Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 915-916 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schabatz, tysk transkription för SabaÁ (se d. o.) - Schabrak - Schabrakhyenan, zool. Se Hyendjuren - Schabraktapiren, zool. Se Tapir - Schabziegerost [-tsiger-]. Se Ost, sp. 1043 - Scha-che - Schachovskoj, rysk furstefamilj. Se Sjachovskoj - Schacht, Hermann - Schack

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schabatz, tysk transkription för Sabaç (se d. o.).

Schablon, stundom Sjablon, formbleck, formpapp,
formbräde; modell. Under 1500-talet började i Sverige
ordet användas som benämning på en sådan ritning,
som skulle ligga till grund för en fästnings
eller förskansnings byggande eller för en stads
utstakning. Ordet har i denna bet. äfven haft formerna
skamplun och schamplun; den senare nyttjas
fortfarande, ehuru numera i samma betydelse som
schablon. (I början af 1600-talet började nyssnämnda
ritningar kallas desseiner.) Inom artilleriet
använder man vid besiktning af projektiler,
laddningskarduser o. d. scham-pluner af olika former
för att besiktiga de uppmätta föremålens diameter
och konstatera, huruvida denna håller sig inom
toleransgränserna. Ordet brukas ofta liktydigt med
slentrian. - Schablonera, medelst schablon efterbilda
något föremål. - Schablonformning, tekn. Se G j ut
ning, sp. 1233. - Schablonhyf-ve 1m a sk i n, tekn. Se
H y f ve l m a s k i n, sp. 1476. - Schablonjärn
(schamplun-järn), stångjärn, afsedt till gevärspipor.

L. W:son M.
G. af Wdt.

Husar i paraduniform med schabrak.

Schabrak, Sjabrak (af turk. tschaprak), ett
sadeltäcke, att läggas öfver ridhästens sadel; det
är oftast^ prydligt utstyrdt och ingick redan från
början i husarens (se d. o.) utrustning. Sveriges
först uppsatta husarregemente (nuv. Kronprinsens
husarregemente) hade sålunda ett schabrak
af blått kläde med gula kanter; för officerarna var
det dessutom försedt med en tigerhud, som sedermera
ersattes af ett brokigt broderi, s. k. rya; nämnda
husarregemente aflade emellertid, liksom Sveriges
öfriga husarregementen, schabraket på 1890-talet, då
flera förändringar och förenklingar i husaruniformen
infördes. I de flesta utländska arméer begagna
husarerna fortfarande schabrak (se fig.) till
paraduniform.

B. C–m.

Schabrakhyenan, zool. Se Hyendjuren.

Schabraktapiren, zool. Se Tapir.

Schabziegerost [-tsiger-]. Se Ost, sp. 1043.

Scha-che (Scha-ho; flod i Mandschuriet), slag
vid. Se Kysk-japanska kriget 1904 -05, sp. 1382.

Schachovskoj, rysk furstefamilj. Se Sjachovskoj.

Schacht, Hermann, tysk botanist, f. 15 juli
1814 i Ochsenwerder (Hamburg), d. 20 aug. 1864
i Bonn, professor i Bonn 1859, var en af de
verksammaste deltagarna i mikroskoperingsarbetet och
de växtanatomiska forskningarna under 1800-talets
midt och gjorde flera upptäckter på detta område. Som
ifrig författare och nitisk lärare vann han stort
inflytande genom sina läroböcker, som fingo vidsträckt
användning, såsom Das mikroskop und seine anwendung
(1851), Die pflanzenzelle (1852), Lehrbuch der
anatomie und physiologie der gewächse (1856)
m. fl. Dessa arbeten ha stora förtjänster genom de
många nya och själfständiga iakttagelserna och de
utmärkta originalbilderna. Som fel har man framhållit,
att de i vissa afseenden voro efter sin tid och att
man bland mängden af fakta ej alltid finner hufvudsak
och bisak väl skilda. Af populärvetenskapligt
innehåll äro hans böcker Der baum, studien über bau
und leben der höheren gewächse (1853; ny uppl. 1860)
och Madeira und Tenerifa mit ihrer vegetation (1859).

C. Lmn.

Pjäsernas uppställning (här schematiskt visad) på schackbrädet.

Schack (fr. échecs, eng. chess, af pers. schah,
konung), spelt., ett spel med figurer på ett i rutor
indeladt fält, ett af de mest kända och mest omtyckta
spel, som någonsin funnits. Schackspelet föreställer
ett fältslag. Två lika starka krigshärar, föreställda
genom 16 ljusa och 16 mörka
figurer, uppställas midt emot hvarandra på en yta
(schackbräde), som är delad i 64 kvadratiska rutor
med omväxlande mörk och ljus färg. Åtta af figurerna,
de s. k. hufvudpjäserna, ställas på hvar sin ruta i
den närmast spelaren befintliga rutraden, hvaremot
de öfriga åtta, de s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>