Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schinus - Schinz, Hans - Schinznach - Schio - Schi-pa-schöng. Se Kina, sp. 26 - Schipka - Schipow, tysk transkription för Sjipov (se d. o.) - Schipper, Jakob - Schiraigol-mongolerna. Se Mogolerna, sp. 906 - Schirakstäppen. Se Sjirakstäppen - Schir Ali - Schiras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1053
Schinz-Schiras
1054
bladverkets och de röda frukternas skull. Det af
stammen utsvettade hartset kallas amerikansk ma-stix
och har medicinsk användning liksom barken, bladen
och frukterna af denna och andra arter. Frukterna
användas i hemlandet äfven vid beredning af drycker.
G- L-m-
Schinz, Hans, schweizisk botanist, f. 6 dec. 1858
i Zürich, blef filos, doktor 1883 i Ztirich,
e. o. professor där 1892 och ord. professor samt
föreståndare för universitetsträdgården 1895. S. är
forskare inom växtgeografien och fytografien med
företräde för Schweiz’ och Afrikas floror. Han är
jämte Keller författare till Flora der Schweiz (2 dlr,
3:e uppl. 1910-13). Till Afrikas utforskande har han
bidragit genom en botanisk resa i Tyska Sydväst-Afrika
1884 och arbetena Conspectus florce Africce (1894),
Beiträge zur kenntnis der afrikanischen flora
(1888-97), Die pflanzenwelt Deutsch-Siidwest-Afrikas
(1897-1900) m. m. Tills, med A. Thellung har han
i flera skrifter arbetat för växtnomenklaturens
rensning och reformering enligt prioritetsprincipen.
C. Lmn.
Schinznach, badort i schweiziska kantonen Aar-gau,
vackert beläget vid Åar, 355 m. ö. h. Där finnes en
mycket vattenrik svafvelkälla (kalk-salter och fritt
svafvelväte) med en efter årstiden
växlande värmegrad (28° till 34° C.) och
använd hufvudsakligen mot hudsjukdomar och
reumatism. Anstalten, som är öppen 15 maj-sept.,
besökes af omkr. 1,000 patienter (mest fransmän). I
närheten ligga ruiner af slottet Habsburg.
(Ln.)
Schio [skiå], stad i italienska prov. Vicenza
(Venetien), vid foten af Monti Lessini och vid
flera järnvägslinjer. 15,032 inv. i hela kommunen
(1911). Betydande textilindustri. - Under världskriget
1914 ff. bombarderades S. af österrikisk-ungerska
flygare 22 aug. och 19 nov. 1915 samt 14 febr.,
25 maj, 2 och 6 juni 1916.
(J. F. N. L. W:son M.)
Schi-pa-schöng. Se Kina, sp. 26.
SchFpka (gip k a), pass, ledande öfver Balkan,
på en höjd af ända till 1,333 m., från Gabrovo
i Bulgarien till Kazanlyk i Rumelien. Det smala,
men för Balkanländernas förbindelse högst viktiga
passet eröfrades af ryssarna under Gurko i juli 1877
samt befästes och försvarades mot Sulejman paschas
angrepp 21-26 aug. och 17 sept. s. å. Efter en svår
öfvervintring ryckte Eadetzky med
två kringgående kolonner fram 9 jan. 1878 och tog
hela den turkiska hären, 30,000 man med 66 kanoner,
under Wessel pascha, till fånga vid passets
södra ända. På passhöjden ha ryssarna uppfört
en minneskyrka, seminarium och sjukhus (1902).
(J. F. N.)
Schipow, tysk transkription för S j i p o v (se
d. o.).
Schipper, Jakob, tysk anglist, f. 1842 i 01-denburg,
d. 1915 i Wien, studerade moderna språk i Bonn
under Delius, Diez och Simrock, var i Oxford
1870-71 medarbetare i Bosworth-Tollers "Anglosaxon
dictionary" och blef, efter att några år ha varit
professor i engelska och franska språken vid
universitetet i Königsberg, 1877 utnämnd till
professor i engelsk filologi vid universitetet
i Wien. Då hans läroämne 1908 delades på två
professurer, valde S. engelsk litteraturhistoria
och metrik, medan de grammatiska och språkhistoriska
föreläsningarna och öfningarna anförtroddes åt hans
lärjunge, den framstående anglisten Karl Luick,
förut professor i Graz. S. utgaf en mängd arbeten,
hufvudsakligen i engelsk metrik (hans förnämsta
verk är Englische metrik in historischer und
syste-matischef entwicklung dargestellt, 3 bd,
1882 -89), men äfven i engelsk litteraturhistoria;
därjämte texter, såsom "The poems of William Dun-bar,
with introductions, various readings and notes"
(1891-93). Jfr Metrik, sp. 313. Han uppsatte 1895
"Wiener beiträge zur englischen philologie", hvaraf nu
utkommit 46 bd. S. var hedersdoktor vid universiteten
i Oxford, Cambridge, Edinburgh, Aberdeen och Saint
Andrews. A. E.
Schiraigol-mongölerna. Se Mongolerna, sp. 906.
Schirakstäppen. Se Sjirakstäppen.
Schir Ali, emir af Afganistan, f. 1825, d. 21
febr. 1879, var son till Dost Muhammed och besteg vid
dennes död tronen 1863. Han måste emellertid till
1869 kämpa emot åtskilliga efter makten sträfvande
tronkräfvare, och hans främste medhjälpare under
dessa strider, sonen Jakob, gjorde 1870 i sin tur
uppror i spetsen för det missnöjda gammalnationella
partiet. Upproret kufva-des först 1874, och S.,
som förut på det hela taget stått på god fot med
den angloindiska regeringen, började från 1876 föra
en alltmer ryssvänlig politik. Då han sommaren 1878
i Kabul med ostentativ hjärtlighet mottog en rysk
beskickning och kort därpå vid gränsen skymfligt
afvisade en brittisk, öfverskredo brittiska trupper
(nov. s. å.) gränsen. S. insatte då sonen Jakob
till regent och flydde själf till ryska Turkestan,
där han afled. Jfr A f g a n i s t a n,_sp. 233-234.
V. S-g.
Schiras (Schiraz), hufvudstad i persiska
prov. Fars, fordom de persiske härskarnas residens,
beläget vid floden Roknabad, i en bördig, af berg
omgifven dal, 1,580 m. ö. h. samt vid den viktiga
handelsvägen Teheran–Ispahan–Abuscher. Omkr. 60,000
inv., hvaraf ett par tusen judar. Staden, som är
vida berömd för sina sköna kvinnor och sina härliga
trädgårdar, producerar vin, rosenolja, glas och
lervaror, siden- och bomullstyg, läder samt dyrbara
vapen. S. har många moskéer, basarer (en af dessa är
afbildad i art. Persien, sp. 539), skolor (medrese)
och bad, men verkar förfallet. Det är trångt byggdt,
omgifvet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
