- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
929-930

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schadow. 1. Gottfried Johann S -- 2. Rudolf -- 3. Friedrich Wilhelm - Schadrinsk, stad. Se Sjadrinsk - Schaefer [Jäfer], Peter - Schaefer [Jäfer], tyska författare. Se Schäfer - Schaefer [Jeife], sir Edward Albert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

929

Schadrinsk-Schaefer

930

i konstakademien finnas äfven stora samlingar af
hans teckningar (ett omfattande urval af dessa
utgaf s 1886). En Liggande flicka af S. finnes
i Louvremuseet. Monogr. af Dobbert (1887) och
J. Friedländer (2:a uppl. 1890). - 2. Eudolf (Zeno
Ridolfo) S., den föregåendes son, tysk skulptör,
f. 9 juli 1786 i Rom, d. där 31 jan. 1822, studerade
för sin fader och från 1810 i Rom för Thorvaldsen
och Canova. Han vann uppmärksamhet med en Paris
och beröm med Sandalbinder-skan och Spinnerskan,
som han utförde i flera exemplar. Bland hans verk
äro äfven en Diskus-kastare samt gruppen Akilles
med Penthesileias lik, som efter konstnärens död
fullbordades af E. Wolf.

- 3. Friedrich Wilhelm S. (adlad von
S.-Godenhaus), den föregåendes broder, tysk

målare, f. 5 sept. 1789 i Berlin, d. 19 mars 1862
i Diisseldorf, fick undervisning af sin fader och
af Schirmer, var soldat 1806-07 och följde 1810
sin broder Rudolf till Rom. Där slöt han sig till
"nasarenerna" (se

d. o.), nyromantikens representanter bland de tyske
målarna, öfver-gick till katolicismen 1814 och sökte
i religiösa taflor sammansmälta naturtrohet med
symbolism. Han målade Madonna som himladrottning,
Heliga familjen m. fi. Han försökte sig äfven som
freskomålare och utförde Jakobs klagan och Josef
i fängelset i den serie fresker, som några af
nasarenerna fullbordade 1816-17 i Casa Bartholdy
(se därom art. C o r-nelius, freskerna äro nu
öfverflyttade till Natio-nalgalleriet i Berlin). Han
målade äfven porträtt

- nämnda galleri eger en grupp af Thorvaldsen jämte
båda bröderna Schadow i Rudolfs ateljé. 1819
blef S. professor vid akademien i Berlin och
började därmed sin långvariga och förtjänstfulla
lärarverksamhet. Bland hans målningar från Berlintiden
märkes en Backanal i Schauspielhaus - ett af hans
få profana arbeten -, De tre vise männen3 Kristus
och ev angelisterna m. fl. kyrkmålningar samt
porträtt. 1826, då Cornelius öfverflyttade
från Diisseldorf till München, blef S. hans
efterträdare som Diisseldorfakademiens chef.
Flera af hans lärjungar från Berlin följde honom
dit, och skolans uppsving blef snart märkbart.
S. påtvingade ej sina lärjungar någon som helst stil
eller tendens, utan lät alla riktningar utveckla sig
efter möjligheterna. Han lät det rent måleriska
i måleriet komma till heders enligt grundsatsen
"målaren måste kunna måla5’. Hans skola blef rent af
modern efter tyska förhållanden på denna tid. Bland
hans arbeten under detta skede märkes i
främsta rummet De visa och fåvitska jungfrurna (i
kartong 1837, sedan i olja i Frankfurts galleri) samt
bland de öfriga Lärjungarna i Emmaus, Lifvets brunn,
Helvetet, skärselden och paradiset (efter
Dante). Småningom växte tiden ifrån den åldrande
romantikern; han mötte opposition från ungdomen och
lämnade sin direktörspost 1859. Han hade

blifvit adlad 1843. Han uppträdde äfven som
författare, med Den möderne Vasari. Erinnerungen
aus dem kiinstlerleben (1854) m. m. Ett S.-monument
aftäcktes i Dusseldorf 1869. Jfr J. Hiibner, "S. und
seine schule" (1869). 1-3. G-g N.

