr stad i spanska prov. Barcelona, 3 km. v. om
Barcelona, nu inkorporeradt i denna stad.

San Salvador [-dar]. 1. Hufvudstad i
centralamerikanska republiken Salvador,
ligger 667 m. ö. h., omkr. 5 km. s. ö. om den
slocknade vulkanen San Salvador (1,270 m.). 66,800
inv. (1914). Ärkebiskopssäte med katedral af
trä, universitet, seminarium, högre flickskola,
nationalbibliotek, nationalmuseum (naturvetenskapligt,
jordbruks- och industri-, inrättadt 1903), botanisk
trädgård, stor handel med kaffe och indigo. Staden
anades 1508. Den har flera gånger förstörts af
jordbäfningar. 20 km. s. v. om S. ligger Nueva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free