- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1301-1302

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwerin, von, svenska adliga ätter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myntreglering. Vid riksdagen 1828–30 var
han ordf. i statsutskottet och hade väsentlig
förtjänst i genomdrifvandet af de viktiga lagarna
ang. myntbestämningen och för rikets ständers bank
1830, hvarigenom den långvariga realisationsfrågan
fick sin principiella lösning. Med mycken ifver
verkade han de följande åren för realisationsverkets
snara igångsättande. Ehuru dödssjuk, lät han sig i
mars 1834 föras upp på Riddarhuset för att tala emot
ett uppskof med realisationens verkställighet. –
Bland S:s skrifter, utom de ofvan nämnda, märkas
Författningar rörande bancoverket i sammandrag och
med anmärkningar
(1828), Om riksdagar i allmänhet
och några nästa riksdag förekommande mål
(s. å.) och
Handlingar angående silfverköp till realisationens
verkställande (1831). – Jfr C. Bååth-Holmberg,
"En svensk storman. En bild från Karl Johans dagar" (1901).

5. Vilhelm Johan Ludvig von S., grefve,
den föregåendes son, militär, f. 2 dec. 1792
på Erstavik vid Stockholm, blef underlöjtnant vid
Svea artilleri, visade prof på lysande mod bl. a. i
slaget vid Oravais, där han dödligt sårades, och dog
15-årig 27 sept. 1808 i Kalajoki. Han har besjungits
af Geijer och af Runeberg (i "Fänrik Ståls sägner").
En ståtlig grafvård öfver honom restes 1903
i Kalajoki, och ett 4 m. högt granitblock (med S:s
porträttmedaljong i brons, modell, af Fr. Lindström)
vid Tärna folkhögskola invigdes 1908.

6. Martina von S., friherrinna, sonhustru till den
i släktöfversikten nämnde frih. Otto Julius von S.,
vitter personlighet, brefförfattarinna,
f. 3 jan. 1789 i Göteborg, d. där 18 nov. 1875,
dotter till direktören vid Ostindiska kompaniet Martin
Törngren och hans andra hustru, Eva Lovisa Svartlock,
fick en mycket vårdad uppfostran och utbildades
särskildt i franska och engelska språken, i hvilkas
litteratur hon sedan, liksom i den tyska, blef väl
bevandrad. Hon bortgiftes 1804, endast 16-årig,
med den då 30-årige hof stallmästaren trih. Verner
Gottlob von S. De första åren bodde de i Stockholm och
hade sitt umgänge i aristokratiska och diplomatiska
kretsar. Med Frankrikes chargé d’affaires abbé
A. S. de Cabre förde friherrinnan sedan en mångårig,
vidlyftig brefväxling i litterära, politiska och
religiösa frågor. Svenska akad:s sekreterare Nils von
Rosenstein bidrog mycket till hennes vittra
utbildning, ehuru hon tidigt kände sig dragen till en
annan riktning än den fransk-klassiska upplysningen,
som denne företrädde, nämligen till den känslans rätt
betonande rousseauska. Hon visade sig också sedermera
förstå den nya romantiska rörelsen, men gillade
ej dess ytterligheter, utan hyllade den klassiskt
luttrade riktning, som främst representerades af
Goethe och Tegnér. Från andra årtiondet af 1800-talet
blef K. G. von Brinkman hennes förnämste litteräre
vän, och med honom förde hon under mer än trettio år,
med få afbrott, hvarje vecka en intim brefväxling
(på franska och svenska). 1812 bosatte sig familjen
von S. på Sire-köpinge i trakten af Landskrona. Vid
Ramlösa brunn gjorde hon 1816 bekantskap med Esaias
Tegnér, en bekantskap, som tre år senare förnyades
och som under 1820-talets första år utvecklades
till varm vänskap. Denna vänskap tycktes en gång
å Tegnérs sida skola öfvergå till en ännu varmare
känsla, då friherrinnan von S. (i början af 1824)
genom en resa till Stockholm för tillfället afbröt
umgänget. Det fortsattes emellertid senare både
genom besök och bref. Hon visade sig snart sin
snillrike vän andligen vuxen, och en mera spirituell
brefväxling mellan man och kvinna än deras har vår
litteratur icke att uppvisa. I rikt mått egde hon
hans förtroende, och hon kunde med rätt upptaga namnet
"Tegnérs biktmoder". Några af hennes bref till honom
äro tryckta i "Ur Esaias Tegnérs papper" (1882), andra
(af Evert Wrangel) i "Martina von Schwerin, snillenas
förtrogna" (1912), där också bref till Rosenstein
m. fl. samt framför allt till Brinkman meddelas. -
Friherrinnan von S. beundrades af sin samtid med
skäl som en af Sveriges icke blott skönaste, utan
ock snillrikaste kvinnor. Man har kallat henne
"den svenska madame de Staél"; men likheten är
endast i några afseenden slående. Hon var verksam
och mäktig af stora beslut, men hon sträckte sällan
sin verksamhet utom hemmet och sällskapslifvet, och i
kvinnligt behag var hon vida öfverlägsen sin berömda
samtida^ med hvilken hon f. ö. en gång (i Göteborg
1813) gjorde en angenäm bekantskap. Med upphöjd och
ödmjuk resignation bar hennes starka själ de brister
i lefnadslyckan och de sorger, som mötte. Efter
mannens död (1840) bodde hon mest på sin fädernegård
Råda vid Göteborg och om vintrarna vanligen inne i
staden, om somrarna stundom hos sin son frih. Jules
von S. på Skarhult i Skåne, eller också vistades
hon på resor. Ända till öfver åttio års ålder
bibehöll hon sina andliga krafter och intressen. –
Äfven hennes dotter Martina von S. d. y. (f. 1809,
d. 1839), af Tegnér kallad "den latinska fröken", var
rikt begåfvad och förvärfvade vidsträckt bildning,
men egde icke moderns spiritualitet. Hon började
1836 utge en samling skisser och berättelser under
titeln Småsaker af en nybegynnare; modern ombestyrde
ett fjärde och sista häftes utgifning (1840), med
versifieradt företal af Tegnér. – Jämte ofvan anförda
källor se E. Wrangel, "Madame de Staél i Sverige"
(i "Nordisk tidskr.", 1911) och "Martina von S. om
Fredrika Bremer" (i "Idun", 1913).

7. Karl Johan Gustaf Adolf Julius (Jules) von S.,
friherre, den föregåendes son, militär, jordbrukare,
politiker, f. 5 okt. 1810 på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free