- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
995-996

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schefferit - Schefferus, Johannes - Scheffler, Johannes, tysk mystiker och skald. Se Angelus Silesius - Scheffler, August Christian Wilhelm Hermann - Scheffler, Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

995 Schefferus-Scheffler 996

pyroxen af rödbrun färg. Den är funnen i Långbans
och Jakobsbergs grufvor, i dolomit och kalk.
Ant- Sj.*

Schefferus, Johannes, lärd, universitetslärare, var
enligt egen uppgift (i sin själfbiografi) af samma
släkt som den som en af boktryckarkonstens uppfinnare
bekante P. Schöffer, f. 2 febr. 1621 i Strass-burg
(hvarför han kallade sig A r g e n t o-ratensis, efter
stadens latinska namn, Ar-gentoratum), hvarest hans
fader var handelsman, d. 26 mars 1679 i Uppsala. Han
blef student i Strass-burg 1637. Han studerade i
Holland och knöt starka förbindelser med holländska
lärde, såsom Boxhor-nius, J. G. Yossius, Daniel och
Nicolaus Heinsius, senare äfven med Gronovius. Han
förvärfvade stort anseende som filolog, särskildt
genom utgifvande af klassiska författare, såsom
Arrianus, Mauritius, Petronius-fragmenten m. fl.,
samt genom egna arbeten. Hans rykte sträckte sig snart
till Sverige, som redan då hade liflig förbindelse
med Holland och hvars lärde redan starkt påverkades af
sådana män som Justus Lipsius, Baudius, Dan. Heinsius,
Sca-liger, Salmasius, Grotius m. fl. Efter utgifvandet
af De varietate navium (1643) samt Agrippa libe-rator
(1645) kallades S. 1647 till innehafvare af
skytteanska professuren i Uppsala, efter sin släkting
J. Freinshemius. Föreställd för drottning Kristina,
blef han genast vid sin ankomst till Sverige föremål
för hennes synnerliga ynnest. Själf förde hon honom
på sin egen slup till Uppsala, där han 12 juli 1648
i hennes närvaro höll sitt inträdestal. - S. var
en otroligt mångsidig och flitig forskare. Hans
arbeten på den romerska filo-logiens område ha ännu
ej förlorat allt värde. Han utgaf en mängd latinska
och grekiska aukto-rer, flera afhandlingar rörande
romerska antikviteter samt ett arbete De stylo
(1653), hvilket länge tjänade ungdomen som den bästa
anvisning i den latinska vältaligheten. Som mönster
af de regler, han där stadgat, ansågos af samtiden
hans tal vid drottning Kristinas nedläggande af
regeringen, vid Karl XI:s första besök i Uppsala,
vid samme konungs kröning m. fl. tillfällen. Hans
Phcedrus-upplaga (1663) var den första i Sverige
utgifna textkritiska upplagan af en klassisk
författare och följdes af flera. S. kan med rätta
anses som Sveriges förste vetenskaplige språkforskare
af högre rang. I romersk vältalighet öfverträffades
han endast af sin företrädare, Freinshemius, och han
täflade framgångsrikt på andra områden, såsom klassisk
arkeologi, litteratur, häfdaforskning, med män sådana
som Loccenius, Yerelius, Norcopensis m. fl. 1664 utgaf
S. tills, med Olof Yerelius Göt-riks och Rolfs saga,
och därefter egnade han sig med stigande ifver åt
svensk fornforskning. Med anledning af sin Upsalia
antiqua (1666), i hvilket arbete han framkom med den
meningen, att det

forna Uppsala tempel varit beläget i Nya Uppsala,
där den s. k. Bondkyrkan ligger, råkade han i hetsig
strid med sin gamle vän Yerelius (se denne), som
lifligt understöddes af bl. a. Olof Rudbeck d. ä. -
ett "pennekrig", som afstannade först på Karl XI:s i
ett kungligt bref 1681 gifna befallning. Bland andra
märkliga arbeten af S. må nämnas hans svensk-latinska
uppl. af Konunga- och hof dingastyr elsen ("Konunga
ok höfdinga styrilse s institutio regia", 1669),
Memorabilium Svethicm gentis exempla (1671; "Svenska
folkets ärominne", 1733), hvari han ur svenska
historien under vissa titlar sammanfört märkvärdiga
händelser och berömliga gärningar, Lapponia (1673),
som, utarbetad enligt uppdrag af M. G. de la Gardie,
inom den lärda världen mottogs med mycket bifall och
utkom i öfv. på en mängd europeiska språk, samt Sveda
liter äta, det första svenska arbetet i sitt slag
(1680; 2:a uppl. med tillägg och rättelser af dansken
Joh. Mollerus 1698). Såsom utlänning och måhända
äfven för de rikliga belöningars skull, hvilka från
högre ort kommo honom till del (så t. ex. kallades
han 1666 till medlem af Antikvitetskollegiet och
utnämndes 1677 till universitetsbibliotekarie, med
bibehållande af sin professur), var S. ständigt
föremål för ämbetsbröders afund och invecklades
fördenskull i tvistigheter med dem. E. M. Fant
yttrar om honom i ett minnestal 1787: "Af de månge
lärde, som i drottning Kristinas tid inkallades,
blef dock ingen här långvarigare, ingen nyttigare
än Schefferus"; och han tillägger: "S. var ingen
vidskeplig eller trång-tänkt man, utan en fri
lärd, som sökte sanningen och som icke gaf bifall,
förrän förnuftet och granskningen befalte det". Hans
söner adlades med namnet Scheffer (se d. o.). S:s
själfbiografi Joannis Schefferi Argentoratensis
vita, författad i början af 1670-talet, utgafs
1915 af H. Schtick (i "Inbjudningsskrift
till professor Lindahls installation") efter
orig.-manuskriptet i Uppsala univ:s bibliotek. -
Jfr E. Wrangel, "Sveriges litterära förbindelser
med Holland" (1897, i Lunds univrs årsskrift).
A. U. B. (R. G.)

Scheffler, Johannes, tysk mystiker och skald.
Se Angelus Silesius.

Scheffler, August Christian Wilhelm
Hermann, tysk skriftställare, f. 1820 i
Braunschweig, d. där 1903, sedan 1870 öfverbyggnadsråd
där, vann berömmelse genom mekanisk-tekniska
undersökningar. Hans hufvudarbeten äro
Die principien der hydrostatik und hydraulik (2 bd, 1847),
Die theorie der gewölbe (1857) och det
matematisk-filosofiska verket Naturgesetze (7 bd,
1876-83).

Scheffler, Karl, tysk konstförfattare, f. 1869
i Hamburg, gjorde sig känd genom uppsatser i
tidningar och tidskrifter, är sedan 1906 redaktör
för tidskr. ”Kunst und künstler” och har utgett
en rad böcker om modern konst, bl. a. L. von
Hofmann (1903), Max Liebermann (1906; 2:a
uppl. 1912), Moderne baukunst (1906), Die frau
und die kunst (1908), Constantin Meunier (s. å.),
Paris (1908), Berlin. Ein stadtschicksal (1909; 3:e
uppl. 1913), Deutsche maler und zeichner im 19.
jahrhundert (1911), Gesammelte essays (1912), Die
Nationalgalerie zu Berlin (s. å., kanske S:s mest
vägande arbete), Italien (resebref, 1913), Die

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free