Schadrinsk, stad. Se Sjadrinsk.

Schaefer [jäfer], Peter, pietistisk svärmare,
f. omkr. 1660 i Åbo, d. 1728, blef 1688 magister
där. Redan tidigt hade han grubblat i religiösa
frågor, men först sistnämnda år anslöt han sig
bestämdt till den pietistiska rörelsen, hvilken
i Finland väckts till lif genom inflytanden från
Tyskland. 28 nov. 1689 afgaf han inför akademiska
konsistoriet en bekännelse om den väckelse, som
försiggått med honom. Man sökte förmå honom afstå
från sin villfarelse, men då detta icke lyckades,
öfverlämnades saken åt hof rätten, som lät anklaga
honom. Han inlämnade en revokationsskrift med bifogad
af bön, men vägrade att undergå den kyrkobot,
hvartill han 1693 dömdes, samt steg om bord på
ett skepp och reste till utlandet. Han vistades i
Tyskland, Frankrike, Holland och England samt begaf
sig slutligen till Nya Sverige i Amerika. Nedtryckt
af armod och sjukdom, återvände han därifrån och
anlände 1700 till trakten af Åbo. Utan att besöka
gudstjänsten eller begå nattvarden höll han sig
där stilla ända till 1707. Men då ansåg han sig
manad af sitt samvete att afge sin bekännelse och
utfärdade därför "Guds och Jehovas stämning" till
hofrätten att 20 jan. 1707 infinna sig i ämbetsrummet
för att åhöra honom. I en till stämningen bifogad
bekännelseskrift framhöll han bl. a. såsom summan af
sin religion och tro: att uti tron på Kristus frukta
Gud och göra rättfärdigheten och blifva salig eller
rättfärdig uti gärningen, men icke för gärningarnas
skull. Med anledning däraf anställdes ny rannsakning,
hvilken ledde därtill, att hofrätten i dom af 3
april 1709 dömde honom till döden, hvilken dom
mildrades till lifstids fängelse. S. insattes som
fånge på Åbo slott, men var äfven där i tillfälle
att mottaga besök och hålla smärre konventiklar. Då
ryssarna 1713 inryckte i Finland, flyttades han
till Gäfle slott, där han dog. Hans dagbok 1707-14
är jämte inledning publicerad af M. Ruuth i första
bandet af "Ur de religiösa rörelsernas historia
i Finland. Urkunder och forskningar" (Finska
kyrkohist. samf:s Handlingar, XII, 1: 1915).
M. G. S.

Schaefer [jäfer], tyska författare. Se Schäfer.

Schaefer [JéYfe], sir Edward Albert, engelsk
fysiolog, i. 1850 i London, 1874-99 professor i
fysiologi vid University college där, sedan 1899
professor i fysiologi vid universitetet i Edinburgh,
har utvecklat omfattande verksamhet som fysiolog
och histolog. Särskildt äro hans undersökningar
öfver binjurarnas och hjärnbihangets (hypo-fysens)
inre sekretion beaktansvärda, enär de innebära
betydelsefulla uppslag, som både inom fysiologien
och inom den kliniska medicinen ledt till många
undersökningar och lärt oss känna en mängd förut
knappt anade sakförhållanden. Därjämte har S. utgett
flera läroböcker, såsom Text-book of mi-croscopic
anatomy (1910), samt redigerat en af engelska
författare utarbetad Text-book of physio-logy (2 bd,
1900). 1910 invaldes S. till led. af Vet. soc. i
Uppsala och adlades 1913. R- T-dt.

Tryckt den 10/716 Ord, som saknas under Sch-, torde
sökas under Ch-, Sh- eller Sj-. 24 b. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free